Created with Sketch.

Olle Hellbom

Nils Olof "Olle" Hellbom, född 8 oktober 1925 i Mörkö församling i Stockholms län, död 5 juni 1982 i Oscars församling i Stockholm, var en svensk regissör, filmproducent och manusförfattare, främst känd för sina filmatiseringar av Astrid Lindgrens verk. Biografi Olle Hellbom var son till konstnären Emil Hellbom och växte upp tillsammans med två bröder, varav en var journalisten Thorleif Hellbom, på Hornsgatan i Stockholm. Han drabbades under sin uppväxt ofta av sjukdomar, han var bland annat inlagd på Roslagstulls infektionssjukhus i över ett år.http://vimeo.com/33108321 Han började tidigt visa intresse för film, mycket beroende på att han bodde nära flera biografer under uppväxten, däribland biografen Flamman. Efter avklarad studentexamen år 1946 reste Hellbom runt i Europa där han besökte flera olika filmstudior. När han senare återvände till Sverige skrev han ett antal filmmanus. 1957 långfilmsdebuterade han med Mästerdetektiven Blomkvist lever farligt. Två år senare hade hans film Raggare debut. I och med filmen Alla vi barn i Bullerbyn 1960 återupptog han sitt samarbete med författaren Astrid Lindgren, ett samarbete som varade ända fram till hans död. Han blev med sina Lindgren-filmer populär bland den yngre publiken, och blev därmed känd för att fört genren familjefilm till Sverige. Olle Hellbom var 1956–1973 gift med Birgit Hellbom, dotter till Alf Nyman, och är far till filmaren Jan Hellbom (född 1956) och översättaren Tove Hellbom (född 1958),HELLBOM, N O (OLLE), regissör, Vällingby i Vem är Vem? / Norrland, supplement, register 1968 / s 691. som i mycket unga år spelade rollen som Kerstin i hans filmer om Bullerbyn. Han avled i magcancer i juni 1982 och är begravd på Skogskyrkogården i Stockholm. Filmografi

Lista över ledamöter av Kungliga Vetenskapsakademien

Lista över ledamöter av Kungliga Vetenskapsakademien, sorterad efter år för inval samt ledamotsnummer. Namn och ledamotsnummer för utländska ledamöter anges i kursiv stil eftersom dessa utgör en separat kategori med en annan, parallell nummerserie. Korresponderande ledamöter anges i kursiv stil med K framför numret. Hedersledamöter har inget ledamotsnummer. Ledamotskapet av Kungliga Vetenskapsakademien betecknas med förkortningen LVA. Det totala antalet ledamöter invalda från 1739 till årsskiftet 2010/2011 är cirka 2873 stycken, varav cirka 1617 invalda som svenska (resp. norska under unionstiden), cirka 1230 som utländska ledamöter, 23 stycken som korresponderande ledamöter åren 1815–1817, och cirka 15 som hedersledamöter. De svenska hedersledamöterna var prinsar av svenska kungahuset och har betecknats "förste ledamot" (1810–1844), "förste hedersledamot" (1846–1904) respektive "svensk hedersledamot" (från 1905). Antalet invalda är inte exakt lika med ledamotsnumret för den sist invalda, då dels korrigeringar av ledamotsnummer har skett där "halvnummer" införts i listan, och dels då vissa ledamöter har fått ett nytt nummer när de flyttats mellan kategorierna svensk och utländsk ledamot. 1700-talet 1739 Akademiens grundare Ledamotsnumren 1–5 lottades ut bland de fem grundare som deltog i första sammanträdet, och den icke närvarande grundaren fick ledamotsnummer 6. 1. Jonas Alströmer