34 results in DigitaltMuseum:

Harold Reinhart (f. 1905, Galveston, TX), om hans föräldrars utvandring

Intervju med Harold Reinhart, Galveston, Texas. LS0043. Rubriker: Anledning till emigration, arbete, captain Anderson, föräldrar, Galvestonstormen, grönsakshandlare Lindqvist, norska sjömanskyrkan, nöjesliv, religion, språkkunskaper, övrigt om intervjun. Anledning till emigration: Hans mor emigrerade för att få det bättre ekonomiskt. Hon hade en syster i Galveston som uppmuntrade henne att emigrera. Arbete: Hans far var sjöman. När han kom till Galveston och fick höra att det fanns gott om arbetstillfällen i hamnen så lämnade han sitt fartyg och bosatte sig i Galveston. Han fick omedelbart arbete som stuvare. Vid den här tiden var Galveston den största hamnstaden i Texas. De flesta svenskar som kom till Galvestom i början av 1900-talet arbetade i hamnen eller som byggnadsarbetare. Captain Anderson: Han berättar en del om captain Anderson. Han hette Nils J. Anderson och var hederskapten. Han var chef för arbetet i Galvestons hamn, och han var dessutom starkt engagerat i den lutherska kyrkan. Folk anklagade honom för att favorisera de svenska arbetarna som tillhörde den lutherska kyrkan. Fackföreningar: Det fanns flera olika fackföreningar i Galveston i början av 1900-talet. Hamnarbetarna, snickarna, målarna och murarna var organiserade. Föräldrar: Hans far kom från Norge och hans mor kom från Öland. Galvestonstormen: Hans föräldrar drabbades hårt av stormen i Galveston år 1900. Deras hem blev förstört och de förlorade två av sina barn. Grönsakshandlare Lindqvist: Han berättar om grönsakshandlare Lindqvist. Det var en svensk som livnärde sig på att gå runt till de svenska hemmen med sin kärra och sälja frukt och grönsaker. Han var inte bara grönsakshandlare, han var också en viktig förmedlare av skvaller i de svenska hemmen. Norska sjömanskyrkan: Hans syster berättar om norska sjömanskyrkan i Galveston. Kyrkan anordnade julfester för de skandinaviska sjömän som befann sig i Galveston. Nöjesliv: Han berättar lite om nöjeslivet i Galveston i början av 1900-talet. Fram till början av 1920-talet så arrangerade organisationen Svea danser några gånger om året. Det fanns även en krog som ägdes av en svensk, Vic Fredrikson. Där samlades de svenska männen för att diskutera arbete och politik. Kvinnorna ägnade större delen av sin fritid åt arbete för kyrkan. Religion: De flesta svenskar som bodde i Galveston i början av 1900-talet tillhörde den lutherska kyrkan eller den svenska metodistkyrkan. I den lutherska kyrkan hölls gudstjänsterna på svenska, men man övergick gradvis till engelska. Han redogör ganska ingående för denna övergång. Språkkunskaper: I hans föräldrahem talade de både svenska och engelska. Hans mor talade svenska, men barnen svarade henne på engelska. Övrigt om intervjun: Ljudkvalién är bra. Intervjun är på engelska. Hans syster är med vid intervjutillfället och hon bidrar med en del information.

1 audio

Kulturparken Småland / Smålands museum

Thure R. Jacobson (f. 1902, Öggestorp), utvandrare

Intervju med Ture Jacobson, Galveston, Texas. LS0042. Rubriker: Amerikanskt medborgarskap, arbete, föräldrar, Galvestonstormen, politik, religion, övrigt om intervjun. Amerikanskt medborgarskap: Han redogör ganska ingående för de problem som emigranter i andra generationen kan stöta på om deras föräldrar inte har tagit ut sitt amerikanska medborgarskap. Arbete: När hans mor kom till Amerika så började hon arbeta som hembiträde. Hans far fick arbete som snickare. Han blev så småningom egen företagare. När Ture var 17 år gammal så började han arbeta i Galvestons ingenjörskår. Han arbetade där i 44 år. Föräldrar: Hans far kom från Mariefred, och hans mor kom från Öggestorp i Småland. De emigrerade 1894. Galvestonstormen: Han berättar en del om stormen i Galveston år 1900. Det var många hus som blev förstörka eftersom det inte fanns någon mur som skyddade staden från vågorna. Politik: Han berättar kort om det politiska läget i Galveston i början av 1900-talet. De flesta invångarna var demokrater. Det fanns en svensk som var aktiv i politiken i Galveston vid den här tiden. Han hette Söderman, och han satt i Galvestons stadsfullmäktige. Han var arbetsledare i hamnen där de flesta svenskarna arbetade. Religion: I hans föräldrahem tillhörde de svenska metodistkyrkan. Svenska metodistkyrkan i Galveston använde svenska som gudsstjänstspråk fram till 1924. Därefter hölls bara enstaka gudsstjänster på svenska. Kyrkan upplöstes 1946 och dess medlemmar gick över till andra kyrkor i Galveston. En av prästerna i svenska metodistkyrkan drev även ett skandinaviskt sjömanskapell. Till att börja med var verksamheten förlagd till kyrkans källare, men omkring 1913 så fick kapellet egna lokaler. Övrigt om intervjun: Ljudkvalitén är bra. Lennart Setterdahl ställer frågorna på svenska, men den intervjuade talar nästan uteslutande engelska.

