Created with Sketch. Machine generated article suggestions from Wikipedia

Gustav III

Gustav III, född 13 januari (g.s.)/24 januari (n.s.) 1746 i Kungshuset, Riddarholmen i Stockholm, död 29 mars 1792 på Stockholms slott, var kung av Sverige från 1771 fram till sin död. Han var son till Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika, bror till Karl XIII, far till Gustav IV Adolf, och kusin till Katarina II av Ryssland. På grund av sitt stora kulturintresse kallas han ibland "Teaterkungen". Han instiftade bland annat Kungliga Musikaliska Akademien och Svenska Akademien.Den stora rollen, kung Gustaf III spelad av honom själv, Erik Lönnroth, Svenska Akademien & Norstedts, 1986 1772 genomförde han en statsvälvning (alltså en statskupp, eller som han själv sade: revolution) då riksrådet avsattes och Sveriges första politiska partier, hattarna och mössorna, upplöstes, vilket även satte punkt för de partistrider som tidigare hade präglat svensk inrikespolitik. Genom den nya 1772 års regeringsform delades den politiska makten återigen mellan konungen och riksdagen. Samma år avskaffade Gustav III även tortyr som förhörsmetod, och tortyrkammaren Rosenkammaren stängdes för alltid. Gustav III genomdrev dessutom en inskränkt tryckfrihetsförordning 1774. År 1775 tillkännagav han stadgan för Marstrand som han gjorde om till en nästintill helt självstyrande ö. Marstrand erhöll privilegier och omvandlades till frihamnen Marstrand efter italienska förebilder. Frihamnen upphörde 1794. Efter riksdagen 1778–1779 liberaliserades ekonomin och strafflagstiftningen, där exempelvis dödsstraffet begränsades och barnamordsplakatet infördes. Dessutom skapades en begränsad religionsfrihet som medförde att katoliker från 1781, genom toleransediktet, och judar från 1782, genom judereglementet, fick bosätta sig i riket, dock med begränsade medborgerliga rättigheter.

Gustav III:s väg

Gustav III:s Väg är en väg som ligger i stadsdelarna Abrahamsberg, Olovslund och Nockeby i Bromma, i västra Stockholm. Vägen är en liten del av den gamla vägsträckningen av Drottningholmsvägen, "Gustavs gamla Drottningholmsväg", som gick från Kungliga slottet i Stockholm och över Brommalandet via Traneberg, Ulvsunda, Abrahamsberg, Olovslund och Nockeby över till Kersön och Lovön till Drottningholm. Den gamla kungsvägen till Drottningholms slott invigdes av Gustav III år 1787 och gick ungefär där nuvarande Gustav III:s Väg går. Gustav III skapade "sin" Drottningholmsväg, som han invigde den 19 augusti 1787. Efter den nuvarande Drottningholmsvägens tillkomst fick en del av den gamla landsvägen till Drottningholm namn efter Gustav III, som låtit bygga vägen. Vägen, som fick sitt namn 1938, är omkring 1,9 km lång, utgår från Abrahamsbergsvägen i Abrahamsberg och går via Olovslund i söder och Åkeslund i norr förbi Åkeshovsvägen och Djupdalsvägen, vidare förbi Nockebyskogen och fram till nuvarande Drottningholmsvägen nära Gubbkärrsvägen i Nockeby. Den nya vägen till Drottningholm 1787 miniatyr|höger|300px|Kongl. General Landtmäteri Contoirets karta över Bromma socken från 1829. miniatyr|höger|300px|Brommakarta från 1916. Drottningholms slott hade sin storhetstid under Lovisa Ulrikas och Gustav III:s tid. Tidigare hade kungligheterna fått färdas till slottet på Drottningholm via den gamla landsvägen, som gick den långa omvägen genom Solna socken och Bällsta bro och genom nuvarande Bällstavägen och Blackebergsvägen till färjeläget vid Tyska botten. Där fick resenärerna färjas över till Lovön. På kartan över Bromma socken från 1829 visar den bruna markeringen två viktiga färdvägar över Brommalandet. I norr syns den äldre vägen från Bällsta till Tyska botten och i söder den nyare vägen från 1787, nuvarande Drottningholmsvägen ifrån Kungsholmen till Kärsön, som anlades på Gustav III:s initiativ. Carl G. af Forsell skriver i sin bok "Beskrifning öfver Bromma Socken År 1825 (Med "tillägg" 1843)" följande: "En ny väg är uti Konung Gustaf III:s tid anlagd ifrån Stockholm till Drottningholm, som sträcker sig igenom ofvannämnde Socken, förbi Ulfsunda Säteri och vidare till Nockeby Värdshus, i stället för den gamla Drottningholmsvägen förbi Bromma Kyrka till Färjestället Tyska Botten, der ännu rudera finnas efter de Kongl. stallen och vagnshusen, med det mera. Kongl. Maj:t och Kronan innehar nu denna platsen, af 2 1/8 tunnelands rymd, som utarrenderas för 4 T:r (tunnor) Spannemål årligen."“Drottningholm, ett kongl. lust-slott, på en ö i Mälaren, Lofön kallad, hwartill den år 1787 anlaggda nya wäg från Stockholm, öfwer Södra Kongsholmsbron och Kungsholmen, räknas endast till ¾ mil.” (Stockholms Stads historia från stadens anläggning till närwarande tid, utgiven 1828)

Gustav III:s kröning

Carl Gustav Pilos förstudie till kröningstavlan. Visar tydligt scenen där Gustav III kröns. Runt tronen kan man se riksråden i sina riksrådsmantlar, man ser även kungens bröder, Hertig Karl och Hertig Fredrik Adolf, i sina furstliga dräkter med sina furstliga mantlar samt de nya hertigkronorna på sina huvuden. Härolderna nedanför trappstegen med sina Häroldsstavar samt drottning Sofia Magdalena till höger. I förgrunden nere till höger kan man också se den mörkhyade hovtjänaren Gustav Badin. Gustav III:s kröning ägde rum den 29 maj 1772 i Storkyrkan i Stockholm. Kung Gustav III kröntes av ärkebiskop Magnus Beronius och det äldsta riksrådet greve Adam Horn. Kröningen Storkyrkans utseende vid kröningen den 29 maj 1771. Kröningen var en ståtlig ceremoni i 259 punkter, som hade regisserats av kungen själv. Kung Gustav III:s och drottning Sofia Magdalenas kröning firades i Storkyrkan i Stockholm, vilket var den plats som nyttjades för kröningar sedan Karl XII:s kröning den 14 december 1697. Dagen var vacker, och Gustav III skriver i ett brev att kröningen skedde "i världens vackraste väder och under iakttagande av övliga former". Kröningen var en pampig tillställning som kostade hela 600 000 daler silvermynt.Lindqvist, H (1997): "Historien om Sverige: Gustavs Dagar", Norstedts, sid. 43. Gustav III planerade själv kröningen i detalj. Hans kröningsdräkt var enligt traditionen gjord av svenskt silvertyg, och efter mönster av Karl XI:s kröningsdräkt, som ritades av arkitekten och gravören Jean Eric Rehn. Kung Karl XI kröntes ungefär etthundra år tidigare, i Uppsala domkyrka den 28 september 1675. Modellen var avsiktligt vald, eftersom det var Karl XI som införde enväldet i Sverige. Silverklänningen som Sofia Magdalena bar vid kröningen hade ett nära fem meter långt släp. Både Gustav III:s kröningsdräkt och Sofia Magdalenas kröningsklänning finns utställda på Livrustkammaren i Stockholm. Utsmyckningen i Storkyrkan