Barnhemmet Sparvboet stod klart på nuvarande Hamrevägen 38 och invigdes i september 1906.
Barnhemmet Sparvboet stod klart på nuvarande Hamrevägen 38 och invigdes i september 1906. Arkiv Gävleborg

Barnhem för flickor i Hamre

Att det fanns många flickor i Bollnäs som for illa och var i behov av hjälp insåg några aktiva kvinnor i frikyrko- och föreningslivet vid sekelskiftet 1900. De träffades för att göra något "för de mest vanvårdade barnen inom Bollnäs samhälle".

Ester Brateen, lärarinna i Bollnäs, håller i det första mötet hemma hos Lisa Modén när barnhemmet bildades. Det är också hon som har skrivit protokollet. Flera av kvinnorna var aktiva i Bollnäs Missionsförsamling. Årsmötes- och styrelseprotokoll från Barnhemmet Sparvboet finns bevarade i Bollnäs Missionsförsamlings arkiv här hos oss på Arkiv Gävleborg.

För- och nackdelar med att placera barnen i familjer kontra att öppna ett barnhem diskuterades. Sparvboet startades och i maj 1903 flyttade de tre första barnen in.

Maria Carlgren anställdes för att sköta den dagliga verksamheten som föreståndarinna. Så småningom ersattes hon av Nelly Nylander. Ruth Persson arbetade också under flera år på barnhemmet. Omsättningen på personal var låg.

Föreningen Sparvboets Vänner drev verksamheten, till en början enbart med hjälp av frivilliga donationer, Lindbomska fonden, gåvor i natura som livsmedel, kläder och filtar och frivillig arbetskraft för att bygga och sköta fastigheten. Från 1919 tillkom stats- och underhållssbidrag.

"I denna börs var barnhemmets första kassa - några få slantar förvarade", står det bland annat skrivet på den gulnande lappen ihopvikt och nedstucken i den röda tygportmonnän. Den ingår i Barnhemmet Sparvboets arkiv. Skoglund, Evelin / Arkiv Gävleborg

För att bo på barnhemmet skulle flickorna vara äldre än ett år och från Bollnäs socken. Ett friskhetsintyg från en läkare krävdes. Orsakerna till att flickorna behövde hjälp varierade. I inskrivningsböckerna syns livssituationer som: "modern död, fadern supig, häftigt lynne", "fadern död, många syskon, dålig ekonomi", "fadern okänd, modern omgift och nya barn" och "modern ogift, lider av difteri".

Barn och vuxna utanför Sparvboet omkring 1920. Arkiv Gävleborg

I medeltal bodde tio flickor på Sparvboet per år, men antalet varierade. I 25-årsberättelsen beskrivs helt kort hur det har gått för några av flickorna. Två dog, några fick arbete som hembiträden och andra gifte sig. En flicka blev lärarinna och en annan reste som missionär till Kina.

På 1930-talet togs flera pojkar emot på barnhemmet. Efterfrågan på vårdplatser minskade och Föreningen Sparvboets Vänner bestämde sig för att avveckla verksamheten 1939. De tre barnen som bodde där fick flytta till det kommunala barnhemmet i Sävstaås och huset hyrdes ut. 1941 upplöstes föreningen. Så småningom övertogs egendomen av Bollnäs Missionsförsamling.

I Hälsingerunor 2011 har Eva Jernqvist, pastor i Bollnäs Missionskyrka, skrivit om flickan som bodde på Sparvboet och senare blev missionär i Kina, Berta Flodberg.

Share to