Pansar, porslin och mahogny - om officersliv på flottans fartyg under första världskriget

Första världskriget innebar mycket tid till sjöss för flottans fartyg och dess besättningar. Inte minst de stora pansarkryssarna och pansarbåtarna, som vid tiden utgjorde kärnan i örlogsflottan, fick slita hårt. Fartygen användes för patrulleringar, minröjning, eskortering av handelsfartyg med mera samtidigt som övningarna genomfördes året runt. Detta innebar mycket tid till sjöss för flottans officerare. De fick bo i sina hytter i långa perioder och deras sociala liv inskränktes till kollegorna ombord.

Att påstå att hytten var sjöofficerens andra hem är därför ingen underdrift, men att skapa en hemtrevlig tillvaro där var säkert inte lätt. Utrymmena var ofta små och möblerade med fasta inredningar. Som vardagsrum, matsal och plats för social samvaro användes istället fartyget gunrum. Ordet kommer från brittiska flottan, där the gunroom ursprungligen var utrymmet där den del av besättningen som bemannade artilleriet hade sitt bostadsutrymme. I svenska flottans betecknar det officerarnas gemensamma fritidsutrymme ombord.

Endast få fotografier finns bevarade som berättar om hur hytter och gunrum var inredda och såg ut. Vad som däremot finns är en inte obetydlig mängd möbler, tavlor och andra prydnadssaker. Genom att lyfta fram dem i ljuset så kanske vi, likt arkeologer vid en utgrävning, kan säga något åtminstone om de materiella förutsättningarna som rådde på flottans fartyg under 1900-talets första del.

Hytten - boplatsen ombord

Fartygschefens hytt på jagaren Vida, sjösatt 1909. Inredning finns bevarad på Sjöhistoriska museet. Sjöhistoriska museet/SMTM. CC BY SA.

I hytten har officeren haft sitt personliga och mer privata utrymme. Här har man tvättat och klätt sig för tjänstgöring eller middag, sovit och kanske utfört en del arbete. Ett fotografi från Sjöhistoriska museets samlingar visar chefshytten på jagaren Vidar. Bilden låter oss se ett ganska trångt utrymme med möbler placerade längs väggarna. I mitten står ett bord med svarvade ben och runt bordet sex stolar med oklädda ryggstöd. På det bortre skottet, över en bäddsoffa, sitter två kardanupphängda ljusstakar monterade på varsin sida om ett mindre väggskåp med glasdörrar. Under skåpet ligger en tubkikare i en ställning, ett prydnadsföremål får man anta. Vid soffan sitter också ett karaffställ i trä med en stor karaff med kork i glas. Över kommoden till höger är en spegel monterad, en likadan finns för övrigt bevarad från pansarbåten Thor. Ventilen på ytterskottet är försedd med mörkläggningsgardiner och för klädförvaring står en byrå i anslutning till bäddsoffan. Hela hyttinredningen finns bevarad på Sjöhistoriska museet, om än nedmonterad och packad i lådor och pallar. Chefshytten får antas ha varit större än en vanlig officershytt och det som tillkommit hos fartygschefen men som saknats hos hans underställda är sannolikt bordet och stolarna. Officerarna har inte haft behov av att kunna representera eller hålla möten i sina hytter på samma vis som chefen.

Fartygschefens balanskoj från pansarbåten Wasa. Erling Klintefors, Marinmuseum/SMTM. CC BY SA.

Från en av Fylgias officershytter finns en liknande bäddsoffa som den från Vidar bevarad. Den är tämligen enkel i sitt utförande och tillverkad i betsad fur och mahogny. Klädseln är av blått ripsvävt ylle och soffan är stoppad med tagel. Den görs om till koj medelst en spak som fäller ner ryggstödet mot sitsen. Baksidan av ryggstödet utgör då en sängbotten med kedjor som löper kryssvis. Bäddsoffan framstår som ett representativt exempel på hur officerarna sov ombord. Mer iögonfallande är då den koj som bevarats från chefsinredningen på pansarbåten Wasa. Fartygschefen här har istället sovit i en så kallad balanskoj, det vill säga en säng som är upphängd på två tappar vilka låter den gunga fritt med fartyget. Kojens tyngd gör att den strävar efter att vara i vågplan och på så vis slapp fartygschefen ramla ur sin koj när sjön gick hög.

