2 results in DigitaltMuseum:

Vi fåglar

Vi fåglar

Fåglar är de ryggradsdjur som kan ses på flest ställen på hela jorden – i regnskog, höga bergskedjor, Antarktis, och i urbana miljöer. Förmågan att flyga är något som genom historien fascinerat den mänskliga fantasin. Deras ofta oskygga framträdande med flygövningar och sång har gjort att människan lätt kunnat observera och uppskatta dem. Utställningen Vi fåglar handlar framförallt om fåglar som häckar i Sverige eller passerar Sverige under sina flyttningar. Det är en utställning där fåglarna själva får berätta om sina fantastiska kroppar med fjädrar, näbbar och vingar. Om häckningen, där det gäller för hanarna att kunna fånga en hona genom att sjunga tillräckligt vackert, högt och länge, och visa upp en boplats som erbjuder mycket mat så att honan kan äta upp sig innan äggkläckning och där det går att föda upp de eventuella ungarna. Fåglarnas kroppar och fjädrar har av människan använts till mat, kläder, verktyg. Fåglar har fått en stor roll i folktro, religion och mytologi, i musik och konst, och vad vore poesin utan fågelsymbolik. Utställningens tio delar tar upp olika perspektiv kring fåglarnas liv. Bohusläns museum visar över 140 olika fågelmontage, alltså uppstoppade fåglar, men också en multimediaupplevelse med film, animation och musik som gestaltar fåglarnas flytt från Sverige då lövsångaren, fiskgjusen, ladusvalan, tornseglaren och många andra flyger ner genom Europa till Afrika. En färd som för en del är upp till 1000 mil lång. Multimediaupplevelsen är skapad i samarbete med Jonas Myrstrand från Studio Jox. Våra fåglar vägleder genom årstiderna: sånglärkor, starar, tofsvipor och strandskator ger hopp om våren, sångare och svalor visar att nu är det sommar, på hösten trumpetar sångsvanarna hejdå. Fåglarna är en del av vår värld och de ger oss goda skäl att ge oss ut i naturen och njuta av livets rikedom. Det må vara i skogens djup, långt ute i vildmarken, eller mitt i städerna. Bohusläns museums fågelsamling Under andra halvan av 1800-talet grundades många svenska museer, och många av dem samlade på uppstoppade djur, eller monterade skinn. Syftet var att förbättra utbildningen i naturkunskap på landets läroverk. Även Bohusläns museum har sina rötter i 1800-talet. En museiförening startades 1861 och föremål samlades in från medlemmarna. Museets fågelsamling kommer från många olika håll. Bland annat har de naturhistoriska museerna i Göteborg och Stockholm bidragit. De flesta av fåglarna samlades in under perioden 1866 – 1910. Många av dessa monterades av Carolina Christiansson, som var Sveriges första kvinnliga konservator. Hon arbetade på Bohusläns museum 1864 – 1912. Museets samlingar av föremål från naturen, så kallade naturalier, domineras av monterade fågelskinn, en del av dem visas i utställningen. Visste du att: Dunet, som ejderhonorna plockar av sig och bäddar med kring äggen, är världens varmaste naturmaterial. Dunet har varit en dyrbar handelsvara, viktmässigt lika värdefull som guld. Flyttfåglar har en unik förmåga att hitta rätt med hjälp av jordens magnetfält. Sångsvanen har flest fjädrar av alla fåglar. Den har en fjäderdräkt med cirka 25 000 – 30 000 fjädrar. Fåglar talar dialekt! Samma art från olika platser kan till och med ha svårt att förstå varandra. Världens snabbaste djur är pilgrimsfalken (Falco peregrinus). Under en störtdykning kan den komma upp i dryga 320 kilometer i timmen. Borymmare är fågelungar som lämnar boet nästan direkt efter kläckning. De matas av föräldrarna på marken. Måsungar är borymmare, därför ses de ofta på marken. Myrspoven är vida överlägsen alla flygmaskiner som byggts. Myrspoven kan flyga över åtta dygn i sträck, alltså cirka 1 100 mil, utan en enda rast. Charles Dickens korp Grip inspirerade inte bara honom utan också Edgar Allan Poe till att skriva dikten Korpen. Shakespeare var en ivrig fågelälskare, nästan 60 fågelarter finns omnämnda i hans verk. Garfågeln har helt utrotats av människan. Eftersom den inte kunde flyga, blev den ett lätt offer för sjöfarare och fiskare. Från början jagades den för sitt kött, men från 1700-talet började man att slakta den för att utvinna tranolja från de feta fåglarna. Även fjädrar och dun kom sedan att användas för tillverkning av sängkläder.

Share to