Skiss ur Carl Johan Cronstedts skissbok 1729. Till höger ses en sidovy av urverket till Polhems astronomiska ur. Till vänster en plan av bottenhjulet med stjärntidssnäckan.
Skiss ur Carl Johan Cronstedts skissbok 1729. Till höger ses en sidovy av urverket till Polhems astronomiska ur. Till vänster en plan av bottenhjulet med stjärntidssnäckan.

Christopher Polhems astronomiska ur

Christopher Polhem föddes 1661. I Uppsala renoverade han under åren 1686-1688 det astronomiska ur som fanns i domkyrkan. Han till och med förbättrade det och satte igång funktioner som munken Petrus Astronomus inte klarat av när han byggde uret kring 1504-1506.

Christopher Polhems astronomiska ur i sitt fodral av svartmålat furu. Foto:Tekniska museet

Samtidigt med sina studier i Uppsala 1690, konstruerade Christopher själv ett astronomiskt ur. Det är ett avancerat urverk med många kugghjul, som ska kunna visa timme, en stjärnkarta som vrider sig ett varv per stjärntidsdygn, en solvisare som rör sig ett varv per soltidsdygn - det skiljer fyra minuter i längd mellan dessa dygn. Uret har också ett månklot, hälften svart och hälften grått så att månens faser kan simuleras. Nedanför urtavlan finns en kalender med fyra visare som anger dag och datum, söndagsbokstav, gyllental och indiktion. Söndagsbokstaven anger på vilken veckodag året börjar och årets plats i solcykeln. Gyllentalet visar årets ordningsnummer i Metons måncykel, dvs hur månen ser ut på nyårsdagen. Med kunskap om månens ålder på nyårsdagen var det lätt att räkna ut när det blir påsk, vid fullmåne. Indiktion var en romersk skatteperiod på femton år och den användes inom krononlogi. För att få alla dessa tidscykler att stämma med varandra måste Christopher Polhem räkna noga på utväxlingen mellan alla kugghjulen och tillverka dem. Det är inte så underligt att han inte hann med sina studier i latin…

Referenser

Artikel om Christopher Polhems astronomiska ur, i Daedalus 1992

Om Christopher Polhem på DigitaltMuseum

Share to