Varför är området viktigt att bevara?
Området kring Lindome kyrka har en långa kontinuitet som kult- och begravningsplats. Fornlämningarna, kyrkplatsens tydliga läge i landskapet och det sena 1800-talets stora kyrkobyggnad speglar platsens betydelse och utveckling genom årtusenden.
I närheten av kyrkan har fynd gjorts som vittnar om att området använts som begravningsplats sedan stenåldern. Ett stycke söder om kyrkan finns rester av en hällkista från stenåldern och norr om kyrkan finns flera bronsåldersrösen och högar, däribland de kända Drottninghögarna.
Där kyrkan och kyrkogården nu är belägen har det troligtvis funnits ett större järnåldersgravfält. Rester av gravfältet finns kvar norr om den nuvarande kyrkogården Även inne på kyrkogården har en hel del fynd gjorts, bland annat ett bronsspänne från 700-talet.
Lindome kyrka invigdes 1885 och är uppförd på samma plats som en äldre kyrka med medeltida ursprung. På grund av de stora befolkningsökningarna under 1800-talet hade den gamla kyrkan blivit för trång, och byggnaden var dessutom i dåligt skick.
Till en början planerades för en utvidgning av den gamla kyrkan, men beslut fattades istället om rivning och endast delar av kyrktornet blev kvar. Den nya kyrkan ritades av arkitekt Adrian Crispin Peterson, en vid tiden känd kyrkoarkitekt som även ritat Fässbergs kyrka.
Viktiga karaktärsdrag och kvalitéer
Medeltida läge i landskapet
Lindome kyrka har ett karakteristiskt läge för de medeltida kyrkorna. Den ligger högt på en ås, väl synlig i det omgivande landskapet. När kristendomen etablerades var det vanligt att de medeltida kyrkorna uppfördes på redan etablerade kultplatser, det rör sig ofta om centrala platser som haft stor betydelse för bygden. Det var ett sätt att manifestera och befästa den nya religionen.
Kyrkan ligger även längs med en gammal forntidsväg som löpte från Varberg, via bland annat Lindomeåsen, till Västergötland. Vägen hade stor betydelse under tidig medeltid, och längs med sträckan finns flera kyrkor av medeltida ursprung.
Kyrkans stilblandningar
Arkitektoniskt karakteriseras kyrkan av en blandning mellan nygotik och nyromanik. De nyromanska dragen, som rundbågade fönster och halvrund absid, har kombinerats med nygotikens rosettfönster och strävpelare.På så sätt har arkitekten skapat en kyrka som refererar till den äldre kyrkans utformning samtidigt som den fångar upp de för tiden rådande stilidealen i den nygotiska arkitekturstilen.
Inom området finns också ett mindre kapell, uppfört under slutet av 1980-talet, med en fasadbeklädnad av järnvitriolbehandlad träpanel. Dess gråa fasader smälter väl in i kyrkogårdsmiljön med murar och gravvårdar av natursten.
Fler foton
Order this image
