David Brohede
Flygfärdig – det svenska flygvapnet tar form
I en färgsprakande tematiskt uppbyggd utställning får besökaren på Flygvapenmuseum följa med från den trevande starten för det militära flyget. Svårigheterna att införskaffa flygplan och deras tidiga användningsområden under första världskriget. Till flygvapnets bildande 1926, fram till en inhemsk industri under andra världskriget.
De första tre
Vykort med fotomotiv från flygveckan i Stockholm, 1910.
I början av 1910-talet var flyget nytt och spännande. Det anordnades tävlingar och flyguppvisningar runt om i Europa, och svensk militär var där för att ta del av den nya tekniken. Det var folkfest och våghalsade shower som väckte förundran blandat med förskräckelse. De första militära flygen tillhörde marinen och armén, och de testade sig fram för att hitta rätt ändamål för de ömtåliga flygplanen av trä och tyg.
Flyget etableras
Först 1926 bildades flygvapnet. Det dröjde ytterligare 10 år innan en egen officersutbildning anordnades, så det var en spretig organisation som tog sina första stapplande steg. Flottiljerna etablerades över landet, och livet på flottiljen blev en vardag. En vardag i väntan på flygväder och flygdugliga flygplan, med fester, tävlingar och flygövningar.
Uppställning vid Flygvapnets inrättande. Tjänsteförrättande kårchefen Gösta von Porat tas emot av Tredje flygkåren på Malmen 1 juli 1926.
Bernhard Jernberg / Flygvapenmuseum
Fotografering med handkamera 6 för spaning från flygplan S 5, 1937.
Utvecklingen gick snabbt, från att flygplanen användes för att spana ner över trupper, till att seriefotografera högt upp i luften.
Från att kasta stålpilar från förarkabinen, till att automatiskt släppa 500 kilos bomber.
Från att knappt ha styrfart, till att jaga varandra i 500 km/h.
Konsten att flyga
Aviatördiplom no 1314 för Enoch Thulin, utfärdat i Frankrike 1913. Diplomet är inlånat från Landskrona Museum.
Vad krävs för att ett flygplan ska kunna flyga? En motor, men inte alltid. Ett par vingar och en propeller, och någonstans att styra det ifrån. Flygplanen var gjorda av tyg som spändes över en träkonstruktion, för att hålla dem lätta.
Motorn gick från cylinder till jet, och det krävdes en helt annan utrustning för att flygföraren skulle kunna manövrera i de allt högre farterna.
Drömmen om att flyga fanns hos många, och några tog det eftertraktade certifikatet. Först i Frankrike, sedan på flygskolor i Sverige, innan det blev en militär utbildning. Men för att ett flygplan ska kunna flyga, krävs det att någon konstruerar det, bygger ihop det och sedan tar hand om det när det väl har flugit.
Vädrets makter har alltid spelat in när det kommer till flyget. Ju högre flygplanen kom, desto svårare var det att förutse hur vädret skulle bli, så meteorologin fick en allt större roll på flottiljerna.
Flyg säkert
Flytväst, 1920-1930-tal.
Allt eftersom flyget utvecklades, utvecklades tekniken för att överleva ett haveri. Många unga satte livet till, vilket drev på förbättringen av säkerhetsutrustning. I utställningen hedras de omkomna genom en installation där besökare får lämna in täljda flygarfigurer.
Rapporthylsa av trä. Årtal okänt.
Kommunikationen mellan flygplan och mark behövde utvecklas, ju mer avancerade uppdragen blev, och ju längre tid flygplanet var i luften. Från enkla formationer med lakan på marken, via telegrafi, till avancerade strupmikrofoner.
Närkompass, De Giglio. 1910-1920-tal.
Att veta var en befann sig började bli en kritisk punkt, när ögat inte längre kunde se marken. Kartan blev nödvändig, och till slut en positionsbestämning med hjälp av radarsignaler.
Sverige i krig och fred
Spaningsflygplan Thulin Typ G, från 1917.
David Brohede / Flygvapenmuseum
Kriget kom, och flyget fick en ny innebörd. Sverige var inte krigförande, men påverkades av kriget på många sätt. En neutralitetsvakt etablerades runt våra gränser och det militära flyget bevakade gränserna med spaningsflygplan.
Så kom nästa krig, och Sverige var inte rustat för det. Finlands sak blev vår när Sovjetunionen invaderade 30 november 1939. F 19, den svenska frivilligflottiljen, med 12 jaktplan och 5 bombplan, for till norra Finland. De stred i 62 dagar, och åkte sedan tillbaka för att stärka den egna försvarsberedskapen.
Under andra världskriget blev det tydligt – ingen ville sälja flygplan! Följden blev att starta en inhemsk industri i större skala. Sagt och gjort – Saabs flygindustri föddes. Parallellt byggde Flygförvaltningens Flygverkstad i Stockholm flygplan J 22 med över 500 olika entreprenörer runt om i landet.
Flygplan Saab 17, Saabs första egenproducerade flygplan flög första gången 1940. Här syns två S 17 i luften, 1945.
Wall (fotograf F 3), / Flygvapenmuseum
Läs mer!
För dig som vill förkovra dig i det svenska militärflygets historia kan dessa böcker och webbplatser vara en start:
-
Norrbohm, Gösta & Bertil Skogsberg:
Att flyga är att leva. Flygvapnet 1926-1976,
Bokförlaget Bra Böcker, 1975 -
Jansson, Sören:
Biggles i folkhemmet: historien om ett flygvapen och dess officerskår, Flygvapenmuseum, 1996 -
Annerfalk, Anders:
Flygvapnet - en historisk översikt,
Aviatic förlag, 1995 -
Försvarsmakten: Så föddes det svenska militärflyget,
Försvarsmaktens webb, 2017 -
Saab: Vår historia - I luften,
Saabs webb, läst 2023
Text: Marie Flood
Order this image
