Gården som fick Kamprad att öppna plånboken

Kållereds stationssamhälle kan verkligen sägas vara ett entreprenöriellt Mekka, ett Gnosjö i miniatyr. Jordbrukssamhället, som mest bestod av småbruk, fick ett rejält uppsving när järnvägen kom och en station byggdes. Nya verksamheter skapades och en del av dem har försvunnit, en del finns fortfarande kvar och nya tillkommer. Entreprenörsandan lever kvar. Kållereds hembygdsförening vill i i denna serie artiklar lyfta fram några av de verksamheter och företagare som satt sin prägel på bygden och som har betytt mycket för utvecklingen av Kållered. Den första artikeln handlade om Kållereds bussbolag och här kommer nästa som handlar om Ekans gård och en mycket företagsam och driftig kvinna.

Ekans läge var fram till 1840 i sluttningen bakom nuvarande OKQ8-stationen vid Ekenleden. För några år sedan kunde man fortfarande se grundstenar på platsen.

Denna gård var en av Kållereds största jordbruksfastigheter. Den var benämnd 1 mantal som var en skatteteknisk term. Sagered var den andra gården i Kållered av samma storlek.

Både Ekan och Sagered har haft gemensam historia. Båda gårdarna kom att under flera hundra år ägas av göteborgsfamiljer. På gården fanns drängar och pigor som skötte gården. På sommaren kom familjerna ut och tillbringade sommaren i Kållered, under resten av året levererades mjölk, smör, ägg och andra förnödenheter till familjen i Göteborg.

Allt ändrades i början av 1820-talet när Anders och Britta Maria Sandberg köpte gården och bosatte sig där.

Anders vet vi inte så mycket om men Britta Maria, som var född 1793, har lämnat många historier efter sig. Hon växte upp på ett torp nära Underås i Örgryte. Några år arbetade hon i köket på Hotell Göta Källare i Göteborg. Där lär hon ha blivit bekant med flera rika göteborgare som sedan kom att låna henne pengar för att hon skulle kunna ägna sig åt fastighetsspekulationer. Framförallt var det en grosshandlare Silvander, som lånade henne pengar.

Efter Napoleonskrigen 1815-25 sjönk priserna rejält på jordbruksfastigheter. Britta Maria passade då på att köpa upp många gårdar, några sålde hon vidare under 1820-talet och tjänade pengar. Andra behöll hon för att kunna lämna som arv till sina många barn.

Några gårdar som vi vet att hon ägde var Stora Steken i Angered, Ranängarna i Örgryte, Ugglum i Partille och en gård i Askim.

Mannen Anders roll i dessa affärer vet vi inget om, utan det var Britta Maria som köpte och sålde.

Den första gården i Kållered som hon köpte var Ekan. Senare köpte hon Sagered och en gård i Kålleredgården.

Efter köpet av Sagered ca 1840 flyttade makarna Sandberg dit med sina barn. Bostadshuset där var ett förnämare hus. Ekan överlät hon åt sin äldste son Carl Johan Sandberg.

Britta Maria Sandberg dog 1887 hos sin dotter Emelia som gift sig till gården Högen i Kållered. Ett av Britta Marias barnbarn lär ha berättat att det inte var roligt att besöka farmor för hon satt mest i sin gungstol och pratade om gårdar som hon ville köpa och sälja! En affärskvinna av stora mått! Eller en entreprenör skulle vi väl idag säga!

Det var Carl Johan Sandberg som flyttade gårdshusen till kullen intill nuvarande IKEA. Både ladugård och boningshus byggdes nya. Gården bestod av en trelängad ladugård med logar. På den fjärde sidan låg det stora boningshuset med en stor glasveranda.

Carl Johan sålde gården i mitten av 1880-talet och flyttade med hustru till Elisedal, Örgryte. Ekan köptes av Carl August Eliasson Alm f 1840 i Torslanda. Sedan övertog hans dotter Hildur f 1881 gården. Hon var gift med Amos Wessberg som också var från Torslanda. Hans föräldrahem låg där flygplatsen anlades.

Carl August Alm hade två döttrar och det berättas att det kom en kålleredsbonde till gården och friade till en av döttrarna. Men friaren ville se bankboken innan han bestämde sig. Alm avvisade frieriet med bestämdhet!

Amos Wessberg som var född 1885, var en skicklig jordbrukare som skötte Ekan bra. Han innehade också många förtroendeuppdrag i Kållereds kommun.

År 1941 avled Amos hastigt och hustrun Hildur lät arrendera ut gården. En av arrendatorerna var Rolf Svensson som kom från Släp. Rolf kom att senare köpa gården, han blev den siste jordbrukaren på Ekan.

Även Rolf var en duktig jordbrukare och Ekan var en välskött gård med stora åkrar där nu IKEAs parkering breder ut sig.

En sägen om Ekan har levt kvar till våra dagar att någonstans på en åker skulle kålleredsborna grävt ner kyrkklockorna under de ständiga krigen mot danskarna. Kanske finns denna skatt kvar under bilparkeringen?

En annan historia från senare år är att Ingvar Kamprad under tidigt 1960-tal skulle rest runt på västkusten för att leta efter en plats att bygga ett varuhus i närheten till Göteborg. Han fastnade för gården Ekan som kom att ligga utefter den nya motorvägen. IKEA köpte gården och 1973 stod varuhuset färdigt. Gården eldades upp strax innan.

Kvar av gårdsanläggningen idag är stenmuren med syrenhäcken på södersidan av varhuset. På denna mur låg boningshuset.

Nu kommer även det möbelhuset att ersattas av ett modernare som delvis byggs på Ekans mark.

Och markerna där djuren en gång betade har nu ersatts av bilparkering för köpsugna på väg till affärshusen.