Är det något drag i jonmotorn?

Smart-1 sköts upp från Guyana Space Centre i september 2003. Rymdsonden var på väg till månen för att lägga sig i omloppsbana och göra mätningar och fotografera. Förutom detta provades en jonmotor. Färden slutade 2006 då sonden accelerade och slutligen kraschade på månens yta med en fart av 7000 km/h.

Till skillnad från vanliga raketmotorer som behöver något brännbart bränsle använder jonmotorn elektricitet för att skjuta på med. I motorn hettas en neutral gas, till exempel Xenon, upp till en miljon grader. Då uppstår ett plasmamoln som hålls på plats med hjälp av en elektromagnet. Atomerna i molnet laddas elektriskt så att joner bildas. Dessa kan sedan slungas iväg magnetiskt.

Motorn är mycket svag och kan inte användas för att lyfta från jorden. Kraften hos motorn är mindre än en millinewton, det motsvarar tyngden av nåt gram i din hand. Den använder mycket litet gas och startsträckan är lång men i rymden där det finns gott om tid och rum gör det inte så mycket.

Förhoppningen är att jonmotorer kan utvecklas så att en resa till Mars tar mindre tid. Med en jonmotor skulle resan kunna ta bara 40 dagar jämfört med 150-300 dagar för en konventionell raketmotor. Men då måste det vara mycket starkare jonmotorer än Smart-1 hade!

Illustrationer

Här är ett par illustrationer av Smart-1 som kommer från European Space Agency.

Smart 1 med utfällda solpaneler. ESA
Illustration av jonmotorn på Smart-1 ESA

Add a comment or suggest edits

For å publisere en offentlig kommentar på objektet velger du «Skriv en kommentar». For å sende en henvendelse direkte til museet velger du «Send en henvendelse».

Leave a comment or send an inquiry

Share to