Sjömansarbeten

Bland det första en sjöman gjorde var att tillverka en så kallad sjösäck att förvara sina tillhörigheter i. En mindre påse att förvara verktyg i skulle också tillverkas. Även verktygen tillverkades till stor del av dem själva.

Eftersom sjömän var kunniga på knopar och rep blev det naturligt att ägna sig åt hantverk av rep, så kallade reparbeten. I museets samling finns exempel på makramé, bärhandtag till kistor och annat reparbete. Andra vanliga hantverk var tavelramar klädda med snäckor eller att göra snidade träramar. Det tålamodskrävande arbetet att bygga flaskskepp var inte heller ovanligt. Det krävde både fokus och fingerfärdighet.

Till sjömanshantverken hör även tatueringar. I samlingen finns både tatueringsverktyg och förlagor. De köptes in till museet 1947 direkt från en tatuerare vid namn Tatto-Charlie. Eller Charlie Nilsson som han hette. Han var född i Kristianstad, blev sjöman och lärde sig tatueringskonsten i Storbritannien. I Gävle hamnade han efter att ha missat att kliva ombord på fartyget han reste med. Och i Gävle blev han kvar. Bland hans förlagor finns exempel på flera klassiska sjömansmotiv.

Förutom de föremål som besättningsmännen själva tillverkat finns i museets samling också gåvor och souvenirer de tagit med hem från sina resor. Till exempel klädhängare gjorda av fågelnäbbar, skulpturer av rötter, skal från sköldpaddor och en bemålad ryggkota från en val. Att ta med vackra snäckor och koraller hem var också vanligt, liksom makartsbuketter (en bukett eller en skulptur av bland annat torkade blommor, blad och snäckskal. Allt placerat under en glaskupa). Makartsbuketter var en vanlig inredningsprydnad i välbärgade hem under senare delen av 1800-talet. Flera sådana finns i museets samling. De och andra sjömansminnen finns att se på www.digitaltmuseum.se.