main article image

Insulinet fick Nobelpris men hann inte till lilla Elvy

Den 6 december 1923 dog 12-åriga Elvy Helena Nylén av sin diabetes. Fyra dagar senare utdelades Nobelpriset för upptäckten av insulinet. En sändning med insulin fanns i Malmö, på väg till Elvy och andra diabetespatienter i Värmland. Det kom fram för sent för Elvy. Hemma på Fermsås gård på Värmlandsnäs samlade Elvys mor Theresia ihop dotterns tillhörigheter i en byrålåda och täckte dem med ett skyddande silkepapper. Nästan hundra år senare skänktes Elvys saker av familjen till Värmlands Museum.

Elvy föddes och växte upp i Södra Ny socken i Säffle kommun. Hon bodde på gården Fermsås och var föräldrarna Theresia och Gottfrids första barn. Hennes kläder, leksaker, böcker och andra små sparade föremål ger oss bilden av en liten flickas vardag med skola, lek, läsning och pyssel. Vi vet inte exakt när Elvy insjuknade i diabetes, men vi kan se att hon firade sin toflte födelsedag på sjukhuset sommaren 1923. Ett gratulationskort från hennes morfar är adresserat till: Fröken Elvy Nylén, Fjärde avdelningen, Länslasarettet i Karlstad. Morfar skriver:

Hjärtlig Gratulation på födelsedagen samt många kära hälsningar från Morfar till lilla Elvy.

Bland de saker som blev kvar i byrålådan finns minnessaker som sparats från när Elvy var bebis, till exempel navellindor och en dopklänning. Men också de mest vardagliga ting som användes fram till Elvys död, till och med hennes tandborste och en halvfull tandkrämstub har sparats.

I askar och en tygpåse ligger små saker som Elvy har samlat och sparat, så som barn gör. En liten tvål och några udda hårspännen. Ett vackert stearinljus. En liten torkad tujakvist, ett konstgjort löv, en tärning och fingerborgar.

Bland de klädesplagg som finns kvar är en vacker skir klänning och en blus i samma tyg. Där finns också enkla vardagsklänningar och flera nattlinnen.

Fram till precis den här tiden hade diabetes varit en dödsdom. Trots att vissa medicinska framsteg hade gjorts under slutet av 1800-talet så hade läkarna stått i stort sett maktlösa inför sjukdomen. Det enda som visade sig ha någon effekt var stränga dieter. Valet stod mellan kronisk undernäring på gränsen till svält eller att riskera diabeteskoma. Trots svältkurerna dog de flesta av patienterna efter några få år – men år 1921 ändrades allt i och med att insulinet upptäcktes. Bakom upptäckten av insulinet stod fyra kanadensiska forskare: Frederick Banting, Charles Best, James Macleod och Bertram Collip. På kort tid spreds tillverkningen och användningen av läkemedlet, som upplevdes som ett mirakel. Läkaren Joshua Tillgren på Provisoriska sjukhuset i Stockholm beskrev det såhär:

Upplevelsen av insulinet kändes bokstavligt talat som ett under. Mitt starkaste minne från denna första tid är knutet till insulinbehandlingen av de sockersjuka barnen. Dessa stackars barn var på förhand dömda, och innan insulinet stod läkaren helt hjälplös inför dem. Under den första försökstiden hade vi fyra sådana små patienter i åldrarna 2, 7, 9 och 12 år. Det var små utmärglade stackare och deras infallna barnansikten var helt präglade av det asketiska allvar som hörde samman med svälten. Att nu med hjälp av insulinet få se dessa små sjuklingar blomstra upp till normal barnslig vitalitet, till glädje och hälsa, var en säregen tillfredsställelse för klinikern som dittills stått fullständigt maktlös i sådana fall, trots de stränga och för de sjuka barnen ytterst påfrestande behandlingsförsök han måst tillgripa.

För lilla Elvy på lasarettet i Karlstad kom hjälpen dock för sent. Insulin hade börjat tillverkas i Danmark under 1923. På laboratoriet där insulinet framställdes hade man bestämt att det skulle säljas till lägsta möjliga pris i Skandinavien. Under hösten var leveranserna till Sverige tillräckligt regelbundna för att patienter kunde börja få stadigvarande insulinbehandling. Ändå hann inte Elvy räddas – hon dog den 6 december. Fyra dagar senare tog Frederick Banting och Charles Best emot Nobelpriset för sina forskningsreultat om insulinet och samma dag signerade Theresia och Gottfrid inbjudningskorten till begravningen för ”vår lilla solstråle Elvy”. Söndagen den 16 december fördes Elvy till sista vilan på Södra Ny kyrkogård. Trots sorgen gick livet vidare. Drygt ett år senare, i mars 1925, fick Theresia och maken Gottfrid en son, Gunnar. Elvys kläder, smycken och andra små ting blev kvar i byrålådan som ett vittnesbörd om en liten flicka som en gång levt. Nedan kan du se alla föremålen i samlingen.

Artikel skriven av Liza Ay Hermansson, Värmlands Museum 2023-12-01

Vidare läsning om diabetes och insulinet: Tord Ajanki (1999). Historien om diabetes och insulinets upptäckt. Historiska Media.

Share to