Vad berättar bilden? - Funderingar kring foton och text ur arkivet

Svart på vitt. Så kort sammanfattas temat för 2020 års Arkivens dag. Så vidare koncist är däremot inte ämnet. Tolkningarna är tvärtemot många, särskilt i arkiven som innehåller så pass mycket material på pränt. Att presentera någonting svart på vitt betyder ofta att ett obestridligt bevis läggs fram. Det kan också vara en personlig ögonblicks- skildring, presenterad i text eller bild. I Flygvapenmuseums arkiv finns som exempel många foton som visar ögonblick ur historien; några av dessa bilder kanske verkligen säger mer än tusen ord. Sannolikt är många andra bildmotiv öppna för tolkning. Här presenteras ett par exempel på bådadera.

Text+bild=sant?

I militära flygpionjären Nils Kindbergs arkiv finns många guldkorn. Kombinationen av text och bild i hans fotoalbum är intressant. Ett första exempel är ett traditionellt gruppfoto. Som många albumsammanställare har Kindberg vid beskrivningen av fotot fokuserat på händelsen, i detta fall Nordiska flygkonferensen i Stockholm 1919. En samling herrar på en trappa. Egentligen namnges inte någon i klartext på bilden, men med förförståelse går att uttyda att Nils själv var sekreterare och vem som är ordförande. För att få guldstjärna av eftervärlden skulle Kindberg naturligtvis ha noterat alla namn. I detta fall är ju utrymmet på albumbladet något begränsat. Det kan också tänkas att Nils Kindberg själv inte kunde namnet på alla deltagare, så att döma ut bristen på information helt som beroende på Kindbergs ointresse för detta är kanske inte rättvist. Det är överlag mycket vanligt förekommande att information om avbildade personer saknas både för nya som för gamla fotografier.

Deltagare i Nordiska flygkonferensen i Stockholm, 4-5/11 1919. N.K. betyder Nils Kindberg och A.F. Adrian Florman. Ordförande var Fälttelegrafkårens chef, Karl Amundson (KABA), i ljus rock i mitten.
Föredrag vid flygspanarskolan på Malmen, 1915. Bild ur Nils Kindbergs fotoalbum.

Två andra exempel ur Nils Kindbergs fotoalbum visar istället hur texten förstärker bilden. På ett albumblad finns en bild av en samling soldater i ett tält och en annan av en ensam militär. Bilderna i sig säger inte jättemycket, utan den förklarande texten kompletterar informationen med att det rör sig om en föreläsning vid flygspanarskolan år 1915 och en efterföljande skämtsam text om läraren:

" Föredrag i spanarskolan. Eleverna Malmslätt 1915. " " Läraren - Å så måste kompassen noga kompenseras! "

Resan utgick från Bergs slussar. Bild ur Nils Kindbergs fotoalbum.

I det sista exemplet från Nils Kindberg syns flygplan Macchi M.7 vid flygstationen vid sjön Roxen utanför Linköping. Just dessa bilder av flygplanet förekommer som kopior i andra delar av Flygvapenmuseums arkiv.

Det är däremot bara i albumet som det så klart framkommer att de är tagna i anslutning till Kindbergs egen flygexpedition till Finland och Estland, 1925. Detta är ett exempel av många ur Kindbergs album där det just är bilden ihop med texten som utgör en större helhet.

Från mellanlandning och hemkomst vid resan till Estland och Finland, 1925. Bilder ur Nils Kindbergs fotoalbum.

Frusna ögonblick

Närmare 30 år senare, rakt över sjön Roxen vid Tvärskogsudde sitter militärer och äter lunch vid ett långbord. Detta fotografi är ett av många liknande ur bildsamlingen från F 3 Östgöta flygflottilj. Ingen information från fototillfället finns. Om det inte var för ett ynka ord; ’Roxenbasen’, nedtecknad vid en av bilderna långt senare, så hade det varit svårare att uppfatta att lunchen intogs ute på sjöns is. Roxenbasen var från 1953 och ett antal år framåt en av flera svenska flygbaser placerade på is på försök för att utreda ifall de kunde användas som reservflygbaser under krigstid. Här ett solklart exempel på att bilden saknar mycket kontext.

Manskapet från F 3 har samlats till matrast vid långbordet på isbasen på sjön Roxen, mitten av 1950-talet.

I samlingen från F 2 Roslagens flygflottilj finns ett bokstavligt exempel på kompletterande text; här skriven i bild. Vintern 1929 lades Kattegatt under is så pass mycket så att fartyg frös fast. Flygplan ur flygvapnet försåg då de nödställda båtarna med proviant. För god synlighet antecknades förnödenhetslistan direkt på isen.

