main article image

Kulturmiljöer i Mölndals stad: Gunnebo

Gunnebo slott med omgivande kulturlandskap blev 2003 Västra Götalandsregionens första kulturreservat och skyddades redan 1963 som byggnadsminne. Anläggningen med dess över tjugo byggnader är områdets självklara kärna och ett mycket välbesökt turistmål. Slottet uppfördes under 1780- och 90-talen och var vid tiden en av Sveriges modernaste och mest påkostade sommarvillor.

Anläggningen består av tre huvuddelar: huvudbyggnad, trädgård och park, alla utformade enligt rådande stilideal. Slottet är idag den enda byggnaden som står kvar sedan 1700-talet, medan övriga byggnader har tillkommit genom rekonstruktion eller nybyggnation.

Varför är området viktigt att bevara?

En 1700-tals miljö

Området visar en renodlad 1700-talsmiljö kring Gunnebo slott. Anläggningen uppfördes ursprungligen som sommarbostad för familjen Hall och ritades av Carl Wilhelm Carlberg.

Gunnebo förvärvades av Mölndals stad 1949, då startade också det långa arbetet med att återskapa 1700-talets Gunnebo som fortgår än idag. Den allt mer kompletta anläggningen har både ett stort kulturhistoriskt värde och ett stort upplevelsevärde. Ett stort kunskapsvärde ligger även i den process som rekonstruktionsarbetet av anläggningen har medfört sedan 1949.

Återskapandet av 1700-talets slottsmiljö har genom åren krävt genomtänkta antikvariska ställningstaganden, arkeologiska utgrävningar och studier av historiskt källmaterial. Det har även medfört att kunskaper om traditionellt hantverk har spridits, vilket varit en intention i arbetet.

Utgångspunkten för det första stora restaureringsarbetet 1949-52 var att vårda, bevara och återskapa 1700-talets Gunnebo, då inriktat på huvudbyggnaden och den formella trädgården. Detta var även utgångspunkten i projektet: “Gunnebo - åter till 1700-talet” som inleddes 1996. Grundidén i projektet var att återskapa en helhet som är historiskt trovärdig gentemot den av arkitekten Carl Wilhelm Carlberg ritade anläggningen.

Rekonstruerade byggnader, trädgård och park

Tre byggnader – tjänstefolksbyggnad, hönshus och drivhus – rekonstruerades inledningsvis med 1700-talets material och metoder. När det gäller tjänstefolksbyggnaden och hönshuset fanns ritningar bland Carlbergs efterlämnade material. Vid arkeologiska utgrävningar visade det sig att byggnaderna aldrig hade blivit uppförda. Man valde dock att försöka fullfölja ”intentionerna” med anläggningen.

När det gäller drivhuset var förutsättningarna det omvända. Här fanns det skisser som visade att ett drivhus funnits på en av terrasserna. Arkeologiska utgrävningar bekräftade detta, men det saknades ritningar. Byggnaden rekonstruerades med hjälp av skisserna samt genom jämförelser med drivhus från andra 1700-talsanläggningar.

Under 2003-2006 rekonstruerades två flygelbyggnader som brann ned redan på 1830-talet. Även dessa byggnader uppfördes efter originalritningar. Vid tiden anlades även en köksträdgård med utgångspunkt i historiska källor. På motsvarande sätt rekonstrueras Gunnebos orangeri. Närområdet vid slottet omdanades till park och har varit en del i arbetet med återskapandet av 1700-talets Gunnebo.

Odlingslandskapet

Det agrara landskapet som omgav anläggningens kärnområde kom dock att leva kvar och behöll sin primära funktion som produktionsmark för gårdens försörjning. En stor del av marken inom området har därför än idag, den frodiga lövskogen och parken till trots, karaktär av odlingslandskap. Stora delar av den rumsliga strukturen som går att återfinna på en karta från 1855 har överlevt fram till våra dagar. På några platser i området finns även ålderdomliga spår efter odling som inte redovisas på kartan, och som därför troligen representerar tidsskeden före 1790-talet.

foto: Hans Wretling

Viktiga karaktärsdrag och kvalitéer

En renodlad 1700-tals miljö

Utmärkande för hela anläggningen är ett helhetstänkande som är synligt i anläggningens grundstruktur, byggnader, trädgård, inredningsdetaljer och möbler.

Huvudbyggnaden är uppförd i nyklassicistisk stil, den dominerande stilen inom arkitektur under slutet av 1700-talet. Karakteristiskt för stilen är den stränga symmetriska uppbyggnaden och användningen av ett enkelt, avskalat formspråk med raka linjer och regelbundenhet.

Byggnaden är huvudsakligen uppförd av trä men med en utformning och utsmyckning med syfte att efterlikna sten. Fasaderna är klädda med liggande slät panel och har arkitektoniska element som kolonner och en relief vilkas förebilder är hämtade från stenarkitekturen. Parkidealens brytningstid Gunnebo tillkom i en brytningstid mellan det franska strikta trädgårdsidealet och det engelska naturnära idealet.

Denna brytningstid avspeglas väl genom den franska trädgården närmast slottet och den omgivande engelska parken med tuktad natur. Trädgården är utformad enligt den så kallade franska trädgårdsstilen med raka linjer, symmetrisk uppbyggnad och hårt tuktad natur. Det var ett trädgårdsideal som stämde väl överens med nyklassicismens krav på symmetri och regelbundenhet. Trädgårdsanläggningen är uppbyggd kring en rak mittaxel, som löper från uppfartsvägen, genom slottet och vidare till den södra trädgården där den avslutas i en damm med fontän. Med hjälp av terrasseringar, balustradräcken och fritrappor skapas en naturlig övergång mellan arkitektur och natur.

Parken som omger anläggningen är en så kallad engelsk park. Uttrycket i en engelsk park är en romantiserad bild av naturen – den vildvuxna skogen. I själva verket är naturen tuktad och miljön skapad. De kala bergen kring Gunnebo omvandlades till mjuka jordkullar, de närmsta bergen doldes med hjälp av växtlighet, terrasser och jordutfyllnader.

I det engelska parkidealet ska det också finnas överraskningar i form av statyer, broar som leder över vattendrag eller olika parkbyggnader såsom grottor, tempel och eremitage. Olika typer av träd- och buskplanteringar ska spegla olika känslostämningar.

Omgivande jordbrukslandskap

På flera platser i slottets närhet finns odlingslämningar från olika tidsepoker, det kan behövas ett tränat öga för att identifiera vissa av dem. De är dock fullt synliga och bra exempel på det kronologiskt flerskiktade landskap som omger slottet.

De tydligaste spåren efter jordbruket i området utgörs av flera stora åkerytor söder och väster om slottet, vilka ännu hålls öppna genom bete och slåtter. Åkrarna i söder är idag något mindre än tidigare eftersom den plana marken i området utnyttjades när Boråsbanan byggdes på 1890-talet.

De flesta åkrarna i Gunnebo bär den agrara revolutionens prägel. De är helt stenröjda och har diken längs kanterna. Kring flera ytor finns rester efter stenmurar som uppförts för att stänga ute betande djur. På flera ställen finns även fullt synliga rester efter de centrala hägnaderna som delade av inägorna. Längst i sydost löper en sträng med stenar i den gamla gränsen mot utmarken. Många av ytorna har samma utsträckning som på den äldsta kartan över Gunnebo från år 1855. Inom området finns ett flertal agrara lämningar från tiden före 1790-talet, i form av fossil åkermark och odlingsrösen.

Fler foton

Order this image

Share to