I detta nya samhälle där allt fler hade pengar att röra sig med och där det fanns mer att köpa kunde konsumtionen och de nya prylarna ge ett löfte om ett nytt, bättre och mer jämlikt samhälle. De nya tingen visade upp vem en människa var och att hon var en del av det nya. Tingen förändrade sättet att tänka och förstå sig själv. När inte bara de allra rikaste kunde köpa något fint och där det inte längre fanns överflödsförordningar som dikterade vem som fick bära vilka material och där samhället blev mer rörligt, både fysiskt och socialt, blev det möjligt att tänka att man kunde bli något annat än det som var förutbestämt.
I annonserna från den här tiden får vi en inblick i vad som erbjöds; bomullsgarn, sjalar av siden och ylle, klänningstyger, mantiljer, fransar, bahytter, ridikyler och franska kattuner. I andra annonser kan man läsa om speglar, spelkort, kopparformar, kaffe och te. Nya tillverkningsmetoder och nya vanor ledde till utvecklandet av nya varor. Till exempel var valsad plåt ett nytt material som gjorde att kaffekannor och andra hushållsartiklar, som tidigare tillverkats av silver och varit för dyrt för de flesta att köpa, nu fanns i billigare versioner och därmed tillgängliga för allt fler. Genom att studera annonseringen ser vi hur den kommersiella marknaden växer. I Örebro Tidning gör 3-5 handlare reklam år 1810, de har annonser på 10-20 rader. Tjugo år senare uppgår antalet rader till nästan en sida och handlarna är 10-20 stycken. Varuutbudet är markant större.
Allt fler varor blev tillgängliga för fler att köpa
Handeln med varor i Örebro pågick ständigt, på torgen, i bodar och på årliga marknader såsom Hindersmässan. I Örebro fanns flera familjer som dominerade handeln, bl.a. Broms som ägde det Bromsiska handelshuset. Men även handlare från andra städer dök upp med sina lager och hyrde in sig hos stadens borgare och öppnade tillfälliga butiker under marknadsdagarna i staden – som dåtida pop up-butiker. Före år 1846 var den som ville driva handel tvungen att ansöka om tillstånd hos magistraten, en föregångare till kommunfullmäktige. År 1856 kom en regel att ogifta kvinnor kunde ansöka om att bli myndiga, och därmed få utökade rättigheter att driva exempelvis handel. Den ökade konsumtionen bidrog till en begynnande ökad jämställdhet mellan könen och till fler personliga möjligheter. Oberoende, frihet och ett kritiskt förnuft fick näring av konsumtionen.
En borgerlig livsstil med nya vanor krävde nya varor. Porslinet ersatte skålar och stop i trä, tenn och keramik. Den relativt nya vanan att dricka kaffe krävde särskilda kannor och koppar, främst av porslin. Mer avancerade måltider och matvanor förutsatte många specialiserade tillbehör som krämkoppar, tesilar och fiskfat. Att duka ett festbord i ett borgerligt hem kunde kräva hundratals föremål. Ökade krav på bekvämlighet och ett större intresse för den personliga hygienen skapade också ett begär efter fler ägodelar. Varorna stimulerade varandra.
I dagens värld med sociala media så har en ny företeelse sett dagens ljus – influencern. Influencern talar om varför vi ska köpa en viss produkt eller märke. Influencern är inkörsporten till en gemenskap och vi lär oss att tillhörighet, sammanhang och mening uppnås genom konsumtion. Har vi rätt saker får vi höra till. Under det tidiga 1800-talet fanns inte reklam på samma sätt som idag. Men visst fanns influencers även då. Den framväxande borgarklassen tog över den gamla adelns roll som stilbildare. På landsbygden kunde herrgårdsfröken, brukspatronen och prästens familj vara de som influerade andra vad gällde mode och vanor.
Den stilige kungens porträtt syntes på alla möjliga ställen, som en dåtida influencer med position i samhället och makt att påverka.
Kungligheter hade stort inflytande över stil och mode. Karl XIV Johan blev i Sverige en symbol för den moderna stilen empir. Han var moderiktig, civiliserad och förfinad. Dessutom var han snygg och renlig. Han blev tidens stilikon. Karl Johan visste betydelsen av visuella budskap och delade ut porträtt och medaljer till personer i den högre klassen. Hans porträtt prydde snusdosor, tobaksburkar, mynt och kistebrev som spreds bland både fattiga och rika.
Den franska kejsarstilen empir var på modet i Europa i början av 1800-talet. Stilen var pampig, med inspiration från antikens byggnader och med en förkärlek för dyrbara material. Men i Sverige blev stilen lättare och mindre överdådig. Här använde man gärna inhemska träslag, som den ljusa björken. Karl Johan-stilen kom empiren att kallas i Sverige efter kung Karl XIV Johan, den förste Bernadotten, som valdes till tronföljare på riksdagen i Örebro år 1810. Empiren finns också inom klädmodet och kvinnornas klänningar var influerade av antikens skulpturer. Empirens kvinnomode var unikt på så sätt att klänningarna inte markerade midjan utan var skurna under bysten. De skulle gärna vara av tunna tyger som hängde löst över kroppen och inte formade den. Utmärkande för männen var att det ingick långbyxor och hög hatt i klädkoden, dovare färger och mer robusta material än 1700-talets siden, pasteller och pudrade peruker.
Befolkningen växte och antalet välbeställda – stadsborgare, handelsmän, fabrikörer, brukspatroner och bönder – ökade. De här grupperna blev tongivande för mycket i samhället. De påverkade konsumtionen och sättet att se på saker. Den borgerliga livsstilen föddes. I det borgerliga idealet ingick att vara civiliserad, bildad och engagerad i samhällsfrågor och välgörenhet. Man skulle också vara sparsam, hel, ren och anständig. Det var en individualism som helst inte skulle verka självisk. Du kunde förverkliga dig själv genom att hjälpa andra och vara socialt engagerad i de mindre lyckligt lottade. Tidens förändringar i ekonomi och produktion krävde fler människor med utbildning. Jämfört med tidigare nådde man nu högre ämbeten via meriter och utbildning och inte via börd och släktskap. Sverige fick en folkskolestadga år 1842. Tidningar och litteratur blev också tillgängliga för många fler. Aftonbladet grundades år 1830 och Nerikes Allehanda år 1843, de spred såväl nyheter som (liberala) åsikter till fler.
I utställningen som ligger till grund för den här artikeln håller vi upp förstoringsglaset mot första halvan av 1800-talet. Det är en spännande tid eftersom samhället förändrades i grunden då. Många företeelser i dagens samhälle kan söka sina rötter där och det var då som en ”ny människa” föddes – konsumenten. Samhällsförändringar, nya sätt att producera varor, nya material och nya saker – allt bidrog till att ha-begäret väcktes. Då bar varorna på löften om en annorlunda och bättre framtid för fler, idag hotar de vår existens. Industrialiseringen kom i slutet av 1800-talet med kraft och banade väg för den massproduktion och masskonsumtion som vi lever i numera. Våra konsumtionsmönster förändrades då – kan vi förändra dem igen? Kan vi ändra vårt sätt att tänka kring identitet, prylar och konsumtion?
Föremål i utställningen
Det här är ett urval av de ca 200 föremål som visas i utställningen och som berättar om temat konsumtion i början av 1800-talet.