1 audio

Kulturparken Småland / Smålands museum

David Carlson (f. 1899, Decker, TX), om sina föräldrars utvandring

Intervju med David Carlson, Austin, Texas. LS0041. Rubriker: Arbete, Decker, föräldrar, religion, språkkunskaper, Texas Weslin College, övrigt om intervjun. Arbete: Innan hans far emigrerade så arbetade han på tändsticksfabriken i Jönköping. När han kom till Texas så köpte han mark som han röjde och odlade upp. Han odlade framför allt bomull och majs. På den tiden var det lätt att få billig arbetskraft. David och hans syskon fick tidigt börja hjälpa till med arbetet på gården. Han berättar en del om vilka sysslor han fick utföra. Decker: Han berättar om Decker, ett litet jordbrukarsamhälle öster om Austin. Det bodde ganska många svenskar i Decker. De flesta jordbrukarna lämnade Decker när bomullspriserna sjönk och arbetskraften blev dyrare. Föräldrar: Hans föräldrar kom från Småland. De emigrerade någon gång under senare delen av 1890-talet. De hade både släktingar i Amerika. Religion: Svenskarna som bodde i Decker tillhörde antingen svenska metodistkyrkan eller frikyrkan. Språkkunskaper: I hans föräldrahem talade de mest svenska. När han gick i public school så talade barnen mest svenska med varandra. Svenska användes även i söndagsskolan och i gudstjänsterna. Texas Weslin College: Han berättar om Texas Weslin College. Det var en skola som grundades i Austin 1908 av den svenske metodistpastorn Olle Ohlander. Han grundade skolan för att ungdomarna som bodde på landet skulle få bättre möjligheter till utbildning. Övrigt om intervjun: Ljudkvalitén är bra. Intervjun är på svenska, men vid ett par tillfällen övergår den intervjuade till att tala engelska. Den intervjuade talar en mycket utpräglad småländska.

1 audio

Kulturparken Småland / Smålands museum

Herbert Johnson (f. 1910, Arkansas), om sina föräldrars utvandring

Intervju med Herberg Johnson, Lyford, Texas. LS0039. Rubriker: Anledning till emigration, bomullsodling, citrusodling, föräldrar, köttproduktion, mexikanska banditer, religion, röjningsarbete, språkkunskaper, svenskarna i Lyford, Turnertrack, övrigt om intervjun. Anledning till emigration: Hans föräldrar emigrerade i början av 1900-talet för att få det bättre ekonomiskt. Bomullsodling: Han berättar mycket utförligt om bomullsodling i Texas förr och nu. När hans far började med bomullsodling så hände det ofta att skördarna förstördes av skadeinsekter eller dåligt väder. Citrusodling: Han har inte bara odlat bomull. Under en period hade han även citrusodlingar. Att odla citrusfrukter i Texas var emellertid ett osäkert sätt att försörja sig. Det tog ungefär sex år innan träden bar frukt, och en enda frostnatt kunde förstöra träden. Föräldrar: Hans far kom från Skåne och hans mor kom från Småland. När hans far kom till Amerika så försörjde han sig först som droskkusk i en liten stad i New Jersey. Efter att ha bott i Arkansas och Oregon så flyttade han till Texas 1914. Där etablerade han sig som bomullsodlare. Herbert övertog farmen efter faderns död 1929. Han var då 19 år gammal. Köttproduktion: Han bertättar lite om förutsättningarna för köttproduktionen i Texas. Mexikanska banditer: En av de första svårigheter som hans far råkade ut för när han kom till Texas var de grupper av mexikanska banditer som drog fram i Texas år 1915. Det sägs att det var tyska agenter som uppmuntrade mexikanarna att stjäla från Texasborna. Tyskarna sa att mexikanerna på så sätt skulle kunna få Texas tillbaka. Hans far förlorade alla sina seldon vid en av banditernas stöldräder. Religion: Det fanns flera svenska kyrkor i Lyford, bland annat lutherska kyrkan och svenska metodistkyrkan. Kyrkorna i Lyford hade svenska som gudstjänstspråk fram till mitten av 30-talet. Röjningsarbete: Han berättar ganska utförligt om hur det gick till att röja upp odlingsbar mark i Texas. Markpriserna var låga och de mexikanska arbetarna var effektiva och krävde inte mycket betalt. Språkkunskaper: När han började skolan så lärde han sig både engelska och spanska. Han var tvungen att lära sig spanska för att kunna kommunicera med sina spansktalande skolkamrater. Svenskarna i Lyford: Han redogör ganska ingående för vilka svenskar som bodde i Lyford och dess omgivningar när hans far kom dit. Turnertrack. Han berättar om Turnertrack, ett litet svenskt samhälle som även fick namnet Stockholm. Det låg i närheten av Lyford. Där fanns skola, affärer och missionskyrka. Samhället är numera helt avfolkat. Allt som finns kvar är en igenväxt kyrkogård. Övrigt om intervjun: Ljudkvalitén är bra. Lennart Setterdahl ställer frågorna på svenska, men den intervjuade talar uteslutande engelska.

