9 results in DigitaltMuseum:

Harold Reinhart (f. 1905, Galveston, TX), om hans föräldrars utvandring

Intervju med Harold Reinhart, Galveston, Texas. LS0043. Rubriker: Anledning till emigration, arbete, captain Anderson, föräldrar, Galvestonstormen, grönsakshandlare Lindqvist, norska sjömanskyrkan, nöjesliv, religion, språkkunskaper, övrigt om intervjun. Anledning till emigration: Hans mor emigrerade för att få det bättre ekonomiskt. Hon hade en syster i Galveston som uppmuntrade henne att emigrera. Arbete: Hans far var sjöman. När han kom till Galveston och fick höra att det fanns gott om arbetstillfällen i hamnen så lämnade han sitt fartyg och bosatte sig i Galveston. Han fick omedelbart arbete som stuvare. Vid den här tiden var Galveston den största hamnstaden i Texas. De flesta svenskar som kom till Galvestom i början av 1900-talet arbetade i hamnen eller som byggnadsarbetare. Captain Anderson: Han berättar en del om captain Anderson. Han hette Nils J. Anderson och var hederskapten. Han var chef för arbetet i Galvestons hamn, och han var dessutom starkt engagerat i den lutherska kyrkan. Folk anklagade honom för att favorisera de svenska arbetarna som tillhörde den lutherska kyrkan. Fackföreningar: Det fanns flera olika fackföreningar i Galveston i början av 1900-talet. Hamnarbetarna, snickarna, målarna och murarna var organiserade. Föräldrar: Hans far kom från Norge och hans mor kom från Öland. Galvestonstormen: Hans föräldrar drabbades hårt av stormen i Galveston år 1900. Deras hem blev förstört och de förlorade två av sina barn. Grönsakshandlare Lindqvist: Han berättar om grönsakshandlare Lindqvist. Det var en svensk som livnärde sig på att gå runt till de svenska hemmen med sin kärra och sälja frukt och grönsaker. Han var inte bara grönsakshandlare, han var också en viktig förmedlare av skvaller i de svenska hemmen. Norska sjömanskyrkan: Hans syster berättar om norska sjömanskyrkan i Galveston. Kyrkan anordnade julfester för de skandinaviska sjömän som befann sig i Galveston. Nöjesliv: Han berättar lite om nöjeslivet i Galveston i början av 1900-talet. Fram till början av 1920-talet så arrangerade organisationen Svea danser några gånger om året. Det fanns även en krog som ägdes av en svensk, Vic Fredrikson. Där samlades de svenska männen för att diskutera arbete och politik. Kvinnorna ägnade större delen av sin fritid åt arbete för kyrkan. Religion: De flesta svenskar som bodde i Galveston i början av 1900-talet tillhörde den lutherska kyrkan eller den svenska metodistkyrkan. I den lutherska kyrkan hölls gudstjänsterna på svenska, men man övergick gradvis till engelska. Han redogör ganska ingående för denna övergång. Språkkunskaper: I hans föräldrahem talade de både svenska och engelska. Hans mor talade svenska, men barnen svarade henne på engelska. Övrigt om intervjun: Ljudkvalién är bra. Intervjun är på engelska. Hans syster är med vid intervjutillfället och hon bidrar med en del information.

