Share to
På Forsviks bruk finns det industri- och kulturhistoriska föremål, dokument och fotografier som berättar om den omfattande industriverksamheten som har bedrivits här i över 600 år.
Här på DigitaltMuseum visar vi delar ur samlingarna och uppdaterar med nytt innehåll kontinuerligt. Kommentera gärna museets fotografier och föremål om du har information som du tror kan vara av intresse.
Om Forsviks bruk
Forsviks bruk är en av Sveriges äldsta industriella platser, en del av den svenska industrins vagga. Här möter man en bruksmiljö med en 600 år lång historia där unika byggnader och spännande utställningar berättar om de olika industriverksamheterna och livet i brukssamhället.
Brukets verksamhet har bestått av kvarn, sågverk, hammarsmedjor, träsliperi, gjuteri och mekanisk verkstad. Industriverksamheten har förändrats och förnyats med tiden, allt eftersom efterfrågan har skiftat och ägare har avlöst varandra.
Man kan spåra brukets historia så långt tillbaka till början av 1400-talet då Cecilia Jonsdotter Roos donerar Forsviks kvarn till Vadstena kloster i utbyte mot gravplatser till sig själv och sina föräldrar i Vadstena kyrka. Under 1500-talet kom Forsvik att tillhöra Kronan och det följer några svåra år i slutet av århundradet. Under 1600-talet får Forsvik ett uppsving när järnbrukstiden inleds och Anton von Boij får kungligt privilegium att anlägga ett stångjärnsverk med två hamrar och fyra härdar. När Elisabeth Cronström styr bruket i ett fyrtiotal år under 1700-talet, expanderar hon verksamheten avsevärt. Förutsättningarna för bruket ändras under 1800-talet och när Carl Wilhelm Palmaer blir bruksägare, ersätter han en stångjärnshammare med gjuteri och mekanisk verkstad och undviker därmed att bli en del av bruksdöden som drabbar Sverige. Krigen under 1900-talet för med sig goda år för bruket men oljekrisen på 1970-talet slår hårt mot den svenska ekonomin och även Forsviks bruk – konkursen blir oundviklig och 1977 läggs bruket ned.
Många av de historiska byggnaderna är öppna för besökare under sommarmånaderna. Träsliperiet, som idag inrymmer receptionen och utställningar, är en gammal pappersmassefabrik och en av få industribyggnader i Sverige som har kvar sin ursprungliga utformning. Den tillhörande Kalorifären är den enda som finns kvar i Sverige, här eldade man med ved för att hetta upp luften som leddes in till Träsliperiets torkugnar. I Kvarnen mals det än idag mjöl under sommarmånaderna som man kan köpa med sig hem. Det gamla Gjuteriet används idag som scen för musik och teater, dessutom berättar en utställning i bild och text om gjuteriet och villkoren för arbetet under 1900-talet.