Flygplan Douglas World Cruiser 'New Orleans' över Seattle efter världsomflygningens start 6 april 1924
Eric H. Nelsons arkiv
Världsomflygningen 100 år
1924 skedde det som aldrig tidigare skett-den första jordenruntflygningen!
Med på ett av de fyra specialframtagna Douglas World Cruisers var svensken Erik Nelson (1888-1970) vars privata samling finns på Flygvapenmuseum.
6 april 1924 gav de sig i väg på färden som tog 175 dagar och antalet anekdoter är säkerligen lika många.
Erik var född Nilsson och uppvuxen i Stockholm och gav sig redan som 17-åring ut på sjön. Han seglade runt jorden ett par gånger innan han gick i land i USA där han år 1914 blev medborgare och bytte namn till Eric Nelson. Han hade alltid varit intresserad av mekanik, och när han fick möjlighet att börja arbeta på en flygplansfabrik tog han den.
När första världskriget bröt ut sökte han till det militära flyget, och blev antagen vid andra sökningen. Han blev fort placerad på marken för att ta hand om motorerna och tog sitt flygcertifikat 1918. Han blev utsedd att delta på flera olika långexpeditioner, bland annat till Nome i Alaska och till Puerto Rico.
Flygplan New Orleans med besättningen Erik Nelson och John ’Smiling Jack’ Harding
Eric H. Nelsons arkiv
När det började planeras för en jordenruntflygning var det Erik och hans skotska kompis Donald Douglas som började utveckla det flygplan som skulle kunna klara resan runt jorden - Douglas World Cruiser. Det var viktigt att flygplanet både klarade extrem hetta och mördande kyla, så kylaren fick därmed två olika storlekar. Det var även av stor vikt att det skulle vara enkelt att byta mellan hjul och flottörer, eftersom många av stoppen var planerade till hamnar.
Liberty L-12, flygmotorn som var så framgångsrik i första världskriget, borde ha varit ett bra val men visade sig ha kvalitetsproblem. Flera incidenter inträffade på grund av motorkrångel. Bland annat fick ett av flygplanen nödlanda i en lagun i Indokina, och Eriks maskin New Orleans kastade ifrån sig metallbitar ”på det mest otrevliga sätt” på väg mot Karachi. Den krånglande motorn fick även ett av flygplanen att nödlanda på Atlanten under hoppet över till Island. Boston var därmed tvungen att avbryta sitt deltagande, men flygplanet Boston II återanslöt när resten av sällskapet kom just till Boston.m
Flygmotor Liberty L-12
Eric H. Nelsons arkiv
Rutten gick västerut från Seattle och vidare över Kanada och Alaska. I Alaskas ödemark felnavigerade Seattle i den kraftiga dimman och flög in i en bergvägg. Besättningen överlevde, men under 10 dagar vandrade de i ödemarken innan de kom fram till bosättning och kunde rapportera till sina väntande kamrater att allt var väl med dem. De tre resterande flygplanen gav sig allt längre västerut, så långt de kom, innan de tog hoppet över Stilla havet, även det de första som gjorde, och landade längst norrut på de japanska öarna. Turen över Japan var som att flyga över något som taget ur Alice i Underlandet som Lowell skrev i sina anteckningar. Banketterna avlöste varandra och nya matupplevelser, nya seder - sumobrottning, tedrickning och ätpinnar prövades med gott mod och nyfikenhet. De fick även en mängd gåvor och Smith skrev i ett brev "Nu ha vi samlat tillräckligt med souvenirer för att kunna sätta upp ett orientaliskt museum".
FVM.133473 - Cigarettetui. Med bild av bergstopp från Japan. På lockets insida gravyr "American Association of Tokyo Welcome to 1st Lieut. Eric Nelson A.S.U.S.A. Tokyo May 1924".
Stina Hedvall / Flygvapenmuseum
FVM.133462 - Japansk solfjäder tillverkad av papper med spröt av bambu.
Stina Hedvall / Flygvapenmuseum
FVM.133583 - Fat. Motiv av flygplanet Douglas World Cruiser med två korsade flaggor framför, japanska och amerikanska. Därtill flygrutt för "Around the World Flight" 1924.
Stina Hedvall / Flygvapenmuseum
Cigarettskrin av mässing med motiv i guld och silver. Motivet föreställer japanska byggnader, naturmotiv och båtar.
Stina Hedvall / Flygvapenmuseum
I Shanghai tog ficktjuvarnas fackförening emot dem och lovade att allt som eventuellt skulle stjälas från dem skulle återbördas kvickt. I Indokina nödlandade New Orleans i en lagun och i sökandet efter dricksvatten fick de efter många om och men lite vin av en missionär men nöden hade ingen lag och lagunvattnet testades - dysenterin var ett faktum. Det kunde ha blivit ett långt och plågsamt stopp, men redan efter tre dagar var de i väg igen.
