Demokratiåret 2021 - 100 år sedan Sverige fick allmän rösträtt

Eva Hanzén, föddes i Hed, Västmanland 1869 och dog 1941 i Linköping. Eva var gift med Johan Hanzén, publicist, redaktör för och utgivare av Östgöten samt kommunalman i Linköping. Eva var först ut att som kvinna sitta i stadsfullmäktige. Hon valdes in redan 1916 och satt kvar till 1920. Precis som maken representerade hon liberalerna. Hon hade en en lärarexamen och arbetade som lärarinna i svenska och biologi vid Elementarläroverket. Eva var en drivande kraft för kvinnornas sak och satt med i otaliga föreningar i staden. Hon var vice ordförande i linköpingsavdelningen av Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR) och jobbade där även nationellt. Hon engagerade sig också i bland annat Husmodersföreningen.

Helena (Lena) Larsson föddes 1883 i Nora bergslags församling, Västmanland som dotter till en hemmansägare och hans hustru. Hon dog 1968 i Linköping. Lena tog folkskollärarinneexamen i Skara 1905 och anställdes i Hällefors skoldistrikt, nära sina hemtrakter strax efter. 1906 kom hon till Linköping och arbetade som folkskollärarinna ända fram till sin pensionering 1943. Lena Larsson var förutom sina politiska uppdrag mångårig ordförande i Vita bandet samt även verksam i kyrkliga söndagsskolan. Lena kom in lite senare som ledamot i stadsfullmäktige än de andra sju kvinnorna. Hon var liberal och kom in som ersättare för en partikamrat i oktober 1919. Hon kom sedan att sitta i stadsfullmäktige endast till året efter, 1920.

Hedvig Torell föddes 1864 i Nyköping och dog 1939 i Linköping. Hon var dotter till en skomakaren som senare blev arrendator. 1892 gifte hon sig med en plåtmästare. Hedvig var inte lärarinna utan kom att arbeta med andra saker och engagerade sig även i makens företag. Hon var länge och på många sätt politiskt aktiv. Hon satt också med i ett antal olika styrelser och understödde fattigvårds- och skolkoloniverksamheter samt var aktiv i hjälparbetet för behövande i Norrlands ödebygder.
Hedvig Torell satt i elva år i stadsfullmäktige för högern; 1919-1930.

Hulda Nyman föddes i Kumla, Närke 1862 och dog i Linköping 1938. Hon hade en enkel bakgrund som dotter till pigan Maja Lotta Larsdotter. År 1892 gifte hon sig med en lokreparatör och verkmästare på Statens Järnvägar. Hulda Nyman var precis som maken engagerad i Arbetarpartiet. Hon satt samma period som mannen i stadsfullmäktige; 1919-1926. I minnesordet efter Hulda står det: ”Hon deltog sedan yngre dagar livligt i arbetarrörelsen. Linköpings socialdemokratiska kvinnoklubb räknar henne som pionjär.”

Sigrid Tersmeden, föddes 1878 i Odensvi, Västmanland och dog 1961 i Linköping. Hon var dotter till ägaren av Ryds gods utanför Linköping och hade sex syskon. Sigrid tog sin examen vid Högre lärarinneseminariet i Stockholm. Hon kom att arbeta vid Elementarläroverket i Linköping från vårterminen 1911. Sigrid satt i stadsfullmäktige för Högern åren 1919-1921. Sigrid var även socialt engagerad och hon var bland annat styrelseledamot i linköpingskretsen av Svenska Röda Korset och suppleant i styrelsen för Östergötlands hem för medellösa och obotligt sjuka.

Jenny Wallerstedt, föddes 1870 i Lungsund, Värmland och dog 1963 i Örgryte. Hon var dotter till en sparbankskamrer och fick möjlighet att så småningom utbilda sig till lärarinna i Stockholm. Värmländska Jenny hade ett stort engagemang i frågor som rörde kvinnors rättigheter och då inte minst rösträtten. Hon blev redan 1903 ordförande i den nystartade linköpingsavdelningen av Föreningen för kvinnans politiska rösträtt och blev kvar där i 16 år. Hon engagerade sig i Fredrika Bremerförbundet och satt från 1916 som ombud i Fattigvårdsstyrelsen i Linköping. Jenny Wallerstedt valdes in i stadsfullmäktige för Högern våren 1919 tillsammans med tre andra kvinnliga partivänner. Hon satt emellertid bara fyra månader på sin post och avslutade sitt uppdrag i samband med en flytt till Örebro.

Sigrid Örn, föddes 1860 i Solna och dog 1936 i Linköping. Hon var officersdotter där fadern var överste och chef för Första livgrenadjärregementet i Linköping. Sigrid var pionjär genom att hon var den första kvinnliga nämndledamoten i staden. Redan från och med 1910 var hon ledamot i fattigvårdsstyrelsen, Hon satt sedan för Högern i stadsfullmäktige åren 1919-1922. Hon arbetade som lärarinna vid Elementarläroverket och engagerade sig, precis som sina medsystrar, i en mängd föreningar. Hon var bland annat ordförande i Sällskapet för förbättrad fattigvård, ledamot i styrelsen för linköpingskretsen av Röda korset, i styrelsen för Linköpings skollovskolonier samt i styrelsen för Linköpings enskilda flickskola.

Anna Tilly, föddes 1880 i Gottlösa, Veta och dog 1964 i Linköping. Anna var dotter till en träarbetare och precis som fadern representerade hon Arbetarpartiet. Anna satt i stadsfullmäktige för Arbetarpartiet i två perioder; 1919-1920 och 1923-1926. Till skillnad från de flesta av de andra kvinnorna i Stadsfullmäktige hade hon ett yrke utanför skolan. Hon arbetade bland annat som västsömmerska. Anna var gift två gånger, båda äktenskapen slutade i skilsmässa.