Första bilden: "Låda 11" innehåller två tapetprover. Den vänstra, med rosa bottenfärg och grönt, meanderliknande mönster, är från före 1830 vilket man ser eftersom den är gjord av flera uppklistrade ark och innan man producerade tapeter på rulle.
Den högra med blå bottenfärg och grått, mjukt, ornamenterat bladmönster är daterad till cirka 1840 eftersom den är gjord med så kallad satinerande teknik, vilken var populär vid den här tiden.
Andra bilden: "Låda 12" innehåller sex olika bårder. Bården längst ned i bild är 20 cm. hög och en av de tre fragmenten har en Stockholms hallstämpel från 1823.
Tredje bilden: "Låda 13" innehåller sju bårder där den översta ska innehålla arsenik, enligt analys. Flera av dessa bårder är sk. velourtapeter, vilka började tillverkas efter 1829 i Sverige.
Fjärde bilden: "Låda 14" innehåller fem fragment, varav de två översta är av samma sort. I den vinröda och av tiden mörknade bården med ekollon kan man se spår av glitter. De gråa bårderna är gjorda med sk. grisailleteknik, vilka ska efterlikna arkitektoniska detaljer i form av stenreliefer.
Märtas dockskåpsmöbler
Några av möblerna är hemgjorda, men flera av dem är tillverkade av firman Nolbyn, som startades av den värmlandsbördiga Berith Bergström från Bosjö, Filipstad. Bergström utbildades bland annat vid Handarbetets vänner i Stockholm och dåtidens Konstfack, därefter i Wien och Wiener Werkstätte. Hon startade butiken "Värmländskt Hantverk" i Stockholm, där hon sålde miniatyrmöbler och inredningar efter beställning. Värmlands Museum har flera av hennes miniatyrskåp och möbler i samlingarna.
Apertins herrgård är en av anläggningarna som trädgårdsarkitekten Samuel Kaldén (1905-1987) fick arbeta med. Kaldén var född i Visnums-Kil och verksam i Karlstad, men hade flera uppdrag runtom i landet. Många av hans projekt är kyrkogårdar på uppdrag av församlingar, men det finns också gott om andra typer av anläggningar såsom skolor och privata trädgårdar. Samuels verksamhetsarkiv kom till Värmlands Museum som en testamentarisk gåva 1992.
Arkivet är uppdelat så att foton ligger i en volym, korrespondens och pm i en annan och ritningar för sig. Gården har nummer 177 i Samuel Kaldéns egen förteckning över anläggningar. Och under detta nummer hittar man allt material som hör till Apertins trädgårdsprojekt. Här har vi plockat ut och visar ritningar och fotografier som hör till arbetet med gården.
Fotografier
Man ser på anteckningar intill bilderna att de är tagna vid olika tillfällen med flera år emellan. Troligen har Samuel fått sig tillsänt bilder av uppdragsgivarna. I det här materialet kan man få en uppfattning om hur omgivningarna såg ut och även se en del människor på bilderna, vilket förstås kan vara intressant för släkt- och hembygdsforskare.
Ritningar
Samuel Kaldéns ritningar är, förutom att de är informativa, mycket vackra och välgjorda. Det är en blandning av perspektivritningar och planritningar, en del är antagna som slutgiltiga versioner, andra är förslagsskisser som aldrig verkställts.
Dessa är också numrerade enligt förteckningen över anläggningar för Apertins herrgård med 177.
Värmlands Museums årsbok för 1961, "Värmland förr och nu, årg. 59".
Värmlands Museums personarkiv: Samuel Kaldén, inv.nr: 17001-A28375--A28433
Länsstyrelsens informationsblad: http://ext-dokument.lansstyrelsen.se/Varmland/Dokumentarkiv/Kulturmiljo/Byggnadsminnen/apertin.pdf
Gårdsarkiv för Apertins gård: https://sok.riksarkivet.se/arkiv/eYKfyk4lLoD8va0ARuNz53