Byrå och kommod från pansarbåten Oscar II. Bäddsoffa från pansarkryssaren Fylgia. Notera byråns sneda sockel som är anpassad för en lutande durk. Erling Klintefors, Marinmuseum/SMTM. CC BY SA.

En annan typ av möbel som ofta sparats från officersinredningarna är kommoden. Vid denna har hyttens ockupant skött sin personliga hygien. Här har officeren rakat och tvättat sig och gjort sig i ordning för tjänstgöring eller middag ombord. En av de kommoder som bevarats har stått i fartygsläkarens hytt ombord på pansarbåten Oscar II. Möbeln, som är över 150 centimeter hög, är tillverkad i mahogny och en helt igenom välsnickrad möbel. Det finns en spegel och ett skåp för förvaring av hygienartiklar, men det är bakom luckan på skåpets mitt som den verkliga finessen döljer sig. Genom att fälla ner en skiva blottar man nämligen ett handfat i porslin med en vattenkran som flankeras av två ställningar för tvål och rakattiraljer. I vattenkranen fanns den för tiden exklusiva nymodigheten rinnande vatten installerat. Att ha rinnande vatten i hemmet under 1910-talet var en lyx förunnat ett litet fåtal, inte ens i de fina borgerliga hemmen var det en självklarhet och då i synnerhet inte i badrummet. Fanns rinnande vatten var det allt som oftast installerat i köket men ingen annanstans.

Från samma fartygsläkarhytt finns också en byrå bevarad. Den är tämligen typisk för de byråer som användes på pansarfartygen under perioden. Byrån är av furu men klädd med ekfanér. Den är försedd med fyra stora lådor och två små, handtagen är enkla men eleganta. Stilen kan närmast liknas vid en förenkling av de nyrenässansmöbler som var populära vid förra sekelskiftet. En rolig detalj med byrån är att den är placerad på en lutande sockel. Placerad på ett vanligt golv ser den ut att luta några grader åt höger, men lösningen torde vara att durken i läkarhytten har lutat och sockeln har fått byrån att stå rakt.

Elektrisk lampa, kanske från en officershytt på pansarbåten Oscar II men den kan också ha hängt i gunrummet. Erling Klintefors, Marinmuseum/SMTM. CC BY SA.

Elektriskt ljus blev vanligt i svenska hem, åtminstone i städerna, på 1910-talet. Den första elektriciteten som drogs in i hemmen användes alltid till glödlampor för belysning. Elektrifieringen skedde något senare på landsbygden. En taklampa från en officershytt på pansarbåten Oscar II avslöjar att elektriskt ljus har funnits ombord även i hyttinredningarna. Lampan består av en ställning i metall på vilken en klotformad kupa av glas är fäst. På kupan finns ett vackert rutmönster inslipat i ett band runt om klotet. I kupans botten finns en annan slipning med streck som löper upp från lampans sydpol. En i stort sett identisk lampa dyker upp på ett fotografi från gunrummet på pansarbåten Oscar II. Det kan emellertid vara värt att ifrågasätta uppgiften om att lampan har hängt i en officershytt. Snarare har man haft en plafondlampa monterad i hytterna och hängande lampor i gunrum och mässar där de kan hänga över ett bord. Möjligen har lampan fått fel proveniens.

I officershytterna har möblernas funktion fått vara vägledande. De är tillverkade i relativt enkla stilar men ändå ofta i exklusiva material. Det som är slående är att officerarna har haft för tiden exklusiva installationer som rinnande vatten och elektrisk belysning att tillgå, något som de kanske inte ens hade i sina hem. Hytterna har måhända inte varit luxuösa, men de har under alla omständigheter tillåtit sina ockupanter att leva tämligen bekväma liv under tiden ombord.

Gunrummet - sällskapsutrymmet ombord

Fest i pansarbåtens gunrum år 1809. Okänd fotograf, Sjöhistoriska museet/SMTM. Public domain.

