Oskar Larssons välsignade gåvor!

Oskar Larsson föddes 1893 i Höganäs. Efter trädgårdsmästarutbildning vid Alnarp kom han till Papyrus Trädgård 1918. Där var han chef för den stora trädgården.

År 1928 gifte han sig med Gertrud och 1932 flyttar de ut till sitt nybyggda hus i Vommedal Västergård. Oskar hade köpt en åker av Anders Selin och där uppfört ett monteringsfärdigt så kallat Borohus. Marken är idag bebyggd av Kållered centrum. Den gränsade i norr till Streteredsvägen, i söder till Hagabäcken (bakom biblioteket). Boningshuset låg ungefär där entrén till den nya COOP-affären är idag.

Förutom huset byggde han även växthus och drivbänkar. Handelsträdgården fick namnet Solängs plantskola. Där odlade han framförallt buskar och träd, som såldes till partihandlare.

Oskar anlade också en stor och riklig trädgård. Runt hela trädgården fanns en hög häck och ingången var vid Streteredsvägen. I en presentation av trädgården på 1940 talet fanns det 300 bärbuskar, 200 prydnadsbuskar, 400 barrträd och över 30 000 perenna- och stenpartiväxter!

Gångarna slingrade sig fram mellan växterna. Att få förmånen att komma in i trädgården var få förunnat. Många Kålleredbor kallade trädgården för Edens Lustgård!

Eftersom Oskar Larsson var ekonomiskt kunnig fick han handelsträdgården att blomstra, framförallt genom partihandeln. Han hade även säsonganställda under sommaren för skötseln av trädgården. Men enstaka Kålleredsbor, som dristade sig in för att köpa växter, fick mycket motvilligt handla. Han ville inte skilja sig från några blommor! Han var inte direkt någon säljare.

Redan två år efter inflyttningen dog hustrun Gertrud 1934. Makarna hade inga barn. Oskar anställde en hushållerska, Olga Petersson från Blekinge som skötte hushållet till sin död 1950. Därefter anställdes Lisa Bäckström som hushållerska.

Oskar levde mycket tillbakadraget och umgicks inte med så många Kålleredbor. Han var tystlåten och gick helst sina egna vägar. Vi har i Hembygdsföreningen försökt få fram ett foto av Oskar och det enda vi funnit är ett otydligt foto från när han bodde på Brattåshemmet. Han var ingen person som direkt ville synas.

En förändring skedde 1938 när han döptes in i Pingstförsamlingen i Kållered. Församlingen hade 1934 byggt ett kapell som var granne med Oskars trädgård.

Församlingen och dess medlemmar kom att betyda mycket för Oskar. En församlingsmedlem har berättat att han ibland blev inbjuden på kyrkkaffe efter möten i Sion men han yttrade inte många ord. Satt mest tyst vid bordet.

1950 fick han genom ett föredrag höra talas om missionärsparet Simon och Zelma Pettersson från Mölndal, och deras missionsarbete för Pingströrelsen i Lemera-sjukhuset. Landet kallades då Belgiska Kongo, nuvarande Kongo-Kinshasa.

Han blev gripen av deras berättelser från Afrika och tog makarna till sitt hjärta. Under många år skickade han regelbundet pengar till makarnas arbete i Afrika. Det kunde vara allt mellan 5 000 och 10 000 kr varje gång.

Det var Pingströrelsen som byggde upp sjukhuset i Lemera som ännu finns kvar.

År 2018 fick läkaren Denis Mukwege Nobels Fredpris för sitt arbete med att hjälpa och stötta sexuellt utnyttjade kvinnor i Kongo. Hans arbete startade i Lemera.

Därmed kan man säga att Oskars gåvor kom till rik välsignelse i Afrika och ledde till ett Nobelpris!

Men hans gåvor skulle också komma fler till del.

I samband med att Kållered centrum skulle planeras 1970 var Pingstförsamlingen tvungna att sälja sitt kapell.

Oskar Larsson var också tvungen att avveckla sin handelsträdgård och höll auktion i slutet av 1960-talet på yttre inventarier och en del växter. Själv bodde han kvar i huset med sin hushållerska. En liten trädgård fanns kvar runt huset. Men den större delen av trädgården blev bortgrävd. Vad Oskar tänkte vet vi inte, men det kändes nog ledsamt.

Det nya Kållered centrum med torg blev byggt på marken och det invigdes 1970 av landshövdingen Per Nyström.

När den sista auktionen 1972 hölls på husinventarierna kallade Oskars hushållerska Lisa affärsanläggningen för ”Fåfängans Marknad”! TV-serien med samma namn var då aktuell. Köpesumman som han fick för marken skänkte han till Pingstförsamlingen, som nu kunde planera och bygga en ny kyrka och pastorsbostad intill det gamla kapellets tomt.