1 audio

Kulturparken Småland / Smålands museum

Intervju med Carl Youngberg (f. Cleveland, OH), om sin utvandrarsläkt

Intervju med Carl Youngberg, Cleveland, Ohio, LS0037. Carl är född och uppvuxen i Cleveland. Han är kusin till Allette och Lilian Wennerström, se föregående intervju. Rubriker: Amerikanskt medborgarskap, anledning till emigration, arbete, föräldrar, politik, religion, tillbaka till Sverige, Wennerströms i Cleveland, överresan, övrigt om intervjun. Amerikanskt medborgarskap: Han har hört berättas att när morbror John kom till Amerika så var det vanligt att politiker i valtider erbjöd emigranter amerikanskt medborgarskap, bara de röstade på dem. De behövde bara gå till en domare och få ut sitt medborgarskap. Anledning till emigration: Han vet inte varför så många i släkten Wennerström lämnade Sverige. John Wennerström var den första som emigrerade. Arbete: Hans morbror John arbetade i stålindustrin hela sitt yrkesverksamma liv. Han arbetade för American Steel and Wire Company i Cleveland. Innan han emigrerade så arbetade han på järnverket i Munkfors. Carl Youngberg redogör ganska ingående för vad hans nu levande släktingar arbetar med. Föräldrar: Hans mor kom från Munkfors. Hans far kom från Stockholm. Politik: Han tror att flertalet av de svenskar som kom till Amerika i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet blev republikaner. Religion: I hans mors föräldrahem tillhörde de metodistkyrkan. Hon är konfirmerad i metodistkyrkan i Munkfors. Carl är konfirmerad i svenska metodistkyrkan i Cleveland. Konfirmationsundervisningen skedde på svenska. Svenska metodistkyrkan höll sina gudstjänster på svenska fram till slutet av 1920-talet. Tillbaka till Sverige: 1912 besökte han Sverige tillsammans med sin moster. De stannade i Sverige i nio månader. Wennerströms i Cleveland: Den Wennerströmska släkten i Cleveland är mycket stor. Släkten samlas varje år till en stor julfest. Överresan: Han berättar att det tog över en månad för hans mor att resa över till Amerika. 1899 reste hon från Göteborg via England till Boston. Därifrån reste hon vidare till sin bror John, som bodde i Cleveland. Förmodligen var det han som betalade biljetten. Övrigt om intervjun: Ljudkvalitén är bra. Lennart Setterdahl ställer frågorna på svenska, men den intervjuade talar uteslutande engelska.

1 audio

Kulturparken Småland / Smålands museum

Intervju med Agnes Carlson (f. 1894, Karlskoga), utvandrare.

