Broschyren "Om krisen eller kriget kommer", utgiven av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, 2018 samt 2024
Flygvapenmuseum / Sofia Svalmark
Har du fått "Om krisen eller kriget kommer" i brevlådan?
Det är ett häfte som delas ut till alla hushåll i Sverige, för att alla medborgare skall veta hur totalförsvaret fungerar och hur man skall agera om det blir samhällskris eller krig. Idag är det MSB; Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, som står bakom informationen. Ända sedan 1940-talet har svenska myndigheter givit ut liknande informationshäften. Under den period då alla hushåll med telefonabonnemang i Sverige fick hem en telefonkatalog en gång om året, fanns ett utdrag av samma information även i den. Samhällsutvecklingen har under dessa drygt 80 år lämnat spår som är intressanta att följa genom de olika utgåvorna, speciellt genom ändrat tilltal och bildspråk.
Redan i det första häftet Om kriget kommer, utgiven 1943, återfinns samma huvudpunkter som i 2024 års häfte: Information om totalförsvaret, den enskildes roll i beredskap och krig, varningssignalernas betydelse, checklistor och förberedelser, vad man skall göra vid akut anfall – och det klassiska citatet: ”Alla meddelanden om att motståndet skall upphöra är falska!” I en föregångare till dessa häften; Flyganfall! Hur skall jag handla? (Luftskyddsförlaget, 1939), är kvinnans roll tydligt beskriven: släcka i spisen, dra för gardinerna och söka skydd med barnen.
Beredskapstidens tilltal
För att visa på allvar i bistra tider, pryddes det allra första häftet av Sveriges riksvapen följt av ett företal skrivet av kung Gustav V. I övrigt hade häftet inga illustrationer. Medborgarna förväntades noga läsa häftet och förvara det på säker plats. Grupper som adresseras är värnpliktiga, krigsfrivilliga, icke krigsplacerade, civila stridande, hemvärnsmän och frikårer – kvinnor och barn nämns överhuvudtaget inte.
Omslag till 1943 års utgåva av 'Om kriget kommer' utgiven av Statens informationsstyrelse.
Från formellt 50-tal till modernt 60-tal i kalla krigets skugga
Efter andra världskriget var det tydligt att Sverige behövde ett starkt försvar. Grafiken i häftet från 1952 signalerar både alarmistisk stridsvilja - genom stiliserade vapen; bomber och taggtråd i svart, vit och röd grafik, och fara – genom suggestiva bilder som symboliserar fiendens försök att spionera och påverka.
1952 års version, utgiven av Civilförsvarsstyrelsen.
Nu räknas kvinnan som civilförsvarspliktig, och anmodas ersätta inkallade män inom krigsindustri och folkförsörjning. ”Samhällsmaskineriet får inte stanna!” (s. 14) Kvinnor uppmanas även att engagera sig i fredstid, genom Svenska Lottakåren, Sveriges Bilkårers Riksförbund, Röda Korset och Blå Stjärnan, så att de kan göra en viktig insats i beredskaps- och krigstid.
Sidorna 18-19 i 1952 års version, utgiven av Civilförsvarsstyrelsen.
I illustrationerna syns kvinnor enbart i anslutning till hemskydd och i frivilligorganisationer. Barn syns som silhuetter i samband med familjevis evakuering. I texten nämns barnen som särskilt skyddsvärda som bör evakueras vid mobilisering och krigsutbrott. I det fall småbarnsmodern eller annan anhörig inte kan följa med (läs: viktiga för Totalförsvaret) ”…är civilförsvarets personal beredda att ta hand om barnet” (s. 16). Detta på uppsamlingsinternat med personal. Barn i skolålder förväntas följa med sin skolklass till liknande internat, om de inte kan evakueras med någon anhörig. Barnet ses här som något som skall skyddas – de är vår framtid – men hur de påverkas av att transporteras och tas om hand i grupp utan sin vårdnadshavare, nämns inte.
I 1961 års massutskick tar sig den nyskapande 50-tals-reklamens bildspråk in! Här utnyttjas möjligheten att kunna blanda fotografier, överlappande tryck, fotorealistiska illustrationer, tidningsurklipp, grafiska modeller, återgivande av blanketter, riksvapen, ikonen ”En Svensk Tiger” och text till en illustrativ helhet. Varje uppslag är varsamt och konstfullt formgivet, samtidigt som medborgaren frankt informeras om rådande läge och vad varje svensk bör känna till i händelse av krig.
Sida 14 i 1961 års upplaga, utgiven av Inrikesdepartementet, berättar om vaksamhet.
I detta häfte syns män i aktiva roller: Som stridande, i sambandscentral, i civilförsvaret, i sjukvård, i rikets styrelse, som motståndsmän etcetera. Kvinnor har en aktiv roll i traditionellt kvinnliga sammanhang: som sjuksköterska, vid matlagning och tvätt och som mor i hemmet eller under evakuering. Barn finns med på fotografier och i illustrationer som markörer för att gestalta familj, men i passiva roller.
Uppslaget 32-33 i 1961 års upplaga, utgiven av Inrikesdepartementet.
Jämställdhetsreformer och fortsatt kallt krig
Sverige har 1989 anpassat sig till kalla krigets vardag. Den nya upplagans formgivning kommunicerar inte – som föregående häften - känslan av omedelbar fara. Det alarmistiska bildspråket från 50- och 60-talet har ersatts med sakliga instruktioner, stora tydliga rubriker och enkla, lite barnsliga serieteckningar utan detaljer. Formgivningen är fyrkantig och ändamålsenlig. I jämförelse med de föregående häftenas pedagogiskt förklarande och instruerande språk, etableras här rubrikartade talspråksinstruktioner: ”Gör det som räddningstjänsten säger!” (s. 6), ”Om du plötsligt ser en jätteblixt när du är ute – kasta dig genast ner på marken!” (s.14).
