Nacka Skoglund

miniatyr|300px|"Nacka" Skoglund blev italiensk ligamästare både 1953 och 1954 med Football Club Internazionale i Milano. miniatyr|300px|Det svenska silverlaget vid VM i fotboll 1958. Stående från vänster: Lennart "Nacka" Skoglund, Gunnar Gren, Agne Simonsson, Bengt "Julle" Gustavsson och Nils "Lidas" Liedholm; knästående: Kurt Hamrin, Reino Börjesson, Orvar Bergmark, Kalle Svensson, Sven Axbom och Sigge Parling. vänster|I maj 1950 gjorde "Nacka" två mål för Pressens lag i segern mot landslaget på Råsunda.|243x243px miniatyr|Lennart Nacka Skoglunds gravvård på Skogskyrkogården, Gamla Enskede, Stockholms kommun. Karl Lennart "Nacka" Skoglund, född 24 december 1929 i Katarina församling i Stockholm, död 8 juli 1975 på Södermalm i Katarina församling i Stockholm, var en svensk fotbollsspelare, känd som en av svensk fotbolls stora "lirare". Skoglund blev bronsmedaljör vid VM i fotboll 1950, silvermedaljör vid VM 1958, var elvafaldig landslagsman och under åren 1950–1963 verkade han som professionell i italienska Serie A. Skoglund förknippas starkt med Hammarby IF, där han både inledde och avslutade sin seniorkarriär. Debuten i Allsvenskan skedde dock för AIK i juli 1950.

Nacka kommun

Nacka kommun är en kommun i Stockholms län. Centralort är Nacka, vilken är en del av tätorten Stockholm. Kommunen är huvudsakligen belägen i de nordöstra delarna av landskapet Södermanland men också med en mindre del i sydöstra Uppland (Boo distrikt) och är delad mellan Södertörn och Värmdö med Östersjön i norr och söder. Saltsjön, Lilla Värtan och Höggarnsfjärden i norr och Baggensfjärden i söder förbinds av Skurusundet. Nacka kommun gränsar i söder till Tyresö kommun, i väster och nordväst till Stockholms kommun, i nordväst till Lidingö kommun, i norr till Vaxholms kommun och i öster till Värmdö kommun, alla i Stockholms län. Administrativ historik För allmän historia över området som kom att bilda Nacka kommun, se Nackas historia. Kommunens område motsvarar socknarna: Sicklaö, Boo samt nordöstra delen av Brännkyrka socken (delen som utgjorde Erstaviks och Nacka kapellförsamlingar). Vid kommunreformen 1862 bildades för de första två socknarna Sicklaö och Boo landskommuner medan det för delen i Brännkyrka socken inte formellt bildades någon landskommun.Svensk uppslagsbok 2 upplagan, del 20 1951, sid 817 1888 bildades Nacka landskommun av Sicklaö landskommun och området i Brännkyrka socken. Saltsjöbadens köping bildades 1909 genom en utbrytning ur Nacka landskommun. I samband med byggandet av Hammarbyleden överfördes 1930 en del av Nacka (Hammarby samt delar av Sickla och Henriksdal) till Stockholms stad. Ytterligare en överföring i samma riktning skedde också 1959, då en mindre del av Nackareservatet lades till Stockholm för att möjliggöra stadsdelen Bagarmossens expansion norrut.

Nacka gård

miniatyr|stående=1.4|Nacka gårds huvudbyggnad från 1874. Nacka gård var ett tidigare bruk för framställning av järn- och mässingsföremål samt en kvarnrörelse. Bruket var beläget vid Nacka ström i Nacka socken, nuvarande Nacka kommun. Kring gården, bruket och strömmen etablerades Nackas första industrier med rötter från medeltiden och här var platsen som allra först fick namnet Nacka.NACKA STRÖM – NACKAS HISTORISKA HJÄRTA. Den stora gula träbyggnaden som idag kallas ”Nacka gård” är arrendatorbostaden från 1874. Området, som ligger inom Nackareservatet, är av stort industrihistoriskt intresse. Historik vänster|stående=0.6|miniatyr|Kvarndammen. miniatyr|Nacka gård och mässingshyttan, 1698. Nacka gård omnämns i dokument första gången år 1505 och tillhörde då Brännkyrka socken. Namnet härrör från den närbelägna åsnacken väster om åmynningen i Järlasjön. Gårdens läge var skyddat i en dalgång intill Nacka ström och landsvägen (nuvarande Ältavägen). Redan tidigt nyttjades vattenkraften i strömmen för olika verksamheter. Strömmen eller forsen, som den också kallas, har en längd på 500 meter och en fallhöjd på 18 meter. Under Gustav Vasa, på 1550-talet, blev Nacka gård ett järnbruk med tre hammarsmedjor. Råvaran var bland annat tackjärn från Bergslagens hyttor. I smedjan arbetade svenska och tyska smeder som tillverkade bland annat byggnadssmide, lås, hackor, hästskor, kättingar, fångkedjor och rustningar. Tidvis hade Nacka bruk upp till tio vattenhjul igång samtidigt.