Intervju med Agnes Carlson, Cleveland, Ohio. LS 0033. Rubriker: Amerikanskt medborgarskap, anledning till emigration, arbete, depressionsåren, föreningsliv, föräldrar, religion, skolgång, språkkunskaper, tillbaka till Sverige, överresan, övrigt om intervjun. Amerikanskt medborgarskap: Hon berättar att när hon skulle bli amerikansk medborgare 1938 så var hon tvungen att gå igenom en kurs för att lära sig amerikansk historia och annat som hon behövde kunna för att få ut sitt amerikanska medborgarskap. Hon minns att många av de italienare som var med på kursen inte kunde någon engelska, trots att de hade bott i USA i över 50 år. Anledning till emigration: Två av hennes systrar hade emigrerat till Amerika, och hon ville också resa dit och tjäna pengar. När hennes äldsta syster var på besök i Sverige 1912 så följde hon med henne tillbaka till Amerika. Arbete: Innan hon emigrerade så hjälpte hon till med arbetet på gården. När hon kom till Amerika så började hon arbeta som hembiträde. När USA gick med i första världskriget 1917 så började hon arbeta på fabrik. Efter krigets slut så blev fabriksarbetena färre, och hon började åter arbeta som hembiträde. Depressionsåren: Hon berättar om hur besvärligt det var under depressionsåren. Visserligen hade hennes man arbete, men det var många vänner till familjen som inte ens hade mat för dagen. Hon och hennes make förlorade även en del pengar när banken de hade dem i stängde. Föreningsliv: Hon har varit medlem i flera svenska loger i USA. Hon är fortfarande aktiv i Nobellogen i Cleveland. Föräldrar: Hennes föräldrar var jordbrukare. De arrenderade en stor gård norr om Karlskoga. Hennes far dog när hon var två år gammal. Efter faderns död så blev familjen tvungen att flytta till en mindre gård. Religion: I hennes föräldrahem tillhörde de statskyrkan. Hon är konfirmerad i Karlskoga kyrka. När hon kom till Amerika så gick hon med i den luterhska kyrkan. Skolgång: Hon gick i småskola och folkskola. Hon gick dessutom två år i fortsättningsskola. Fortsättningsskolan var en repetition av folkskolan, och undervisningen skedde under sex veckor på vintern. Språkkunskaper: Hon var mycket angelägen om att lära sig engelska när hon kom till Amerika. Hon läste engelska böcker och tidningar, och hon hade dessutom god hjälp av barnen i familjen hon arbetade för. En av pojkarna gav henne lektioner i engelsk skrivning. Tillbaka till Sverige: Hon har besökt Sverige två gånger efter emigrationen. När hon besökte Sverige 1916 så tog hon sin yngsta syster med sig tillbaka till Amerika. Överresan: Hon berättar om resan till Amerika. Hon reste från Göteborg via Hull och Liverpool till Boston. Övrigt om intervjun: Ljudkvalitén är bra. Intervjun är på svenska, men vid ett tillfälle övergår den intervjuade till att tala engelska.

1 audio

Kulturparken Småland / Smålands museum

Intervju med Signe Berglund (f. 1897, Karlskoga), utvandrare.

Intervju med Signe Berglund, Cleveland, Ohio. LS 0034. Rubriker: Anledning till emigration, arbete, Ellis Island, föräldrar, nöjesliv, religion, språkkunskaper, tillbaka till Sverige, överresan, övrigt om intervjun. Anledning till emigration: Hennes Amerikafeber började när hon såg en film om emigranter som lämnade Göteborg. Hon hade en morbror i Ashtabula, och han hade vid flera tillfällen skrivit hem till Sverige och frågat om inte någon i den stora familjen ville komma över till Amerika. Hon skrev till honom och talade om att hon ville emigrera, och han skickade biljetter så att hon kunde resa över. Beslutet att emigrera var svårt att ta, eftersom hon var mycket fäst vid sin hembygd och sina föräldrar. Arbete: Innan hon emigrerade så arbetade hon i fyra år som barnsköterska hos löjtnant Nordensköld i Stockholm. När hon kom till Ashtabula så började hon arbeta som hembiträde. Efter två år i Ashtabula så flyttade hon till Cleveland där hon fick arbete på en restaurang. Ellis Island: Hon berättar kort om hur hon upplevde Ellis Island. De blev instängda i bås som kor, och de blev noggrannt undersökta innan de släpptes in i Amerika. Föräldrar: Hennes far arbetade på Bofors, men fick på grund av sjukdom övergå till att arbeta på sina föräldrars gård. Nöjesliv: Hon berättar lite om de nöjen som fanns i Karlskogatrakten när hon var ung. Hon och hennes kamrater kunde gå upp till två mil för att komma till en plats där det var dans. Hon minns hur roligt det var på midsommarafton i Sverige. Midsommarfirandet är något som hon alltid har saknat i Amerika. Religion: I hennes föräldrahem tillhörde de statskyrkan. När hon kom till Amerika så gick hon med i den luterska kyrkan. Hon berättar att det var många svenskar som gick över till missionskyrkan när de kom till Amerika. Språkkunskaper: Hon kunde ingen engelska när hon kom till Amerika, men hennes moster och familjen hon arbetade för hjälpte henne att lära sig språket. Tillbaka till Sverige: Hon har besökt Sverige vid flera tillfällen efter emigrationen. Överresan: Hon berättar om resan till Amerika. 1925 reste hon från Göteborg till New York med fartyget Gripsholm. Det var den första resan som Gripsholm gjorde. Från New York reste hon vidare med tåg till Ashtabula. Hon berättar ganska utförligt om tågresan. Övrigt om intervjun: Ljudkvalitén är bra. Intervjun är på svenska. Den intervjuade talar en starkt utpräglad värmländska.

