Från jordemor till barnmorska
Vid mitten av 1800-talet börjar det bli vanligare med utbildade barnmorskor på landsbygden i Sverige efter att ett kungligt reglemente utfärdats 1856, som syftade till att ge barnmorskorna en formell utbildning. Dessförinnan hjälpte de kvinnor till vid förlossningarna som hade gott handlag och erfarenhet. De kallades jordemödrar eller jordegummor.
Britta-Stina Larsdotter
I Nårunga fanns en jordemor vars dotter och dotterdotter blev utbildade barnmorskor, Britta-Stina Larsdotter. Hon var född 1816 och gift med mjölnaren Johannes Andersson, som arrenderade Prästakvarnen i Nårunga. Hennes barnbarn Sten Benjaminsson skriver i Svältornas fornminnesförenings medlemsblad 1982: ”Liksom sina medsystrar ägde hon säkert ett gott handlag, var erfaren och duktig men saknade teoretisk utbildning och den utrustning som behövdes, speciellt vid svårare förlossningsfall. En av hennes döttrar, Charlotta, fick emellertid möjlighet att genomgå barnmorskeutbildning och hon blev den första examinerade barnmorskan i Nårunga pastorat.”
Charlotta Andersson (född Johansdotter)
Britta-Stinas dotter Charlotta Andersson, född 1843 vid Prästakvarnen, blev den första utbildade barnmorskan i Nårunga. Hon fick en friplats på den nio månader långa utbildningen i Göteborg i konkurrens med två tio år äldre sökande. Från kommunprotokollet: ”mjölnardottern Charlotta Johansdotter, nu tjenande i Norunga Östergården, hvilken inom hela orten är särdeles väl känd och är skrifkunnig.”
Barnmorska, husmor och 14-barnsmor
Charlotta skrev 1864 under ett kontrakt på åtta år om anställning som barnmorska i Nårunga pastorat. I realiteten kom det att gälla i mer än 30 år. Hon gifte sig 1866 med Benjamin Andersson från gården Skalsbo i Skogsbygden. De tog över arrendet för Prästakvarnen efter Charlottas far, arrenderade även Greva kvarn nedströms i Säveån, köpte till jordbruksmark och byggde tillsammans upp en rörelse med såg, kvarn, trävaruaffär och jordbruk. Det var inte helt vanligt att barnmorskor var gifta vid denna tid, kanske begripligt med tanke på arbetsbördan. Förutom att arbeta som barnmorska var Charlotta husmor och arbetsledare för pigorna vid gården. Hon födde också 14 barn, varav sju dog före fem års ålder. Hon fick vara beredd att ge sig ut alla tider på dygnet till födande kvinnor i bygden – antingen till fots eller med hästskjuts. Jordmånen i Nårunga var mager, området kallades för Svältorna. Många svårigheter, mycken fattigdom och nöd mötte Charlotta i stugorna.
Lång och trogen tjänst
Under sin långa tjänstgöringstid blev hon mycket uppskattad av såväl läkare som dem hon fick betjäna. Citat från Sten Benjaminsson i Svältornas Fornminnesskrift 1982: ”Redan under sin tid som barnmorskeelev hade Charlotta visat ett mycket gott handlag och det berättas att när den professor som förestod anstalten kallades till någon svår förlossning ute i staden ville han gärna ha henne med som biträde. Under sin tjänst i Nårunga pastorat skaffade hon sig också ett mycket gott renomé. Provinsialläkaren i Alingsås lär ha sagt att om Charlotta Johansdotter kallade honom till en svår förlossning, så tog han denna förrättning före andra uppgifter för då visste han att det var ett verkligt allvarligt fall.” När Charlotta slutade sin tjänst 1899 på grund av begynnande sjukdom fick hon Patriotiska Sällskapets medalj för lång och trogen tjänst.
Väckelsen
Charlotta och Benjamin var en del av väckelsen i Nårunga och medlemmar av Nårunga Norra missionsförsamling. Charlotta tog initiativ till att bilda en syförening i församlingen. Innan väckelsen kom var lönnbränning och dryckenskap utbredd i bygden. I och med väckelsen minskade drickandet och med tiden blev förhållandena i bygden bättre. Charlotta Andersson dog 1903 efter en tids sjukdom 60 år gammal.
Betty Benjaminsson
Charlottas dotter Betty Benjaminsson, född 1871, blev också barnmorska liksom sin mor och mormor. Antagligen följde hon som ung ibland med sin mor till födande kvinnor, i vart fall märks det i brev från modern till Betty under hennes utbildning i Göteborg, att hon saknar sin dotter. Betty var i trettioårsåldern och ogift när hon gick den nio månader långa utbildningen. Hon hade under åren dessförinnan ett antal beundrare, men gifte sig aldrig.
Häst och vagn, cykel eller till fots
Liksom sina föräldrar var Betty aktiv i missionsförsamlingen. Hennes liv som barnmorska liknade i mångt och mycket hennes mors. Ännu i början av 1900-talet föddes de allra flesta barn i hemmet. Hon hämtades till förlossningar med häst och vagn eller gick till fots. Ca 1910 är hon fotograferad med en ny cykel. Denna måste ha underlättat mycket för henne i arbetet.
Ställföreträdande distriktssköterska
Betty bodde på andra våningen i sitt barndomshem Charlottenberg vid Greva såg. Hon blev som ett nav för sina syskon och deras familjer. Det framgår av brev från syskonen – och inte minst av att hon finns med på så många foton, som hennes lillebror Gottfrid tog - att hon hjälpte dem och deras familjer med både råd, dåd, mat och pengar. Hon var också ett slags ställföreträdande distriktssköterska för sjuka och skadade i bygden. Hon tvättade, sydde ihop sår och sydde fast avsågade fingertoppar. De allra flesta hade inte tillgång till läkare vid denna tid.
Till hands
Bettys brorson Sten Benjaminsson, född 1916, växte upp på nedervåningen i samma hus som Betty och var ofta uppe hos henne på vinden. Så här skriver han: ”I sitt arbete som barnmorska fick Betty kontakt med många familjer, som levde i misär och fattigdom. Hon hjälpte många mödrar och barn med kläder och det som var nödvändigt för deras dagliga liv. Hon hade ingen stor lön och det hände ofta när månaden led mot sitt slut, att portmonnän var tom. Hennes liv som barnmorska var strävsamt och uppoffrande. När som helst under dygnets timmar kunde hon bli hämtad – ibland med hästskjuts, ibland fick hon gå. Hon sparade aldrig sig själv. Under sina sista levnadsår led hon av svår astma och ofta fick hon sitta uppe i sin gungstol på nätterna för att underlätta andningen. De 29 mars 1934 fick hon sluta sina dagar efter ett verksamt liv 63 år gammal.”
Text: Kajsa Hallhagen
Foto: Gottfrid Benjaminsson och ateljéfoto.
--
Fotografierna ingår i den samling med fotografier av Gottfrid Benjaminsson som familjen Benjaminsson skänkte till Vänersborgs museum 2025. Gottfrid Benjaminsson föddes 1882 i Nårunga och var son till barnmorskan Charlotta Andersson.
Klicka på bilden nedan för att se fler av Gottfrid Benjaminssons fotografier:
2023 visades delar av Gottfrid Benjamins fotografier på Vårgårda bibliotek. Utställningen Bilder i brytningstid i samarbete mellan Vårgårda kommun och familjen Benjaminsson.
I samband med utställningen producerades också en skrift.
Text, layout och urval av bilder: Kajsa Hallhagen
Redaktör: Erika Hallhagen
Här kan du ladda ner skriften Bilder i brytningstid: