Adventsstjärna

Adventstjärnor av papper för elektriskt ljus började användas i Sverige på 1930-talet. Idén kom från Tyskland. Mest känd blev den orange sjuuddiga stjärnan med stjärnformade stansade perforeringar, Tindra Kristall, som utvecklades av Erling Persson, grundare av klädföretaget Hennes & Mauritz. Perforeringarna gjorde att den tycktes tindra och tack vare den hopfällbara konstruktionen kunde den enkelt stoppas undan vid tjugondag knut.

Tindra Kristall började massproduceras 1941 och blev mycket populär. Den hängde i vart och vartannat fönster och kallades senare ibland i folkmun lite nedsättande för Proletärstjärnan. Kanske blev den därför snart förpassad från finrummen, men många minns säkert det orangeröda skenet från sitt fönster i barnrummet.

Redan på 1880 talet tillverkades stjärnor av papper som kunde belysas med lyktor. De var då klotformade med spetsar åt alla håll. Dessa stjärnor kallas Herrnhutststjärnor eftersom de från början tillverkades och användes i den tyska staden Herrnhut av medlemmar i den Evangeliska brödraförsamlingen Herrnhuterna.

Adventstjärnan i fönstret ska förstås minna om Betlehemsstjärnan, den stjärna som ledde till stallet där Jesus föddes. En uppfattning är att ett hem endast ska ha en stjärna, vilket då symboliserar just den stjärnan, men det är en tradition som idag kanske delvis tappat sin betydelse.

Öppningen i stjärnan från Kvie är lite bränd av heta glödlampor. Dagens utbud av ljuskällor gör pappersstjärnan mer brandsäker. Butikernas variation av färger och stilar, visar på att pappersstjärnan ännu har en speciell plats i det svenska julfirandet.