1 audio

Kulturparken Småland / Smålands museum

Intervju om Nathaniel Danielson (f. 1885, Karlskoga), utvandrare.

Intervju med Helen Honeywell, Cleveland, Ohio. LS 0035. Hon är född och uppvuxen i Cleveland och har aldrig varit i Sverige. Intervjun handlar till största delen om hennes föräldrar. Rubriker: Amerikanskt medborgarskap, Anders Gustav Danielson, anledning till emigration, arbete, föräldrar, religion, språkkunskaper, svenskarna i Cleveland, övrigt om intervjun. Amerikanskt medborgarskap: Trots att hennes far bodde i Amerika från fyra års ålder så blev han aldrig amerikansk medborgare. Anders Gustav Danielson: Hon berättar ganska utförligt om sin farfar, Anders Gustav Danielson. Han var en ganska orolig natur, som hade svårt att stanna kvar på ett arbete någon längre tid. Det var en man med talets gåva, och han predikade gärna i de religiösa samfund han var med i. Han var aktiv i frälsningsarmén i många år, men efter sin pensionering så gick han över till baptistkyrkan. Anledning till emigration: Hon tror att hennes farfar emigrerade för att hans barn skulle få bättre levnadsförhållanden. Hon tror också att det var äventyrslusten som fick honom att emigrera. Arbete: Hennes farfar var järnverksarbetare. Hennes far fick redan i skolåldern börja bidra till familjens försörjning. Han arbetade för bönderna i Worcester, Massachusetts. När han kom till Cleveland så började han arbeta som metallarbetare. Han arbetade 40 år i samma företag. Föräldrar: Hennes far kom från Värmland, och han kom till Amerika när han var fyra år gammal tillsammans med sin mor och sina syskon. Hans far hade emigrerat några år tidigare för att söka arbete, innan han skickade hem pengar så att den övriga familjen kunde komma över. Hennes mor kom från Östergötland. Religion: I hennes föräldrahem tillhörde de svenska baptistkyrkan. När hon började söndagsskolan så hölls alla gudstjänster på svenska, men man övergick gradvis till engelska. Trots att de tillhörde baptistkyrkan så deltog hennes föräldrar ofta i frälsningsarméns möten. Språkkunskaper: I hennes föräldrahem talade de nästan uteslutande engelska. Hennes föräldrar talade bara svenska när de grälade på varandra. Svenskarna i Cleveland: Hon berättar att de flesta svenskar som kom till Cleveland hade bott på någon annan plats i USA innan de kom dit. Det var ovanligt att svenskar kom direkt från Sverige till Cleveland. Övrigt om intervjun: Ljudkvalitén är bra. Lennart Setterdahl ställer frågorna på svenska, men den intervjuade talar uteslutande engelska.

1 audio

Kulturparken Småland / Smålands museum

Intervju om John Wennerström (f. 1871 i Munkfors), utvandrare. Intervju med hans döttrar

