Created with Sketch.

Björnkläder

miniatyr|stående|Reklam från 1940-tal. Björnkläder är ett svenskt registrerat varumärke skapad av familjeföretaget J F Bellanders AB som tillverkade arbetskläder i Gävle. Sedan 1976 skedde tillverkningen för Grolls som från år 2010 ingick i Litorina Kapital. Det såldes 2016 till Swedol. Historik miniatyr|stående|Sömmerskor på Bellander & Fränkel ca 1910. miniatyr|stående|Björnkläder på Grolls, 2016. Björnkläder grundades av Johan Filip Bellander som 1887 startade ett litet grossistföretag i konfektionsbranschen i Falun. År 1901 flyttade han till Gävle och bildade firman Bellander & Fränkel som började tillverka slitstarka byxor. Firman hade ingen fabrik utan tillverkningen skedde hos hemsömmerskor runt om i Gävletrakten. 1917 avled Bellander, firman ombildades till aktiebolaget J F Bellanders AB. Äldste sonen Birger blev verkställande direktör medan sonen Filip blev fabrikschef. Efter första världskriget började man sy hängselbyxor och blåblusar i en nybyggd fabrikslokal vid Nygatan 49 i Gävle. År 1920 beslöt ledningen att starta en egen konfektionsfabrik för att därigenom koncentrera driften. Samtidigt introducerades Björnkläders kända varumärke, en röd björn som sliter i ett blått tygstycke. Det skulle illustrera produktens hållbarhet. Bakom varumärket stod arkitekt Birger Borgström, som var gift med Johan Filip Bellanders dotter Anna Maria. Enligt samtida reklam var Bellanders byxorna "hållbara - praktiska - välsittande", och de syddes i 34 varianter och storlekar. Under bröderna Birger och Filips ledning utvecklades J F Bellanders AB till ett av Gävles största och mest kända företag.

Tröja

En tröja är en typ av klädesplagg tillverkat av människan. Det bärs på kroppen, som skydd mot kyla, väta eller värme men kan även användas som en kroppsprydnad. Tröjan är ofta långärmad, det vill säga den har ärmar som täcker armarna. Kortärmade tröjor finns dock av typen T-shirt (T-tröja). Tröjor finns i varierande storlek, material, färg, märke och stil. En tröja är ofta stickad (till skillnad från den vävda skjortan) och saknar ofta knäppning (till skillnad från västen). Stickning och stickade tröjor Stickning är en omtyckt sysselsättning för många och en möjlighet att förverkliga unika produkter. Idag lärs både stickning och virkning ut i grundskolan. Förut stickade man varma tröjor och accessoarer efter behov, men stickningen kunde också fungera som inkomstkälla. Samtidigt som stickningen idag är en omtyckt hobby, är stickningen även en mycket viktig del i sociala sammanhang. Syjuntor, stickcaféer, kurser och gemensamma hantverksprojekt är exempel på hantverkets och framförallt stickningens sociala betydelse. I England gjordes en internationell undersökning, där det redovisades att personer som stickade regelbundet upplevde att stickningen gav stor glädje, avkoppling och ofta förknippades med socialt umgänge. Studien visade även att själva stickningsprocessen upplevdes som kreativ, och bidrog till utvecklandet av både matematik och design. Stickningen kunde även fungera som meditation då rytmen, strukturen och kreativiteten fungerar bra tillsammans. Stickade tröjors historia miniatyr|Kvinna från södra Skåne klädd i stickad tröja – så kallad spedetröja – med dekor kring halsringning och ärmkanter samt med livstycke. Idag vet man inte med säkerhet var stickningen har sitt ursprung eller när den började användas som teknik för att skapa tröjor, andra plagg och accessoarer. Troligtvis har tekniken utvecklats samtidigt på flera olika platser i världen. Det är en tidig teknik gällande tillverkningen av tröjor som kan spåras bakåt ända till de första århundradena av vår tideräkning. I södra Holland har man hittat gravfynd från 200-talet och senare koptiska strumpor från 400–500-talet, som bevis för stickningens tidiga historia. Dock har noggrannare studier visat att dessa föremål, särskilt de tidiga koptiska strumporna, inte är stickade utan nålbundna. Det finns även tidiga uppgifter om tekniken från olika delar av Finland. Exempelvis hittade man i Egentliga Finlands landskapsmuseums utgrävningar på Åbo Akademis tomt år 1998 sju tygbitar som var hopstickade i Åbo någon gång på 1300-talets slut eller i början av 1400-talet.