Aeroplanet Nr 1 / Nyrop N:o 3
Aeroplanet Nr 1 / Nyrop N:o 3 David Brohede Attribution-NonCommercial-ShareAlike (CC BY-NC-SA)

Aeroplanet Nr 1 - Sveriges första militära flygplan och dess förare

Den 3 februari 1912 lyfte Aeroplanet Nr 1 från det frusna vattnet i fjärden Stora Värtan utanför Stockholm. Vädret var kallt och blåsigt men flygturen gick bra. Det var den allra första militära flygningen i Sveriges historia. Flygförare var Olof Dahlbeck, ofta kallad Olle. Det var början både på hans karriär som militärflygare och på det som så småningom skulle bli det svenska flygvapnet.

Flygförare Olle Dahlbeck och flygmekaniker Larsson framför flygplan Aeroplanet Nr 1 på Stora Värtans is, 3 februari 1912. Okänd fotograf / Flygvapenmuseum Public domain mark (CC pdm)

Aeroplanet nr 1 var marinens första flygplan, men för konstruktören själv var det nummer tre. Hjalmar Nyrop byggde sin Nyrop 3 som en kopia av den oerhört populära flygplansmodellen Blériot XI. Även Nyrops två tidigare plan (Nyrop 1 och Nyrop 2) var varianter på den modellen. Nyrops första plan byggde han tillsammans med Oscar Ask i Landskrona. Planet blev klart i mars 1910. Det såg lite annorlunda ut från förlagan Blériot XI, bland annat genom att förarplatsen placerades närmare marken, under vingen. Planet fick namnet Gräshoppan eftersom det bara kunde flyga i korta ”hopp”.

Hjalmar Nyrop fortsatte förbättra sin konstruktion, bland annat med en ny och större R.E.P.-motor (Robert Esnault-Peltier) och förarplats över vingarna. Den nya varianten fick namnet Nyrop 2. Under 1911 användes planet vid den alldeles nya flygskolan i Ljungbyhed, och av Hjalmar Nyrop själv för att lära sig flyga. I maj det året skadades han i ett haveri, och planet blev så skadat att det fick skrotas.

Tidigare samma år hade Hjalmar Nyrop fått en beställning på ett tredje flygplan. Pengarna kom från bryggeridirektören Otto Emil Neumüller, som ville skänka ett spaningsflygplan till flottan. Nyrop 3 kallades också Bryggarkärran, efter beställarens yrke. På flygskolan i Ljungbyhed kallades planet ofta Kiddy. Förlaga var en engelsk kopia av Blériot XI kallad Big Bat. Denna variant på det kända planet var tvåsitsig och kunde därmed ta passagerare. Bryggarkärran var inte tillräckligt driftsäker för att användas till spaning. Däremot flögs planet flitigt under 1911 och 1912 av Olle Dahlbeck, ofta med passagerare.

Löjtnant Dahlbeck flyger på Ljungbyhed, hösten 1911 med planet "Nyrop" Blériot nr 3 och en kvinnlig passagerare Okänd / Tekniska museet Public domain mark (CC pdm)

Bryggeridirektör Neumüllers gåva till marinen kom nämligen med vissa villkor. Det nya flygplanet skulle flygas av löjtnant Dahlbeck, vars syster Elisabeth var gift med Neumüllers son. Olle Dahlbecks flygarutbildning skulle också bekostas av staten. Villkoren godkändes och Dahlbeck reste i väg till flygskola i England. Under utbildningen råkade han inte ut för ett enda haveri.

Den 17 augusti det året fick han sitt aviatördiplom, nummer 120 i England och nummer 3 i Sverige. Det var han som provflög Nyrop 3 under 1911, och när det överlämnades till marinen i december det året var det också han som blev förare till samma flygplan i marinen; Aeroplanet nr 1.


Den första militära flygningen i Sverige. Olle Dahlbeck flyger Aeroplanet Nr 1 över Stora Värtans is den 3 februari 1912 Okänd fotograf / Flygvapenmuseum Public domain mark (CC pdm)

Olle Dahlbeck skrev själv om sina erfarenheter med flyget och sina förhoppningar inför framtiden. Redan 1912 kom boken Att flyga. Om flygmaskiner och flygkonst. I den beskriver han bland annat flygets allmänna utveckling och hans egna upplevelser från flygskolan i England. I boken märks en stor entusiasm och optimism inför flygets framtid.

1918 var ett viktigt år för Olle Dahlbeck, då han reste till Litauen som frivillig i kampen för landets självständighet efter ryska imperiets fall. Där blev han en av en av grundarna av det litauiska flygvapnet. Från den tiden finns en kartväska från Olle bevarad. I väskan finns skrivet, på litauiska och tyska (fritt översatt) "Överste Dahlbeck Stabsflygenheten, Kaunas".



1920 blev det fred och Dahlbeck reste hem till Sverige. Där blev han reservofficer, arbetade civilt på Svenska kullagerfabriken, SKF innan han år 1930 avled, 46 år gammal.

Bryggarkärran togs ur tjänst redan 1913 men finns fortfarande bevarat. Flygplanet ägs sedan 1934 av Tekniska museet och finns i skrivande stund utställt på Flygvapenmuseum i Malmslätt i utställningen Flygfärdig - det svenska flygvapnet tar form. Det är Sveriges äldsta bevarade flygplan.

Text: Arvid Nordanskog

Källor och vidare läsning:

  • Dahlbeck, Olle & Edv. Dahlbeck: Att flyga. Om flygmaskiner och flygkonst. Albert Bonniers förlag, 1912.
  • Dahlbeck, Olle: Lufttrafik. En orientering. Albert Bonniers förlag, 1918.
  • Herlitz, Nils: "Olle Dahlbeck - Sveriges förste militärflygare”, artikel i Ikaros- Flygvapenmusei årsbok 2003, Flygvapenmuseum, 2003.
  • Stridsberg, Sven: ”Gräshoppan, Nyrop 1 o Nyrop 2”, artikel i Svensk Flyghistorisk Tidskrift nr 4 2010, Svensk flyghistorisk förening, 2010.
  • Stridsberg, Sven: (2010). "Blériot XI i Sverige". Bilaga till Svensk Flyghistorisk Tidskrift nr 1 2010. Stockholm: Svensk flyghistorisk förening, 2010.

Aeroplanet i museisamlingarna

Share to