Alfred Jönsson - Lindomesnickare

Alfred Jönsson föddes den 27 oktober 1870 på gården Olas i Skäggered, Lindome. Gården hade hans föräldrar köpt ett par år tidigare. Han utbildade sig till hjulmakare och snickrade även möbler men var framför allt hembygdsforskare. Han var en händig man som kunde laga det mesta, men också en stor tänkare med ett stort intresse för hembygden.

En händig mans historia

Bandsåg i snickarboden. Hembygdsgården/Börjesgården i Hällesåker, Lindome 1992-06-29.

Alfred Jönsson kom från en släkt med hantverkstraditioner på både moderns och faderns sida. Han kom själv att föra traditionen vidare. Vid 65 års ålder lade dock vagnmakaren och möbelsnickaren Alfred Jönsson (1870 - 1952) sina arbetsverktyg åt sidan och polerade sin gamla arbetsbänk. Den hade gjort sitt och skulle i fortsättningen vara enbart prydnadsmöbel.

I fortsättningen arbetade han enbart med papper och penna, och hans mål var att teckna en så mångsidig bild som möjligt av "Det gamla Lindome" - detta blev hans namn på den stora skildring, som hans sysslade med från 1927 fram till sin död 1952. Han började med att teckna ned vad han hört de gamla lindomeborna berätta och vad han själv upplevt.

Författare

Lindome kyrka, 1930 - 50-talet.

Alfred lämnade många bidrag till vetenskapliga institutioner. På 15.000 sedelsblad har han nedtecknat det gamla Lindomemålet för Landsmålsarkivet i Lund, och han har för detta arkiv också talat in grammofonskivor. Landsmålsarkivet i Lund, Nordiska museet och Ortnamnsarkivet har även fått omfattande uppteckningar om bland annat Lindomesnickeriet.

Själv lät han emellertid inte trycka någon del av sitt stora arbete. Hans uppteckningar är dock tillgängliga i arkiven, och de flesta som skriver om Lindome har förr eller senare både möjlighet och anledning att nämna honom. Han var mycket flitig och har uppgifter om så gott om allting. Uppgifterna "präglas av noggrannhet och sanningskärlek" (enligt Stig Tornehed) och räknas till de tillförlitligaste.

Alfred Jönsson ville mycket sällan framträda i offentliga sammanhang och det var säkert inte många i hans bygd som var medvetna om hans stora kulturgärning. Hans verk "Det gamla Lindome" finns i flera delar. Medlemmar i Lindome Hembygdsgille har skrivit ut hans handskrivna texter med hjälp av dator. Tredje och fjärde delen utgavs år 2000 och erbjuder fängslande läsning. I tredje delen av hans skrifter berättar författaren om barnundervisningen och skolväsendet i Lindome kyrka, psalmboken och husförhör, vidskepelse samt högtider såsom bröllop, barndop och begravning.

Skolan förr

Flickor och pojkar sittande i skolbänkar i Rantorpsskolan i Lindome. Fröken stående vid katedern.

Alfred föddes 1870, och de som var gamla i hans ungdom mindes tiden före folkskolestadgan, som utfärdades 1842. Jönsson har mycket intressanta meddelanden om tiden före folkskolan. Även då fanns både lärare och skolgång, om än långt mycket bristfälligare då än senare. Så kallade skolmästare gick från by till by och undervisade en tid på varje ställe.

Föräldrarna betalade honom några skilling för varje barn, och även fattiga barn fick undervisning. De välbärgade i byn ställde nämligen kravet att läraren skulle ta emot även några barn till fattiga föräldrar, som inte hade råd med skolavgiften. Undervisningen bestod huvudsakligen av läsning och kristendomskunskap. Skrivning ingick inte alltid, för det var inte säkert att skolmästaren själv kunde skriva. Undervisade skolmästaren i skrivning, var det bara pojkarna som fick ta del av kunskaperna.

Räkning var det minst angelägna ämnet. Det är lätt gjort att se ned på denna undervisning, men på sin tid var den av mycket stort värde.

Nedteckningar

Byggnadsdokumentation och uppfartsväg till Skäggered 2:6 och 2:22, år 1992.

I avsnitten om personbeskrivningar har Alfred Jönsson också skrivit ned kortfattade beskrivningar om gårdarna i Lindomeby och Skäggered. Anledningen var att hans föräldrar kom från Lindome by men bosatte sig i Skäggered där Alfred Jönsson också var bosatt i mer än femtio år.

Han beskriver att han dock aldrig blev acklimatiserad, även om hans föräldrahem var idealiskt, och kände sig som om han levde på främmande ort. Detsamma kände hans mor. Han var senare tacksam att han flyttade till de östra delarna av Lindome, där hans fäder levt och där han kände sig hemma.

Alfred Jönssons stuga

Jönsson flyttade efter föräldrarnas död 1924 till en 20 kvm stor stuga på gården "Thoras". I stugan fanns en farstu och ett rum och här snickrade han, skrev, åt och sov. Det var från början en snickare-verkstad, men Alfred Jönsson använde den som bostad och skrivarstuga, han polerade hyvelbänken och använde den som skrivbord.

Han fick äta middag hos "Thoras" varje dag tills början av 1951 då Edith Sjölin med familj flyttade till en lägenhet i centrala Lindome. Därefter åt han en tid hos familjen Gunnarsson på gården Berga. I slutet av 1951 flyttade han till ålderdomshemmet där han avled 30 maj 1952. Bykänslan var stark förr i tiden, och många kände säkert igen sig i hans skrifter.

Källor och Litteratur: Stig Tornehed, Kort minnesteckning över Alfred Jönsson, i: Vår bygd 1953 Alfred Jönsson, Liesmidet i Lindome, artikel tryckt efter författarens död i: Vår Bygd 1953. Alfred Jönsson, Ett bröllop 1881, uppteckning publicerad i: Stig Tornehed och Astrid Pettersson, "Karlarna hövla, kvinnorna polera", 1980, s. 218-219. (Uppteckningarna går även att köpa hos Lindome hembygdsgille som säljer dem för 50 kr./st.) Kopior samt faktapärmar om och av Alfred Jönsson finns i Mölndals stadsmuseums faktarum (bibliotek).

Add a comment or suggest edits

Leave a comment or send an inquiry

Order this image

Share to