Engelbrektskyrkan

Engelbrektskyrkan är en församlingskyrka i Engelbrekts församling i Stockholms stift. Den är belägen uppe på det gamla kvarnberget i Lärkstaden på Östermalm. Kyrktomten med församlingshus upptar kyrkan hela kvarteret Korsnäbben. Kyrkan anses vara arkitekten Lars Israel Wahlmans främsta verk, och dessutom ett av de främsta byggnadsverken från svensk jugend- och nationalromantisk epok. Kyrkobyggnaden En arkitekttävling för den nya kyrkan utlystes i december 1905, och i maj 1906 tilldelades Lars Israel Wahlman tävlingens första pris för förslaget som fått namnet En blomma med kvist. Grundstenen lades på pingstaftonen 1910 och den 25 januari 1914 kunde kyrkan invigasEngelbrektskyrkan av Suzanne Lindhagen, för Stockholms stift (pdf). Blandningen mellan jugend och nationalromantik är närmast jämförbar med Uppenbarelsekyrkan i Saltsjöbaden som stod klar året innan. Wahlman är även ansvarig för utformningen av stor andel av kyrkans inventarier såsom altarprydnad, dopfunt, kyrksilver och textilier. Olle Hjortzberg målade kormålningen och utsmyckade dopkapellets väggar. Tore Strindberg gjorde stuckreliefer och Filip Månsson skapade kalkmålningar. Valvet, som är det högsta i Skandinavien, är 32 meter högt och vilar på åtta pelare, som har inskrifter från bergspredikans åtta saligprisningar. Kyrkan rymmer cirka 1 400 personer. För mindre gudstjänster används ett kapell på södra sidan. Tornets höjd är från översta platån 65 meter och från slusströskeln räknat 99 meter. Avslutningen, en gyllene brudkrona, symboliserar församlingen som Kristi brudEngelbrektskyrkan, skrift av Bengt Ingmar Kilström, andra upplagan, Stockholm, reprotryck Eskilstuna 1994.

Hjorthagens kyrka

Hjorthagens kyrka, ibland omnämnd som Hjorthagskyrkan, är en kyrkobyggnad i Engelbrekts församling. Den ligger på Dianavägen i stadsdelen Hjorthagen i Stockholm.miniatyr|Smidda grindar. Arkitekten Carl Bergstens tävlingsförslag 1904 fick de styrande i Hedvig Eleonora församling, vilket var den dåvarande församlingen för stadsdelen, att ge invändningar mot tegel i fasaden. Det var allt för mycket likheter med omgivning ansåg man. Men Bergsten stod på sig och med envishet fick han igenom sitt förslag. Kyrkan började uppföras 1907 och kunde invigas den 25 mars 1909 av ärkebiskopen Johan August Ekman. Kyrkan restaurerades 1967 under ledning av arkitekt Jan Wahlman Kyrkobyggnaden Kyrkobyggnaden är uppförd i rött tegel, med mönstermurade partier, på en sockel av granit med bärande balkar av armerad betong. Kyrkans exteriör följer Bergstens ritningar från 1907. En blandning av Wiener Werkstätte-inspirerad formgivning och den svenska nationalromantikens tegelbyggnadskonst. Kyrkorummets interiör har en basilikal form och är påfallande ljus med dominerade parabelbågar för takkonstruktionen. Ett brett mittskepp flankerat av låga och smala sidoskepp vilka fungerar som sidogångar.

Hovsta kyrka

Hovsta kyrka, norrvy. Hovsta kyrka. är en kyrkobyggnad, sedan 2002, tillhörande Axbergs församling. Dessförinnan församlingskyrka för dåvarande Hovsta församling. Kyrkan ligger på slätten vid Kyrkvägen i Lillån cirka 5 km norr om Örebro och cirka 4 km söder om tätorten Hovsta. Kyrkan byggdes i anslutning till byn Hosta, som sålunda av namn åt kyrka och socken. En ursprunglig del av kyrkan är från 1100-talet och Hovsta kyrka räknas till Närkes äldsta kyrkor. Under århundradens lopp har kyrkan förändrats genom tillbyggnader och ombyggnader samt restaureringar. Kyrkobyggnaden Hovsta kyrka är en murad långhuskyrka, vars västra del bär rester av kyrka från 1100-talet. Långhuset har ett tresidigt korparti i väster från 1100-talet och i öster utgörs kyrkan av en byggnadskropp från tiden 1774–1788 och sakristia i norr och västtorn. Kyrkan har två portaler. Ingången i kyrkan från den södra rundbågiga portalen anses som den äldsta bevarade portalen i Närkes kyrkor och är kyrkans ursprungliga portal. Efter att tidigare ha varit igenmurad togs den åter upp 1951. Ingång i kyrkan från den västra portalen, vilken är från 1200-talet och troligen ursprunglig, fanns det långt tillbaka ett vapenhus, men det revs 1784. Sakristian i norr är från 1500-talet. På 1780-talet ombyggdes fönsteröppningarna och den större södra portalen. Tornet tillkom på 1200-talet och har den romanska stilens karaktäristiska rundbågefriser och kolonetter. Utformat med ljus- och ljudöppningar till de tre översta våningsplanen och krönande rundbågsfris. I översta våningen finns runda gluggar som är svårförklarliga. De verkar vara dekorativa fasadelement utåt sett, men konstruktionen visar på någon annan användning.