Linköpings folkskolors musikkår, vykort skickat 1919
Linköpings folkskolors musikkår, vykort skickat 1919

Linköpings Folkskolors Musikkår och det där med "Bomans pojkar"

I Skolrådets protokoll som finns bevarat här i Linköpings stadsarkiv, kan man läsa om vad som hände i skolans värld från sent 1800-tal till 1961. Bland alla anteckningarna finns flera uppgifter om Linköpings Folkskolors Musikkår. Anteckningarna börjar redan 1906.

Linköpings Folkskolors musikkår, vykort från 1919
Linköpings Folkskolors musikkår, vykort från 1919

1906 bildades Linköpings Folkskolors Musikkår. Pojkarna gick i folkskolans fjärde klass när de började spela i musikkåren. De var alltså omkring tio år gamla. Pojkarna fick vara kvar i musikkåren tills de slutade fortsättningsskolan. Då var de omkring 14-15 år, för fortsättningsskolan slutade med åttonde klassen. Som medlem i musikkåren fick de lära sig spela instrument, läsa noter och att marschera. De fick något att göra när skolan var slut för dagen. Det var mycket viktigt, det där med att ha något att göra på fritiden, för de vuxna och skolan var mycket bekymrade över ungdomarnas fritid. Det fanns ju så mycket faror, som alkohol och dåligt umgänge.

Linköpings folkskolors musikkår spelade på en mängd olika tillställningar. Det var bland annat Folkungavallens invigning 1919 och olika skolavslutningar och barnkonserter. De spelade även vid Barnens dag, Majkarnevalen, Svenska flaggans dag, Östgötens bilparad, Valborgsmässofirande samt scout- och söndagsskolefester.

Linköpings skolråd 14 september 1908
Linköpings skolråd

"Bomans pojkar"

1930 i november, hette musikkårens dirigent John Boman. Det sägs att han var noggrann och flitig. Nu övade musikkåren fyra dagar i veckan. Deras övningslokal fanns i Folkungaskolans källarlokaler. År 1946 bestod musikkåren av 20 pojkar. På sommaren åkte musikkåren på läger där bad, friluftsliv och musik fyllde dagarna. Flera somrar i rad åkte man till barnlägret i Malmköping. Där var lägret tre veckor långt. Musikkåren åkte även till barnlägret i Norsholm, ett scoutläger på Gränsö och ett sommarting i Södermanland. Musikkåren blev mycket omtyckt, och så länge som John Boman var dirigent kom den att kallades ”Bomans Pojkar”. Johan Boman slutade sin tjänst 1951. I sitt uppsägningsbrev som skickades till skolrådet, rekommenderar han en av sina elever som efterträdare på dirigentposten. Den eleven hette Herr Gunnar Hoffsten. Herr Hoffsten sökte dock inte tjänsten.

1960 bytte Linköpings Folkskolors musikkår namn till Linköpings skolmusikkår.

Ett namnbyte behövdes då den förvaltning som musikkåren tillhörde, Linköpings folkskolor, upphörde att existera. Musikkåren tillhörde nu Linköpings skolstyrelse och då kändes namnet inte rätt längre. Folkskolan fanns ju inte mer. Så småningom fick även flickor spela i musikkåren. Uniformerna förändrades ytterligar gånger.

Än i dag glädjer Linköpings skolmusikkår Linköpings innevånare med sin musik och sin närvaro vid olika tillställningar.

Bomans pojkar finns också kvar. Nu i privat regi samt något äldre än tonåringar, men de spelar fortfarande marschmusik.

Tävlingar

Det går att tävla i att bli svensk mästare även i musik. 1957 öppnades Sveriges amatörmusikkårers musikstämma i Malmö och här tävlades det. Det var SM för ungdomsorkestrar. Det skulle marscheras på gatorna. Domarna stod gömda i publiken och skrev ner vad de tyckte. De tittade på om pojkarna hade god hållning, spelade rätt och gick i takt. De lyssnade på musiken så att den spelades rätt. Och Linköpings folkskolors musikkår var med. Spänningen var olidlig.

1957 års Svenska mästare blev Linköping folkskolors skolmusikkår. HURRA! Och musikkåren blir åter vinnare: 1959 års Svenska mästare 1960 års Svenska mästare Och 1961 kom musikkåren på andra plats. 1990 års Svenska mästare

Kläderna

Till en början hade pojkarna sina egna kläder på sig när de spelade. Det var tröja eller jacka och korta byxor samt kängor. På huvudet någon form av mössa. På 1920-talet köptes enhetliga kläder in. Det betydde att pojkarna i orkestern hade samma sorts tröja och mössa på sig. Det syntes att alla tillhörde samma musikkår. Sedan gick det ytterligare några år och kläderna förändrades igen. Nu uppträdde musikkåren klädd i sjömanskostym. Det var vita långbyxor, blåa jackor och runda mössor. Genom åren har musikkårens kläder ändrats. Uniformerna har varit allt från sjömansjackor till kavajer. Färgerna på jackorna/kavajerna har varit blå, röda och gröna. Nu, 2015, är musikkårens klädsel grön kavaj, svarta byxor och svart basker.

Inköp av uniformer 1950-talet
Folkskolestyrelsen 25 september 1938
Räkning från Axel Karlson och C:o,14/9 1938

Dirigenterna

Ludvig Granbom 1906-1910 Carl Rupert Nilsson 1910-1917 Anders Adell 1917-1919 Gustaf Erik Hahne 1919-1930 John Boman 1930-1951 Sigurd Pihl 1951-1958 Olof Kvarforth 1958-1972 Mikael Källström 1972-1977 Birger Edlund 1977-1981 Jan Pettersson 1981 Gunnar Sköld 1982-1996 Leif Wangin 1996-

Instrument

Så långt tillbaka som 1911 finns det en bok med inventarielistor sparade. Boken innehåller många listor med inventarier från alla folkskolans delar. Folkskolans musikkår var en av dem. I boken står alla musikinstrument som musikkåren hade. Där fanns bland annat:

Klarinett, picolaflöjt, kornett, althorn, tenorbasun, bastuba, trumpet, trumma, cymbal och triangel.

7 maj 1951

Gunilla Elvör, Linköpings stadsarkiv 2015. Artikeln är ursprungligen en utställning.

Materialet till utställningen finns i original på Linköpings stadsarkiv. Tavlan i ram, föreställande Bomans pojkar är i privat ägo. Texterna är baserade på material från Linköpings folkskolestyrelses protokoll (skolrådet), Linköpings skolstyrelses protokoll, Linköpings musiknämnds protokoll, Klippböcker från Folkskolan samt Leif Wangins minnesbok om Linköpings skolmusikkår 100 år.

Brev den 15 november 1938
Från Linköpings Musikhandel år 1962
Repertoar för Blåsorkester a vårterminen 1984
Affisch för Linköping Tar-toon 16 maj 1987
Skolstyrelsen maj 1960

Share to