Ludvig Filip I (fr. Louis Philippe Ier), 1773-1850, kung av Frankrike 1830-48, son till Louis Philippe Joseph Orléans ("Philippe Égalité"). Liksom fadern anslöt sig L. till revolutionen och deltog i slagen vid Valmy och Jemappes 1792. Han lämnade dock Frankrike 1793. Vid restaurationen 1814 återfick L. familjens väldiga förmögenhet, installerade sig i Palais Royal i Paris, ägnade sig åt affärer men avhöll sig från politisk aktivitet. L., som blivit populär i den liberala, borgerliga oppositionen, utsågs vid julirevolutionen 1830 till riksföreståndare och utropades den 9 augusti av parlamentet till "fransmännens konung". L:s regim, det s.k. borgarkungadömet eller julimonarkin, vilade på och gynnade den växande klassen av förmögna affärs- och industrimän. L:s försiktiga utrikespolitik gagnade deras intressen och landets ekonomiska utveckling. Från 1840 dominerades regeringen av François Guizot, som åtnjöt kungens totala förtroende. L. avskärmade sig nu alltmera från den regeringstrogna vänstern, avvisade krav på vidgad rösträtt och bekämpade de republikanska, demokratiska och socialistiska rörelser som växte i styrka under intryck av ekonomisk kris och arbetarklassens sociala misär. Sedan L. förbjudit en s.k. reformbankett och revolution därpå utbrutit i Paris i februari 1848, abdikerade han och flydde till England. #www.ne.se 2008-07-23 Hans Sjöberg
