Den praktiska ficksymaskinen

Denna lilla symaskin kallades av en engelsk tidning på 1880-talet för “århundradets mest användbara uppfinning” och marknadsfördes som en maskin alla samhällsklasser hade råd med och behov av. Kort sagt en produkt för en massmarknad. Med denna framtoning var det kanske inte märkligt att investerare öste pengar över det engelska företag som tillverkade symaskinen, Moldacot Pocket Sewing Machine Company. På kort tid var aktien övertecknad och förväntningarna på avkastning var skyhöga.

Symaskinen skapades av en kvinna från Berlin vid namn Sally Rosenthal, som 1885 tog patent på konstruktionen. Hennes mål var att tillverka en billig och enkel symaskin som en lätt kunde bära med sig och fästa vid en bordsskiva när en behövde använda den. Idén var bra, men när Maldacots grundare, uppfinnarna A.D. Moll och J.C. Cottam, ville börja masstillverka symaskinen så var den inte tillräckligt utvecklad för att möta marknaden. Det hjälpte inte att Moll och Cottam själva gjorde vissa förbättringar. Symaskinen höll inte vad den lovade och det stod snart klart att investerarna kunde se sig i stjärnorna efter sina satsade pengar. På två år hade företaget haussats till himmelska höjder för att sen fullkomligt gå under. Av de 500 000 maskiner som styrelsens ordförande, Arnold Pye Smith, hade utlovat blev på sin höjd endast 60 000 verkligen tillverkade. Få av dessa blev sålda. Enligt en av många historier som utvecklats kring detta föremål försvann en stor del av restlagret med fartyget Titanics undergång några decennier senare. De maskiner som finns kvar är idag samlarobjekt för symaskinsentusiaster jorden runt.

Vad hände då med Moll, Cottam och Rosenthal? De försvann ur historien, liksom 50 000 pund av aktieägarnas pengar.

Add a comment or suggest edits

Leave a comment or send an inquiry

Order this image

Share to