Förvaltningen för kulturutveckling / DigitaltMuseum

I Västra Götalandsregionens Förvaltning för kulturutveckling samlas kompetens inom olika konstformer, natur- och kulturarv, drift av besöksmål samt kulturella horisontella perspektiv såsom hållbarhet, tillgänglighet och barn och unga. Förvaltningen bildades 1 januari 2020 och är en sammanslagning av de tidigare förvaltningarna Kultur i Väst och Västarvet.

Aktuellt

Till minne av sommaren 1911

By Vänersborgs museum

Tidsresan. Under slutet av 1800-talet bodde en majoritet av befolkningen i Sverige fortfarande på landsbygden och arbetade framförallt inom lantbruket – men det höll på att förändras. Industrialiseringen var i full gång, befolkningen ökade, fattigdomen var utbredd och detta gjorde att allt fler sökte sig till städerna, eller utomlands, i jakt på arbete och med hopp om ett bättre liv. Att flytta till staden blev inte räddningen för alla. Bland annat kom många barn att anställas i städernas industrier under riktigt dåliga förhållanden. Men det fanns verkligen en framtidstro i stora delar av samhället – det var nya upptäckter, uppfinningar och teknisk utveckling. Även tillgången till både utbildning och viss fritid ökade för allt fler. De olika folkrörelser som växte fram, lade också grunden till demokratiska och sociala förändringar.

By Vänersborgs museum

Porslinsalen

By Vänersborgs museum

Vänern runt på cykel. 12-18 juni 1941

By Vänersborgs museum

Mezzaninvåningen

By Vänersborgs museum

Nordiska salen - Kunskapsresan. Från mitten av 1800-talet blev ämnena naturvetenskap, dagens biologi, fysik och kemi allt viktigare vid läroverken. Undervisning skulle anpassas till det nya industrisamhälle som växte fram. Nya yrken skapades. Nya kunskaper krävdes hos eleverna. Tidigare hade främst läroböcker, kartor och annan litteratur varit det viktigaste materialet i undervisningen. För naturkunskap, fysik och kemi behövdes dock något mer ä instrument och samlingar. För att kunna lära fysik och kemi krävdes att eleverna också kunde utföra olika experiment och att man kunde illustrera vissa fysiska lagar och kemiska reaktioner. För detta krävdes att man på skolan hade olika fysiska instrument liksom laboratorieutrustning för kemin. Man inredde nu också särskilda klassrum för just dessa ämnen. Det var viktigt att inte bara läsa ämnena – man skulle själv utföra dem. När det gällde ämnet naturvetenskap, som idag kallas biologi, behövdes stora samlingar av monterade fåglar, ägg, däggdjur, fiskar, insekter, snäckor, mineraler och växter. Dessa kallades naturaliesamlingar. Fototekniken var ännu inte tillräckligt utvecklad och enda sättet att på nära håll kunna studera ett djur var att ha ett monterat exemplar. Eleverna kunde då även få se djur som levde i andra delar av landet eller världen. När det gällde växter krävdes av eleverna att de själva skulle samla ett stort antal. Dessa pressades, torkades och limmades fast på pappersark. Arken lades på hög som i en bok – ett herbarium. På flera läroverk skapades under 1800-talet vad som kunde liknas vid små naturhistoriska museer där eleverna skulle lära sig grunderna i zoologi, botanik och geologi.

By Vänersborgs museum

Nya objekt

Porträtt, Berta född 14/10 1916

Porträtt

Gruppbild

Porträtt, barn

Porträtt

Porträtt Helga Hildebrand

Om Förvaltningen för kulturutveckling

Förvaltningen för kulturutveckling är Sveriges största förvaltning för natur- och kulturarv. Vi gör historien levande med spännande museer, besöksmål och utställningar. Som regional resurs har vi fokus på kulturmiljö, naturvård, arkeologi, konservering och slöjd. Genom kunskap, utveckling och samverkan skapar vi tillsammans ett hållbart samhälle.