Varför är området viktigt att bevara?
Djupedala kraftverk berättar om den tidiga elektrifieringen på landsbygden. Det är en välbevarad helhetsmiljö där den ursprungliga anläggningskonstruktionen med dämme, vattentub, kanaler och kraftstationsbyggnad är bevarade.
Djupedala kraftverk är ett utmärkt exempel på landsbygdens tidiga elektriska vattenkraftverk och har såväl ett stort kulturhistoriskt som teknikhistoriskt värde.
Tekniken att använda vattenkraft för att driva el-turbiner var relativt ny under 1920-talet. Uppfinningen som sådan kom på 1870-talet, men till en början drevs turbinerna av ångmaskiner. Först under början av 1900-talet blir vattenkraft den stora drivkällan, och det är då som de svenska älvarna börjar byggas ut. På landsbygden använde man den vattenkraft som fanns i lokala sjö- och fallsystem för att utnyttja den nya tekniken.
Med elektriciteten kom ljus över landsbygden. Hushållen fick elektrisk belysning, och fotogenlampan ersattes med glödlampan; så småningom följde elspisar, kylskåp, dammsugare, tv-apparater etc.
I Lindomes snickeritäta bygder användes elektriciteten även som kraftkälla för att driva till exempel svarvar och borrmaskiner i de många verkstäderna.
Viktiga karaktärsdrag och kvalitéer
Naturens förutsättningar
För att kunna använda den nya tekniken behövde kraftverken placeras på platser med tillräcklig fallhöjd. De naturliga fall som tidigare hade använts för kvarn- och sågdrift började istället utnyttjas för elproduktion.
Vid Gravsjöns utlopp bildas ett vattenfall på 17 meter, så de naturgivna förutsättningarna för ett vattenkraftverk är goda. Kraften i fallet har använts under lång tid, innan kraftverket byggdes hade både sågverk och kvarnar funnits på platsen.
En kraftkälla sedan 1924
Den karakteristiska kraftverksbyggnaden, murad i natursten, består av två byggnadskroppar. En lägre del som inrymmer turbiner, generatorer, manövertavla m.m. och en högre del som inrymmer ställverk och inmatningspunkt till elnätet.
Den cirka fem meter höga dammen med kraftiga murar av natursten, vattenrännor, kanaler med murar av sten och den långa trätuben i området är viktiga delar i anläggningensstruktur.
Att hela anläggningen i det närmaste är intakt sedan uppförandet och att vattenkraftverket fortfarande är i drift har ett stort värde för kulturmiljön.
Fler foton
Order this image