I östra Indien blev de tillsagda att byta flygarhuvorna mot tropikhjälmar och flygoverallen mot shorts - värmen blev olidlig i hytten när ökensolen gassade rakt ner.
Kortbyxor och tropikhjälm blev flygarklädseln i Indien
Eric H. Nelsons arkiv
Lastutrymmet på Boston där fripassageraren åkte med.
Eric H. Nelsons arkiv
I Karachi släpptes en fripassagerare av som klev på i Calcutta. Flygarna var så imponerade när de upptäckte honom, att han fick åka med en bit till.
Fripassageraren var den amerikanske utrikeskorrespondenten Linton Wells som hade gömt sig i lastutrymmet på Boston.
Sista biten mot Karachi kastade New Orleans motor ifrån sig metallbitar ”på det mest otrevliga sätt”. Vidare västerut gick färden snabbt i den tryckande värmen och många historiska platser flög de förundrade över. Via Istanbul mot Belgrad och Wien. I Paris på Bastiljdagen 14 juli hade de flugit 10 timmar den dagen för att hinna fram till firandet. Men det blev inte mycket med det då de somnade under en föreställning och de parisiska tidningar skrev ”Om Folies Bergères icke kan hålla dessa amerikanska flygare vakna, så undrar vi, vad som kan göra det!”
FVM.133477 - Rester av ventiler från den Liberty L-12-motor som kastade delar ifrån sig under jordenruntflygningens färd mot Karachi.
Stina Hedvall / Flygvapenmuseum
Snabbt vidare, men i Hull, Storbritannien, tog det stopp. Förråden längre fram var inte färdigställda, så all tid de flugit in, gick upp i rök under de två overksamma veckorna innan hoppet över Atlanten kunde genomföras. Men först havererade Boston mellan Färöarna och Island. Först bogserades flygplanet på vattnet, men det dåliga vädret och den höga sjön gjorde sitt bästa för att få flygplanet flygdugligt. Besättningen fick se sin kamrat sjunka till botten. Som tur var hade det byggts ett femte flygplan, så väl i Boston kunde Boston II med besättning återta resan mot målet.
Porträtt av de fyra kvarstående flygarna i världsomflygningen på Hotel Iceland; från vänster Jack Harding, Erik Nelson, Leslie Arnold och Lowell Smith
Eric H. Nelsons arkiv
På Island var de nu bara fyra av de ursprungliga åtta flygarna kvar som skulle ta sig an hoppet över Atlanten, från Grönlands sydspets till Kanada. Livrädda för att flyga in i ett isflak navigerade de sig över havet och landade välbehållna på den amerikanska kontinenten igen. Där hastade de vidare mot sitt hemland, där de överallt emottogs som hjältar med hundratusentals människor viftande med flaggor och rungande hurrarop.
Festligheterna slutade inte förrän de till slut återigen var framme i Seattle, 28 september 1924. De landade vingspets mot vingspets, enade. Ingen före någon annan. Då hade de gjort 76 flygningar på 66 dagar, och det var 175 dagar sedan starten. ”Den största framgången i aviatikens historia”
enligt General Patrick, världsomflygningens arkitekt.
Ruttkarta över jordenruntflygningen 1924
Eric H. Nelsons arkiv
Flygplan och besättning
-
Seattle (1) Major Fredrick Martin och Sgt. Alva Harvey (flög in en bergvägg i Alaska och fick avbryta)
-
Chicago (2) Lt. Lowell Smith och Lt. Leslie Arnold
-
Boston (3) Lt. Leigh Wade och Staff Sgt Henry Ogden (Nödlandade i norra Atlanten på väg till Island och sjönk. Flygplanet Boston II återanslöt i Boston)
-
New Orleans (4) Lt. Erik Nelson och Lt. John Harding, Jr
Erik Nelson fortsatte sin militära karriär fram till 1928 då han började arbeta för Boeing. Men när Pearl Harbor bombades 1941 anmälde han sig till militärtjänstgöring igen. Då arbetade han med de första Boeing B29 Superfortress som skulle i drift. 1945 blev han brigadgeneral, och gick i pension 1946. En period arbetade han för SILA, senare SAS, främst med transatlantiska frågor. 1955 flyttade han till Honolulu, Hawaii, där han gick bort 1970, 81 år gammal.
FVM.133495 - Skyddsmedalj, amulett, som tilldelades Eric Nelson, troligen efter andra världskriget.
Stina Hedvall / Flygvapenmuseum
Källor och lästips:
-
Lowell, Thomas: Världsomflygningen berättad av Erik Nelson, Lowell Smith, Leigh Wade, Leslie Arnold, Henry Ogden, John Harding. Albert Bonniers förlag, 1926.
-
Eric H. Nelsons arkiv, Flygvapenmuseum
-
Ortensie, Ray (red.) A Look Back…First Around The World Flight 6 April-28 September 1924 Air Force Materiel Command History Office, U.S Department of Defense, 2020.
Text: Marie Flood
Utforska fler föremål från Erik Nelson
Order this image
