Elsa Laula och aktivism för samernas sak

I det tidiga 1900-talets Skandinavien var situationen för samerna tuff. Koloniseringen i de samiska områdena ledde till att samer blev av med sina marker. Ur känslan av att vara alltmer trängda och diskriminerade började samerna organisera sig. Bland de framträdande personerna fanns Elsa Laula, en samisk aktivist och dåtidens feminist som kämpade en stor del av sitt liv för samernas medborgerliga rättigheter.

Elsa Laula föddes 1877 i Tärnaby. Hennes pappa var norsk renägare från Hattfjelldal och hennes mamma var svensk medborgare. Tidigt hade hon sett hur skolundervisningen för samiska barn var sämre än den som svenska barn fick. Att vidareutbilda sig var inte vanligt bland kvinnor vid den här tiden, och än mer ovanligt bland samiska kvinnor. Trots det studerade Elsa Laula vid realskola i Örebro för att som 27-åring flytta till Stockholm och utbilda sig till barnmorska på Barnmorskeläroanstalten. Samma år, 1904, bildade hon den första samiska riksorganisationen Lapparnes centralförbund och valdes samtidigt till organisationens första ordförande.

När Lapparnes centralförbund grundas den 10 augusti 1904 är det på Skansen det sker. På bilden syns Elsa Laula i mitten. Från vänster sitter Nils Enok Nilsson, Torkel Tomasson, Elsa Laula, hennes assistent Gustav Z. Hedenström. Längst till höger sitter Lisa Stinnerbom och Lars Stinnerbom som arbetade på Skansen. Lapparnes centralförbund överlevde inte på grund av att organisationen saknade medel till verksamheten, men ett första steg mot en gemensam intresseorganisation hade tagits.

Bilden är troligen tagen i samband med en populärvetenskaplig nykterhetskonferens som hölls i Stockholm i januari 1905. Till denna konferens lyckades det då nybildade (1904) Lapparnes Centralförbund samla en större grupp unga samer för att diskutera samepolitiska frågor. Foto: Anton Ambrosius Blomberg / Nordiska museet

Under hela sitt liv kom Elsa Laula att kämpa för att förbättra rättigheterna för det samiska folket. Hon förstod att för att samernas intressen skulle hörsammas var de tvungna att organisera sig. Tillsammans med den samiska aktivisten Daniel Mortenson sammankallade hon till det första samiska landsmötet i Trondheim den 6 februari 1917. Inför den samlade skaran av samer från såväl Sverige som Norge inledde Elsa Laula med följande ord:

"Den nation som inte försöker att följa med i utvecklingen går under. Och det är nu en gång för alla på det sättet att små nationer som vår, ofta får stå tillbaka för andra stora nationer. Själva hara vi största delen av skulden att vår nation inte har kommit längre än den har. Vi har inte stått tillsammans. Vi har aldrig försökt att handla som ett folk. Idag försöker vi för första gången att binda samman de norska och svenska samerna."

Samernas första landsmöte år 1917 hölls i Trondheims metodistkyrka. Foto: Hilfling-Rasmussen

Mötet blev en stark samisk manifestation mot myndigheter och förtryck. När Elsa Laula dog 1931 hade alla de föreningar hon startat upphört eller förlorat sin slagkraft. Förmodligen stod det då inte klart för henne att hon under sitt liv varit med och tänt gnistan till den samiska rättskampen. Nästan 100 år senare är det lättare att se att Elsa Laulas arbete banat vägen för dagens samiska organisationer och folkvalda Sameting.

Elsa Laula Renberg (1877–1931) Foto: Saemien Sijtes fotoarki

Andra viktiga årtal för samernas organisation

1945 bildades Same Ätnam. Initiativet till bildandet av Riksorganisationen Same Ätnam togs av den så kallade ”Stora samiska ungdomskonferensen” i Sorsele i mars 1944. RSÄ har till uppgift att under demo-kratiska former tillvarata och befrämja de samiska intressena kulturellt, socialt, rättsligt och ekono-miskt. RSÄ har kontor i Arvidsjaur.

1950 bildades SSR, Svenska Samernas Riksförbund. SSR är en politiskt obunden intresseorganisation för rennäringen och samiska näringslivs- och samhällsfrågor. Samebyar och sameföreningar är medlemmar i SSR. SSR har kontor i Umeå.

1956 startade Samerådet som är en NGO-organisation för alla samer, vilket betyder att organisationen inte är knuten till någon statsmakt. Samerådet är en kulturpolitisk och politisk samarbetsorganisation för samiska organisationer i Finland, Norge, Sverige och Ryssland. Rådets överordnade målsättning är att ta tillvara samernas intressen som ett folk och styrka samernas sammanhållning över landgränserna. Samerådet har en representant i Arktiska rådet.

1973 kom den samiska ungdomsrörelsen igång ordentligt i och med bildandet av ungdomsorganisation-en Sáminuorra.

1993 invigdes Sametinget i Sverige. Tjugo år efter att en delegation för samefrågor bildats i Finland, och fyra år efter att Sametinget i Norge invigts.

År 2000 bildades SPR, Samiskt parlamentariskt råd, som en samarbetsorganisation mellan sametingen, där även ryska samer har observatörsstatus.

Sedan 2002 finns ett FN-organ för ursprungsfolk som heter Permanent Forum. Samernas historia är på många sätt lik andra urfolks. Eftersom man delar erfarenheter kan man också samarbeta på det internationella planet.

Add a comment or suggest edits

For å publisere en offentlig kommentar på objektet velger du «Skriv en kommentar». For å sende en henvendelse direkte til museet velger du «Send en henvendelse».

Leave a comment or send an inquiry

Share to