Gunrummet på pansarbåten Göta har fastnat på ett fotografi som dock är från några år innan första världskriget bryter ut. Fotografiet visar fartygets officerare under festligheter ombord, på bordet står flaskor och glas och en av officerarna har tagit fram en gitarr att spela på. Delar av bordet syns och avslöjar svarvade ben i tidens stil. Över bordet hänger en elektrisk glödlampa kompletterad av levande ljus och på skottet sitter fyra revolvrar i en ställning. Kungen blickar ner över besättningen från sitt porträtt.

Stolar från gunrummet på pansarbåten Oden. De är klädda i blommig schagg, ett slags sammetstyg. Erling Klintefors, Marinmuseum/SMTM. CC BY SA.

I gunrummet har inte samma krav ställts på möblemangets funktionalitet. Utrymmet har varit större men kanske har också rummets sociala funktioner ställt högre krav på inredningens kvalité och utformning. De bevarade gunrumsmöblerna berättar att det har funnits två möblemang: ett att inta måltider vid och ett för avkoppling. Något matsalsbord med säker proveniens finns tyvärr inte bevarat, däremot finns det ett flertal stolar. Stolarna är i allmänhet stoppade med sitsar och ryggstöd klädda i textil eller skinn samt svarvade främre ben. Stilen kan närmast betecknas som nyrenässans eller förenklad nyrenässans, ibland med en blandning av nyrokokons ballongryggstöd men utan den till stilen hörande svängda benen. Kvalitén skiftar men de får likväl betraktas som relativt genomarbetade och det finns ingen anledning att tro att de tillhörande borden inte har varit i samma stil

Fåtölj och divanbord från pansarkryssaren Fylgia. Notera ringen under bordets pelare som kan fästas i durken för att bordet inte ska välta vid sjögång. Erling Klintefors, Marinmuseum/SMTM. CC BY SA.

Efter måltiden har officerarna haft möjlighet att dra sig tillbaka till soffor och fåtöljer där man har kunnat socialisera och diskutera. Gunrummen har varit inredda med hörnsoffor för detta ändamål och några stycken finns bevarade, bland annat från pansarbåtarna Dristigheten och Oscar II. Även sofforna kan närmast liknas vid nyrenässans, vanligen tillverkade i mahogny. Sofforna har kompletterats med fåtöljer, gärna emmafåtöljer som var högsta mode vid tiden. Flera divanbord finns också bevarade och dessa har sannolikt använts tillsammans med sofforna och fåtöljerna. Divanborden, eller salongsborden som de också kallas, är i nyrokoko och består av en skiva som vilar på en skulpterad pelarfot.

Urnorna var en gåva från änkedrottning Sofia till pansarbåten Oscar II. Silverskålar från pansarkryssaren Fylgia och pansarskeppet Sverige. Erling Klintefors, Marinmuseum/SMTM. CC BY SA.

Det finns en mängd prydnadsföremål sparade från fartygens gunrum. Prydnadsföremålen har allt som oftast tillkommit mässarna som gåvor och bra exempel på detta finns från pansarbåten Oscar II. År 1909 skänkte nämligen änkedrottningen Sofia (1836—1913) två urnor och en silverskål till fartyget. Urnorna är i stålplåt med lock och rik gravyr i dekoren och skålen i silver med inskription som berättar om gåvan. Pansarkryssaren Fylgia förärades med en praktfull silverskål vilken skänktes av Prins Eugen (1865—1947). Att kungligheter skänkte dylika föremål till örlogsfartygen visar naturligtvis på nära band mellan flottan som institution och kungahuset. Kanske fanns också personliga band som motiverade gåvorna. Det var dock inte bara kungligheter som gav prydnadsföremål till fartygen. Pansarskeppet Sverige skänktes en silverskål med namnteckningar från 22 officerare ingraverade jämte serafimervapnet.

Några subalterner, det vill säga yngre officerare, kopplar av i gunrummet på pansarskeppet Sverige. Okänd fotograf, Marinmuseum/SMTM. Public domain.

