Utsnitt från karta över Malmöhus län, PM 1569.
Utsnitt från karta över Malmöhus län, PM 1569. CC CC0

Kartor över postvägar i 1750-talets Sverige

Lantmäteristyrelsen

Lantmäteriets verksamhet inrättades 1628 då Anders Bure fick i uppdrag att framställa geometriska jordeböcker och geografiska kartor samt att utbilda nya lantmätare. Redan i 1643 års instruktion för den geografiska kartläggningen var vägar en viktig detalj. För samfärdsel och postgång liksom för militära behov var det angeläget att veta vägarnas sträckning och längd, liksom placeringen av skjutshåll och gästgiverier.

Under senare delen av 1600-talet upprättades en del vägkartor för län och härader som förutom landsvägarna också redovisade städer, kyrkor, säterier, post- och gästgivargårdar, byar och hemman längs vägarna. Från 1700-talets början finns en del vägkartor som upprättats i samband med att nya postvägar kom till. Fram till 1735 var kartor i Rikets kartarkiv strängt hemligstämplade.

År 1718 beslutade Karl XII om en postreform som bland annat innebar att postverksamheten och gästgiverierna skulle slås samman. Varje gästgiveri gavs i förslaget också rollen som postgård. Efter kungens död föll hela reformprojektet.

Den 29 juli 1730 fick lantmäteriet genom Kunglig befallning i uppdrag att kartlägga farbara vägar med gästgivaregårdar och postkontor inom alla landskapen i riket. Till själva kartbilden skulle det även finnas avståndstabeller. Redovisningen skedde länsvis till lantmäterikontoret i Stockholm. Under åren 1738-1742 ritades kartorna om till lika utförande och format och sammanställdes i verket Chartebok öfwer Landswägarna uti Swea och Göta riken. Boken upprättades i två exemplar. Originalet finns i dag i Lantmäteriets kartarkiv och går att ses digitalt via tjänsten Historiska kartor. Den mer påkostade, men mindre tillförlitliga, finns i Krigsarkivet.

Postverkets kartor

År 1746 fick postverket tillstånd av Kungl. Maj:t att utarbeta postkartor över landets alla provinser. Kartorna skulle innehålla uppgifter om postkontorens och postgårdarnas lägen och de inbördes avstånden mellan dem.

Regionalt verksamma lantmätare fick i uppdrag att verkställa mätningar och kartredovisningar. Postverkets kartverk har förmodligen färdigställts under år 1750 och består av 26 kartor. På flera av kartorna finns noteringar om posternas avgång, löner, avstånd med mera. Dessa noteringar hittas även på kartornas baksidor.

1747 övergick portosystemet i Sverige från att baseras på ett regionsystem (systemet vi haft sedan posten grundades) till att baseras på den verkliga längden på postvägen mellan postkontor. Posttaxorna beräknades centralt i Stockholm. Postmästarna ute i landet fick inte ändra felaktiga taxor. Taxorna baserades på kartarbetet ovan. Lennart Ivarsson lyfter även Lantmäteriets (Georg Biurman) avståndskarta från 1740 som ett dokument som förmodligen legat till grund för det nya posttaxorna. Vi har ett exemplar av denna i samlingarna.

Övriga kartor från första hälften av 1700-talet i Postmuseums samlingar

Utöver kartsamlingen ovan finns i Postmuseums samlingar mer eller mindre detaljerade vägkartor och stadskartor från förtsta hälften 1700-talet.

Order this image

Share to