Intervju med Lilian Wennerström, Cleveland, Ohio. LS0036. I intervjun medverkar även hennes syster Allette. Intervjun handlar mest om deras far, John Wennerström. En stor del av informationen som ges i intervjun kommer från den självbiografi som John Wennerström skrev strax före sin död 1949. Rubriker: Amerikanskt medborgarskap, anledning till emigration, arbete, Camp Little Norway, föreningsliv, politik, religion, skolgång, släktsammankomster, språkkunskaper, tillbaka till Sverige, överresan, övrigt om intervjun. Amerikanskt medborgarskap: Han ansökte om amerikanskt medborgarskap en månad efter sin ankomst till Amerika 1891. Det dröjde dock fem år innan han fick sitt medborgarskap. Anledning till emigration: Han ville egentligen inte lämna Sverige, men han bestämde sig ändå för att emigrera eftersom han inte ville göra värnplikten i Sverige. När en släkting som hade emigrerat var på besök 1891 så följde han med honom tillbaka till Amerika. Arbete: Innan han emigrerade så arbetade han som finvalsare på järnverket i Munkfors. Han började arbeta på järnverket i tolvårsåldern. När han kom till Cleveland så började han arbeta för American Steel and Wire Company. 1899 blev han förflyttad till stålindustrin i Birmingham, Alabama, men efter ett år återvände han till Cleveland. 1908, när det var ont om arbete i stålindustrin, så öppnade han en speceriaffär. Affärerna gick emellertid inte så bra, och efter ett par år återvände han till järnverket. Camp Little Norway: Under tyskarnas ockupation av Norge så organiserade han en insamling till förmån för Camp Little Norway i Canada. På Camp Little Norway tränades norska soldater för motståndskampen mot tyskarna. Efter krigets slut så fick han ett personligt intyg från kung Håkon, där han tackade för hans insatser kriget. Föreningsliv: Han var aktiv i Scandinavian-American Fraternity of America. Politik: Han var republikan, men han deltog aldrig aktivt i det politiska livet i Cleveland. Han var mycket stolt över att vara amerikansk medborgare, och han var mycket noga med att barnen skulle känna sig som amerikaner. Religion: Han konfirmerades i metodistkyrkan i Munkfors. Han var mycket aktiv i metodistjyrkan i Cleveland. Han ledde undervisningen i söndagsskolan, han var kantor, och han var vigd till lekmannapräst. Vid ett flertal tillfällen representerade han metodistkyrkan i Cleveland vid stora metodistiska sammankomster över hela USA. Höjdpunkten på hans kyrkliga karriär kom 1936, när han blev vald att representera Cleveland på den stora metodistkongressen i Columbus. Skolgång: Han gick i skola i Munkfors. Han berättar en del om skolan. Skolan hade ingen vaktmästare. Eleverna fick sköta städningen och på vintern fick de komma tidigt till skolan för att elda i kakelugnen, så att klassrummet var varmt när undervisningen skulle börja. Släktsammankomster: John Wennerströms släktingar samlas ofta till stora sammankonster i Cleveland. Den största äger rum vid lucia. De firar då lucia på traditionellt svenskt vis, och de har även svenskt julbord. Språkkunskaper: I hans hem i Cleveland talades det mycket svenska, eftersom hans svärmor aldrig lärde sig engelska. Tillbaka till Sverige: Både han och hans barn har besökt Sverige vid ett flertal tillfällen. Överresan: Han berättar en del om resan till Amerika i sin självbiografi. Han reste från Göteborg via Hull och Liverpool till New York. Resan över Nordsjön tog sex dagar och var mycket besvärlig, på grund av dåligt väder. Från New York reste han vidare med tåg till McKeesport, Pennsylvania, där hans moster bodde. Han beskriver tågresan ganska utförligt. Övrigt om intervjun: Ljudkvalitén är bra. Lennart Setterdahl ställer frågorna på svenska, men de intervjuade talar en blandning av svenska och engelska. Lilian Wennerström talar svenska med tydlig norsk brytning.

1 audio

Kulturparken Småland / Smålands museum

Intervju med Hilda Gustafson (f. 1873, Landa), utvandrare.

Sammandrag av intervju med Hilda A Gustafson, Kane, Pennsylvania, LS 0028. Rubriker: Anledning till emigration, arbete, föräldrar, gård med mjölkdjur, Ketner, Pennsylvania, kontakten med Sverige, nöjeslivet i Kane, religion, språkkunskaper, Thomson's Hotel, tillbaka till Sverige, överresan, övrigt om intervjun. Anledning till emigration: När hon fick reda på att hennes syster och svåger skulle resa till Amerika så beslutade hon sig för att följa med dem. Arbete: Innan hon emigrerade så arbetade hon i två år som barnpiga hos häradshövding Svensson i Varberg. Hon berättar en del om arbetet hos häradshövdingen. Föräldrar: Hennes föräldrar var jordbrukare. De arrenderade en gård i Landa. Gård med mjölkdjur: Hennes svärfar var den förste som hade en gård med mjölkdjur i Kane. Ketner, Pennsylvania: När hon kom till Pennsylvania så bodde hon först hos sin syster och svåger i Ketner. Hon berättar en del om Keetner, en liten by utanför Kane. Hennes svåger var den enda som hade skorsten på sitt hus. Keetner drabbades emellertid av flera bränder, och de flesta som bodde där flyttade in till Kane. Kontakten med Sverige: Hon har fortfarande regelbunden brevkontakt med sina släktingar i Sverige. Nöjeslivet i Kane: Hon berättar om nöjeslivet i Kane. De svenska ungdomarna samlades till danser och fester i hemmen. Religion: I hennes föräldrahem tillhörde de statskyrkan. Hon konfirmerades i Lindberga kyrka för Kyrkoherde Skolander. Hon tyckte inte om kyrkoherde Skolander. Han gav alla konfirmanderna öknamn, och han slog ofta snusdosan i bordet. (Scholander ?) Språkkunskaper: Det tog ganska lång tid för henne att lära sig engelska eftersom det bodde många svenskar i Kane och alla talade svenska med varandra. Svenska traditioner: Hon har bibehållit en del av de svenska traditionerna. Hon och hennes dotter lagar fortfarande svensk julmat. Thomson's Hotel, Kane. Hon berättar om sin systerdotter Hanna Nilsson, som arbetade på Thomson's Hotel i Kane. Hon fick alla sina ägodelar förstörda när hotellet brann ner 1912. Tillbaka till Sverige: Hon besökte Sverige 1904. Överresan: Hon berättar lite om båtresan till Amerika. 1892 reste hon från Göteborg till New York. Resan var besvärlig. Många av passagerarna var sjösjuka och båten var trång och dåligt utrustad. Hon minns att de fick köpa säckar att ligga på och bleckmuggar att ha kaffe i innan de gick ombord. Övrigt om intervjun: Ljudkvalitén är ganska bra. Intervjun är på svenska, men den intervjuade blandar ofta svenska och engelska. Hennes dotter Wanda Gustafson medverkar i slutet av intervjun, och hon bidrar med en del information. Intervjun är gjord 1967.