Att gunrummet kan ses som en fortsättning av eller ersättning för de herrklubbar vilka borgerlighetens män frekventerade vid tiden är uppenbart. I gunrummet, liksom på klubben, gavs tillfälle att koppla av en stund från arbetet ombord. Även om herrklubbarna aldrig fick samma betydelse i Sverige som i till exempel England, så existerade de vid tiden för det första världskriget. Ofta etablerades herrklubbar av personer ur den växande borgerligheten, i denna samhällsgrupp fanns ofta betydande ekonomiska medel och att inreda en klubb med rätt möbler var fullt möjligt även för individer som inte tillhörde adeln. Ett fotografi från gunrummet på pansarbåten Oscar II stärker tesen. Bilden, som känns en aning arrangerad, visar några yngre officerare som kopplar av i ett par korgstolar och en hörnsoffa runt ett salongsbord. Två av dem tycks sysselsatta med att läsa tidningen samtidigt som deras två kollegor förefaller vara mitt uppe i någon form av intellektuellt arbete. Klubbkänslan är uppenbar, officerarna är välklädda och ger ett självsäkert intryck.

Avslutningsvis kan sägas att sett till vad samlingarna berättar tycks gunrum och hytter aldrig ha varit mer stilfullt inredda än de var under tiden för första världskriget. Med tiden tycks möblemangen ha blivit mindre lyxiga och dessutom verkar det som att skillnaderna mellan officerare och övriga har blivit mindre tydlig. Om man till exempel tittar ner i robotbåten Västervik, som numera är museifartyg på Marinmuseum, så är förvisso officershytterna något bättre inredda men skillnaden mellan officerarnas och manskapets hytter består snarast i antalet besättningsmän som delar på utrymmena. Endast fartygschefen bor ensam, officerarna i övrigt delar på hytterna två och två. Manskapet är uppdelat på två utrymmen, en hytt för plutonsbefälseleverna och en skans där resten av de värnpliktiga delar på sovutrymmet. Större skillnad är det då på mässarna. Officerarnas gunrum är inrett med en u-formad soffa och har skåp och möbler i mörkt trä. Värnpliktsmässen är betydligt rustikare. Här sitter man på stolar runt borden och i mässen finns också en utgång som leder upp på däck. Tiderna förändras långsamt.

Litteratur och vidare läsning

Andersson, Karl-Olof. Vårt dramatiska sekel. Från sekelskifte till 20-tal. Stockholm: Utbildningsförlaget Brevskolan, 1993 Andréasson, Ulf. ”När lort-Sverige började bada – en berättelse om badrummets historia.” I Populär historia. Nätupplaga från 22 december 2009. Url: http://popularhistoria.se/artiklar/nar-lort-sverige-borjade-bada-en-berattelse-om-badrummets-historia/. Borgenstam, Curt m. fl. Jagare – med svenska flottans jagare under 80 år. Göteborg: CB Marinlitteratur, 1989. Dahlberg, Hans. Hundra år i Sverige. Krönika över ett dramatiskt sekel. Stockholm: Albert Bonniers förlag, 1999. Franzén, Nils-Olof. Undan stormen. Sverige under första världskriget. Stockholm: Bonniers, 1986. Garnert, Jan. Upplysningens århundrade. I Nordstedts Sveriges Historia 1920-1965, Yvonne Hirdman, Jenny Björkman och Urban Lundberg(red.). Stockholm: Nordstedts förlag, 2012. Insulander, Per och Ohlsson, Curt S. Pansarskepp: från John Ericsson till Gustaf V. Göteborg: CB Marinlitteratur, 2001. Lewenhaupt, Adam. Sverige ridderskaps och adelskalender 1915. Stockholm: Albert Bonniers förlag, 1914. Lindsjö, Ronny. Marinhistoria. Stockholm: Marinen, 1993. Wedin, Lars. "Första världskriget – flottan sätts på prov." I Kustflottan. De svenska sjöstridskrafterna under 1900-talet, Gustaf von Hofsten och Frank Rosenius (red.). Stockholm: Marinlitteraturföreningen, 2009. von Hofsten, Gustaf och Waernberg, Jan. Örlogsfartyg. Svenska maskindrivna fartyg under tretungad flagg. Stockholm: SMB, 2003.

Artikeln har tidigare publicerats i Sjöhistoriska museets årsbok Sverige och första världskriget : maritima perspektiv (Linderoth & Arnshaw red.)

Intendent Johan Löfgren

Add a comment or suggest edits

Leave a comment or send an inquiry

Order this image

Share to