”Mjöl, jäst, kött, potatis, margarin”. Förnödenheter för dagen för det infrusna fartyget i Kattegatt i februari 1929.

När Einar Lundborg deltog i expeditionen för att undsätta besättningen från det störtade luftskeppet Italia vid Spetsbergen 1928 dokumenterade han flitigt med kameran. I text och bild förstärks berättelsen från äventyret i ett antal fotoalbum. Vid stoppet i Kings Bay vid Ny-Ålesund på Svalbard beskrivs omgivningarna och efter att själv tvingats nödlanda på isen under räddningsuppdraget presenteras detta mer lättsamt.

Utdrag ur Einar Lundborgs fotoalbum Svenska Spetsbergsexpeditionen, 1928, band 1 (ovan) och 2 (nedan).

Osynlighet trots avbildning

Vi återvänder till porträtten och människorna. Som nämnts förut är det väldigt vanligt att information om personer på bilderna saknas i arkiven. Detta är en fråga som kulturarvsinstitutioner ständigt brottas med. Även om avsaknad av namn gäller många personer så blir det för vissa grupper, de som vanligtvis är underrepresenterade i arkiven, särskilt märkbart. Om personer ur dessa grupper finns avporträtterade men information om att de finns där saknas, så blir det på ett sätt ett dubbelt osynliggörande av dem som individer. De finns där, ja, men oftast som representant för en grupp, snarare än för sig själva. Grupporträttet av lottakursen på F 3 Östgöta flygflottilj 1953 är ett sådant exempel. Inga av eleverna är namngivna här eller för de övriga åtta grupporträtten av elever vid lottakurserna vid F 3. Namn hade absolut gjort bilderna mer levande.

15 år senare ges lottautbildning vid Bunge på Gotland. Inte heller här finns uppgift om avbildade personer, men motivet i sig berättar mycket i sig. Bilden väcker däremot, i alla fall för undertecknad, frågor kring vad eleverna tänkte när de satt där under vapenutbildning.

Vapenutbildning vid lottaskolan på Bunge, 1968. Bild från F 13 Bråvalla flygflottilj.
Förplägnadslottor i arbete vid F 3, 1950-tal. Samarbete var nödvändigt vid tunga lyft.

Ett annat foto från bildsamlingen från F 3 Östgöta flygflottilj saknar även det helt beskrivning i text. Det bedöms vara från 1950-talet och visar med stor sannolikhet förplägnadslottor i arbete. Av bilden går det att utläsa att arbetet ofta innebar tunga fysiska inslag. Vad tänkte dessa kvinnor på under arbetet i dimmorna?

Flygpojke bygger på flygplansmodell på F 3, 1960-tal.

En annan grupp som ofta sågs på flottiljerna var ungdomarna. Inte heller dessa är namngivna och mycket liten information i övrigt finns kring bilderna. Vid modellbygge på F 3 fick en flygpojke äran att bli avporträtterad. Även här saknas namngivelse.

Bevisbörda

En typ av dokumentation av mer allvarlig karaktär i Flygvapenmuseums arkiv är kopior av haverirapporter för flygplan och farkoster inom svenskt militärt flyg. Dessa är oftast rikt illustrerade med bilder av nedslagsplats, det havererade flygplanet i sig (eller delar av det). Allt för att förbättra material, teknik och flygning, men framför allt för att utreda ansvaret för haveriet. Rapporterna inleds med en redogörelse för händelsen, orsak, ansvar och efterspel; kortfattat och svart på vitt.

Utdrag ur haverirapport för flygplan J 29 F nummer 29 331, 19591211.

Text: Sofia Svalmark
Urval: Therése Davidsson & Sofia Svalmark

Källor ur Flygvapenmuseums arkiv:

  • Einar Lundborgs fotoalbum från Spetsbergsexpeditionen 1928
  • F 2 Roslagens flygflottilj - bildsamling
  • F 3 Östgöta flygflottilj arkiv
  • F 3 Östgöta flygflottilj - bildsamling
  • F 13 Bråvalla flygflottilj - bildsamling
  • Nils Kindbergs arkiv

Läs mer om fotona som används i artikeln på Digitalt museum:

Add a comment or suggest edits

For å publisere en offentlig kommentar på objektet velger du «Skriv en kommentar». For å sende en henvendelse direkte til museet velger du «Send en henvendelse».

Leave a comment or send an inquiry

Order this image

Share to