Sida 3 ur 1989 års version, utgiven av Styrelsen för psykologiskt försvar
Under kalla kriget genomgick i stort sett alla svenska män sin militära grundutbildning. År 1980 öppnades möjligheten för kvinnor som önskade ”göra lumpen”, fast bara på utvalda positioner. 1989 blev alla militära befattningar öppna för kvinnor. Samhället såg inte längre kvinnligt/manligt som avgörande i yrkesval och position. I 1989 års utgåva av ”Om kriget kommer” nämns inte de traditionellt kvinnliga frivilligorganisationerna. Kvinnor utanför försvaret nämns inte heller som en speciell grupp, utan förväntas ingå i civilförsvaret genom placering eller tjänsteplikt, tillsammans med andra som inte genomgått militär utbildning. Fortfarande visar bilderna ändå övervägande män i de aktiva rollerna.
I utgåvan från 1989 är barnens skydd en praktisk fråga: ”Vuxna och ungdomar får skyddsmask (gasmask). Mindre barn får skyddsjacka. För spädbarn (baby) finns barnskyddsväska med filter, som kan bäras eller läggas i barnvagn” (s. 12). Om föräldrar inte kan ta hand om sina barn i krigstid, kan de ”…kanske vara hos släktingar och vänner. Om det inte går, hjälper kommunen till.” (s. 25).
Föremål rörande civilförsvar
Avspänning
När ”Om krisen eller kriget kommer” distribueras 2018, ca 30 år efter den förra, lever vi i avspänning efter kalla kriget. Fokus ligger på att klara grundläggande behov vid samhällskris som t e x översvämning, strömavbrott, pandemi – inte på krig. Den allmänna värnplikten är kraftigt reducerad. Jämfört med 1980, då ca 85% av en årskull gjorde lumpen, är det nu ca 10% som rycker in. Av dessa är ca 15% kvinnor.
I häftet nämns ingen könstillhörighet – alla vuxna ingår i andra uppdelningar som ”krigsplacerade”, ”tjänstepliktiga” eller ”civilpliktiga”.
MSB
(copyright)
Ovan jämförelse av information om beredskap mellan år 1961 års version (sida 11) och 2018 års version (sida 5), utgiven av Myndigheten för samhällskydd och beredskap.
Sverige är nu ett samhälle med många olika etniciteter, vilket återspeglas i bilder på folkmassor och familjer. Cyberattacker och desinformationskampanjer via sociala medier är ett nytillkommet säkerhetshot; ett könsblandat hackergäng avbildas i luvtröjor vid sina skärmar. Kvinnor är nu genomgående synliga i aktiva roller: Som vägvisare, som informatör, som transistorradiooperatör och som livräddare. Barnen avbildas som aktiva – som preppare och skateboardsåkare, men fortfarande inom familjen.
Häftet från denna avspänningstid har inga schematiska utrymningsplaner, spridningskartor över radioaktivt nedfall/atombombsverkan, pilar, diagram eller manande serierutor. Vi ser i stället mjukt gråtonade tecknade scenarier: Preppande familj, Militär manöver, Översvämning osv.
MSB
(copyright)
Ovan jämförelse av information om larm mellan år 1961 års version (sida 28) och 2018 års version (sida 17).
Nytt säkerhetsläge
Med ett kallare omvärldsklimat är risken för ABC-stridsmedel, bombanfall och utrymning högre, vilket gör 2024 års häfte både tio sidor längre och mer faktaspäckat, jämfört med 2018 års utgåva. Som i föregående häfte består illustrationerna av realistiskt tecknade scenarier. Många olika etniciteter förekommer på bilderna. En grönklädd kvinna med vapen utgör centralmotivet på omslaget. Kvinnor syns även i roller som elektriker och i som räddningspersonal. För första gången sedan 1943 förekommer även kroppar som inte är normsmala.
Bemötande av barn – i hemmet och i skolan – tar stor plats i samhällsdiskussioner och debatt efter kalla kriget. Begrepp som ”curlingförälder” och ”tigermamma” ställs mot varandra. Stor vikt läggs vid debatt och reform av skolans pedagogik och praxis. Barnet ses på 2000-talet inte främst som objekt för uppfostran, utan som ett medskapande subjekt i relationer och sammanhang. I 2024 års utskick får nu för första gången barns upplevelse en egen rubrik; hur bäst bemöta barns oro; göra dem delaktiga i vad som händer, hur förklara lagom mycket för barnet och hur i kris skapa stunder av normalitet Här kommuniceras att barns tankar och känslor förtjänas att tas på allvar och kan hanteras tillsammans med en vuxen.
En bild som får representera dessa drygt 80 år av samhällsutveckling, är den på barnet som bemöts respektfullt i sina tankar och funderingar av den vuxne. Ett häfte som skall vara kort och enbart innehålla det mest väsentliga, ägnar ändå detta en rubrik och en illustration.
MSB
(copyright)
Källor och vidare läsning
• Flyganfall! Hur skall jag handla? (Luftskyddsförlaget, 1939)
• Om kriget kommer (Statens Informationsstyrelse, 1943)
• Om kriget kommer (Kungliga Civilförsvarsstyrelsen, 1952)
• Om kriget kommer (Kungliga Inrikesdepartementet, 1961)
• Om kriget kommer (Styrelsen för psykologiskt försvar, 1989)
• Om krisen eller kriget kommer (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, 2018)
• Om krisen eller kriget kommer (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, 2024)
Text: Maria Niklasson
Order this image