1 audio

Kulturparken Småland / Smålands museum

Intervju med Lydia Dellner (f. 1873, Landa), utvandrare.

Intervju med Lydia Dellner, Chagrin Falls, Ohio. LS0029. Rubriker: Anledning till emigration, arbete, Christ Mission, Youngstown, föräldrar, hjälp åt norrmännen, Olle i Skratthult, religion, språkkunskaper, tillbaka till Sverige, överresan, övrigt om intervjun. Anledning till emigration: Det var förmodligen hennes mosters brev hem till Sverige som gjorde att Lydia tidigt bestämde sig för att emigrera till Amerika. Mostern hade emigrerat i slutet av 1880-talet. Lydia reste när hon var 16 år gamma. Hennes föräldrar ville först inte att hon skulle resa eftersom hon var så ung, men till slut lät de henne resa. Hennes moster i Youngstown lovade att ta hand om henne. Arbete: När hon kom till Amerika så fick hon arbete som hembiträde. Christ Mission, Youngstown: Hon berättar om sin kusin, Ray Hagström, som ledde Christ Mission, en kyrklig organisation i Youngstown. Organisationen ägde en stor gård, dit barn från städernas slumområden fick komma för att tillbringa några veckor på landet. Ray Hagström ägnade en stor del av sitt liv åt arbetet för denna organisation. Föräldrar: Hennes far arbetade som härdarmästare på Munkfors Pappersbruk. Hjälp till norrmännen: Hon berättar att hennes yngre bror, Bror Håkansson, byggde små stugor längs gränsen mot Norge under andra världskriget. Stugorna byggdes för att norrmän som flydde till Sverige under den tyska ockupationen skulle kunna ta sin tillflykt dit. Olle i Skratthult: Hon berättar lite om Olle i Skratthult. Han hette egentligen Hjalmar Pettersson och kom också från Munkfors. Han emigrerade till Minneapolis och försörjde sig som kringresande skådespelare. Religion: I hennes föräldrahem tillhörde de missionsförbundet. Hennes morfar var en av grundarna av missionsförbundet i Ransäter. Hon hade gärna velat konfirmera sig i statskyrkan, men det tillät inte hennes föräldrar. Hon fick däremot gå i söndagsskolan i missionshuset. Hennes föräldrar var strängt religiösa, och hon fick absolut inte gå till dansbanan. När hon kom till Amerika så gick hon inte med i Missionskyrkan. Hon säger att hon fick nog av religion i hemmet i Munkfors. Språkkunskaper: Hon kunde ingen engelska när hon kom till Amerika, men eftersom hon var mycket ung när hon kom över så dröjde det inte länge förrän hon lärde sig språket. Tillbaka till Sverige: Hon har besökt Sverige två gånger efter emigrationen. Överresan: Hon berättar en del om resan till Amerika. 1902 reste hon från Göteborg via Helsingborg och Esbjerg till Liverpool. Därifrån reste hon direkt till Boston. Hon fortsatte sedan till Youngstown, där hennes moster bodde. Övrigt om intervjun: Ljudkvalitén är bra. Lennart Setterdahl ställer frågorna på svenska, men den intervjuade svarar för det mesta på engelska.

1 audio

Kulturparken Småland / Smålands museum

Intervju om Emil Forsberg (f. 1872, Filipstad), utvandrare.

