Carl XVI Gustaf – Den motvillige monarken
Carl XVI Gustaf – Den motvillige monarken är en biografisk bok om kung Carl XVI Gustaf. Den är skriven av journalisterna Thomas Sjöberg, Deanne Rauscher och Tove Meyer, och utkom i november 2010 på bokförlaget Lind & Co.
Mottagande
Boken fick utstå mycket kritik då den ansågs utmåla kungen i dålig dagerÖkänd torped källa i boken om kungen Expressen 3 november 2010. och dessutom saknar tydliga källor och kritisk analys av de rykten och utsagor den tog upp.Dörren till herrummet öppnas på glänt Sydsvenskan, 7 november 2010 Boken kritiserades för att i för hög utsträckning ha fokuserat på kungens fest- och sexliv, och inte tillräckligt på kungens personlighet, åsikter i miljöfrågor, samhällsutvecklingen, utrikespolitiken, familjerelationer och äktenskap.Jens Liljestrand. "Sjöberg, Rauscher, Meyer: Carl XVI Gustaf – Den motvillige monarken", Dagens Nyheter, 8 november 2010. Läst den 19 maj 2011.
Ordet kaffeflicka, som förekommer i boken, om kvinnor som efter middagar presenterades som underhållning för gästerna, upptogs på Språkrådets nyordslista 2010."Nyord 2010 " (pdf), Språkrådet. Läst den 19 maj 2011. I boken påstås det bland annat att kung Carl XVI Gustaf hade ett förhållande med Camilla Henemark på 1990-talet.SvD.se 25 mars 2012: Camilla Henemark kan själv
Även analyser efterlystes.Per Svensson. "Dörren till herrummet öppnas på glänt ", Sydsvenskan, 7 november 2010. Läst den 19 maj 2011. Dick Harrison kritiserade bokens källunderlag och jämförde dem med häxprocesserna. Harrison skrev senare tillsammans med Desirée Ahokas Schein en bok där de bemötte vissa påståenden i Den motvillige monarken.
Boken fick dock även stöd hos ett antal debattörer. DN:s ledarskribent Lena Andersson skrev: ”Om en privatperson vid namn Carl Gustaf B umgås i kretsar där kvinnor är en leksak att ta fram vid efterrätten är det beklämmande, patetiskt och gravt dekadent. När Sveriges kung gör det är det oacceptabelt. Den motvillige monarken borde få även inbitna monarkister att vackla. För den som inte orkar läsa hela räcker kapitlet om vad landets främsta företrädare hade för sig under OS i Atlanta 1996. Det är orimligt att allt nu bara fortsätter som vanligt.”