Intervju med Harry Forsberg, Cleveland, Ohio. LS0030. Harry Forsberg är född i Braddock, Pennsylvania, och han har aldrig varit i Sverige. Intervjun handlar till största delen om hans far, Emil Forsberg. Rubriker: Anledning till emigration, arbete, religion, social trygghetsförsäkring, språkkunskaper, svenska centralförbundet, svenska veckobladet, svenskarna i Cleveland, tillbaka till Sverige, övrigt om intervjun. Anledning till emigration: Anledningen till att hans far emigrerade var att han inte ville göra värnplikten i Sverige. 1892 reste han till Amerika och bosatte sig i Braddock, Pennsylvania. Arbete: När hans far var 14 år så fick han börja arbeta som dräng åt bönderna runt Filipstad. Efter tre år som dräng så flyttade han till Dalarna och började arbeta på Domnarvets järnverk. När han kom till Braddock så fick han arbete på järnverket. Efter hustruns död 1907 så flyttade han till Cleveland och fick arbete på järnverket där. Harry berättar en del om arbetet på järnverket, ett arbete som var både tungt och farligt. Det var många som omkom eller skadades svårt i arbetet. 1916 grundade hans far en resebyrå för svensk-amerikaner som ville besöka Sverige. Harry tog över resebyrån efter faderns död, och den existerade fram till 1967. Religion: När hans far kom till Amerika så gick han med i metodistkyrkan. 1914 övergick han och hans familj till missionskyrkan. Social trygghetsföräkring: 1937 införde staten Ohio social trygghetsförsäkring. Han berättar lite om hur försäkringen fungerade. Språkkunskaper: I hans föräldrahem talade de svenska. Hans far såg också till att barnen fick lära sig läsa svenska. Varje dag läste de ett stycke högt ur bibeln på svenska. Svenska centralförbundet i Cleveland: Både han och hans far har varit ordförande i svenska centralförbundet i Cleveland. Centralförbundet var huvudorganisation för svenska föreningar i Cleveland, såväl kyrkliga som världsliga. När centralförbundet började sin verksamhet, var alla svenska organisationer i Cleveland med. 15 olika organisation var med i förbundet när det var som störst. Svenska veckobladet: På sin fritid var hans far lokalredaktör för "svenska veckobladet", en svenskspråkig tidning som gavs ut i Pennsylvania. Tidningen hade stor spridning bland svenskarna i Pennsylvania och Ohio under 1900-talets första decennium. Svenskarna i Cleveland: Han berättar en del om situationen för de många svenskar som kom till Cleveland mellan åren 1905 och 1910. De som kom var alltid angelägna om att hitta andra svenskar att umgås med, antingen det var i svenska kyrkor, loger eller andra organsiation. Eftersom det kom så många svenskar samtidigt så var det svårt för dem att få arbete. Hans far har skrivit en bok om svenskarna i Cleveland vid den här tiden. Den kom ut 1911. Tillbaka till Sverige: Hans far besökte Sverige fyra gånger efter emigrationen. Övrigt om intervjun: Ljudkvalitén är ganska bra. Intervjun är på svenska, men vid några tillfällen blandar den intervjuade in engelska ord.

1 audio

Kulturparken Småland / Smålands museum

Intervju med Nils Forsberg, utvandrare.

Intervju med Nils Forsberg, Cleveland, Ohio. LS0031. Rubriker: Anledning till emigration, arbete, religion, språkkunskaper, övrigt om intervjun. Anledning till emigration: Hans mor emigrerade eftersom hon trodde att hon skulle få det bättre i Amerika. Hon emigrerade tillsammans med sin mor och sin syster i slutet av 1890-talet. Arbete: När hans mor kom till Amerika så fick hon arbete som hembiträde. Religion: I hans föräldrahem tillhörde de missionskyrkan. Hans far tillhörde metodistkyrkan när han kom till Amerika, men 1914 övergick han till missionskyrkan. Religionen satte sin prägel på hemmet. Han minns från sin barndom att hans far höll andakt med familjen varje söndagseftermiddag. Nils är konfirmerad i missionskyrkan i Cleveland. Han konfirmerades omkring 1925, och han tror att hans konfirmationsgrupp var en av de första som fick sin undervisning på engelska. Han berättar att gudstjänsterna i missionskyrkan i Cleveland hölls på svenska fram till slutet av 1920-talet. Sedan övergick man gradvis till att hålla gudstjänsterna på engelska. Språkkunskaper: I hans föräldrahem talade de mest svenska. De läste alltid bordsbön på svenska. Han förstår svenska, men han tycker det är svårt att läsa och tala svenska. Övrigt om intervjun: Ljudkvalitén är ganska dålig. Lennart Setterdahl ställer frågorna på svenska, men den intervjuade talar nästan uteslutande engelska.

1 audio

Kulturparken Småland / Smålands museum

16 results in Kulturparken Småland / Smålands museum:

8 results in Tekniska museet:

7 results in Hallands kulturhistoriska museum:

Share to