1 audio

Kulturparken Småland / Smålands museum

Thure R. Jacobson (f. 1902, Öggestorp), utvandrare

Intervju med Ture Jacobson, Galveston, Texas. LS0042. Rubriker: Amerikanskt medborgarskap, arbete, föräldrar, Galvestonstormen, politik, religion, övrigt om intervjun. Amerikanskt medborgarskap: Han redogör ganska ingående för de problem som emigranter i andra generationen kan stöta på om deras föräldrar inte har tagit ut sitt amerikanska medborgarskap. Arbete: När hans mor kom till Amerika så började hon arbeta som hembiträde. Hans far fick arbete som snickare. Han blev så småningom egen företagare. När Ture var 17 år gammal så började han arbeta i Galvestons ingenjörskår. Han arbetade där i 44 år. Föräldrar: Hans far kom från Mariefred, och hans mor kom från Öggestorp i Småland. De emigrerade 1894. Galvestonstormen: Han berättar en del om stormen i Galveston år 1900. Det var många hus som blev förstörka eftersom det inte fanns någon mur som skyddade staden från vågorna. Politik: Han berättar kort om det politiska läget i Galveston i början av 1900-talet. De flesta invångarna var demokrater. Det fanns en svensk som var aktiv i politiken i Galveston vid den här tiden. Han hette Söderman, och han satt i Galvestons stadsfullmäktige. Han var arbetsledare i hamnen där de flesta svenskarna arbetade. Religion: I hans föräldrahem tillhörde de svenska metodistkyrkan. Svenska metodistkyrkan i Galveston använde svenska som gudsstjänstspråk fram till 1924. Därefter hölls bara enstaka gudsstjänster på svenska. Kyrkan upplöstes 1946 och dess medlemmar gick över till andra kyrkor i Galveston. En av prästerna i svenska metodistkyrkan drev även ett skandinaviskt sjömanskapell. Till att börja med var verksamheten förlagd till kyrkans källare, men omkring 1913 så fick kapellet egna lokaler. Övrigt om intervjun: Ljudkvalitén är bra. Lennart Setterdahl ställer frågorna på svenska, men den intervjuade talar nästan uteslutande engelska.

1 audio

Kulturparken Småland / Smålands museum

David Carlson (f. 1899, Decker, TX), om sina föräldrars utvandring

Intervju med David Carlson, Austin, Texas. LS0041. Rubriker: Arbete, Decker, föräldrar, religion, språkkunskaper, Texas Weslin College, övrigt om intervjun. Arbete: Innan hans far emigrerade så arbetade han på tändsticksfabriken i Jönköping. När han kom till Texas så köpte han mark som han röjde och odlade upp. Han odlade framför allt bomull och majs. På den tiden var det lätt att få billig arbetskraft. David och hans syskon fick tidigt börja hjälpa till med arbetet på gården. Han berättar en del om vilka sysslor han fick utföra. Decker: Han berättar om Decker, ett litet jordbrukarsamhälle öster om Austin. Det bodde ganska många svenskar i Decker. De flesta jordbrukarna lämnade Decker när bomullspriserna sjönk och arbetskraften blev dyrare. Föräldrar: Hans föräldrar kom från Småland. De emigrerade någon gång under senare delen av 1890-talet. De hade både släktingar i Amerika. Religion: Svenskarna som bodde i Decker tillhörde antingen svenska metodistkyrkan eller frikyrkan. Språkkunskaper: I hans föräldrahem talade de mest svenska. När han gick i public school så talade barnen mest svenska med varandra. Svenska användes även i söndagsskolan och i gudstjänsterna. Texas Weslin College: Han berättar om Texas Weslin College. Det var en skola som grundades i Austin 1908 av den svenske metodistpastorn Olle Ohlander. Han grundade skolan för att ungdomarna som bodde på landet skulle få bättre möjligheter till utbildning. Övrigt om intervjun: Ljudkvalitén är bra. Intervjun är på svenska, men vid ett par tillfällen övergår den intervjuade till att tala engelska. Den intervjuade talar en mycket utpräglad småländska.

1 audio

Kulturparken Småland / Smålands museum

Herbert Johnson (f. 1910, Arkansas), om sina föräldrars utvandring

Intervju med Herberg Johnson, Lyford, Texas. LS0039. Rubriker: Anledning till emigration, bomullsodling, citrusodling, föräldrar, köttproduktion, mexikanska banditer, religion, röjningsarbete, språkkunskaper, svenskarna i Lyford, Turnertrack, övrigt om intervjun. Anledning till emigration: Hans föräldrar emigrerade i början av 1900-talet för att få det bättre ekonomiskt. Bomullsodling: Han berättar mycket utförligt om bomullsodling i Texas förr och nu. När hans far började med bomullsodling så hände det ofta att skördarna förstördes av skadeinsekter eller dåligt väder. Citrusodling: Han har inte bara odlat bomull. Under en period hade han även citrusodlingar. Att odla citrusfrukter i Texas var emellertid ett osäkert sätt att försörja sig. Det tog ungefär sex år innan träden bar frukt, och en enda frostnatt kunde förstöra träden. Föräldrar: Hans far kom från Skåne och hans mor kom från Småland. När hans far kom till Amerika så försörjde han sig först som droskkusk i en liten stad i New Jersey. Efter att ha bott i Arkansas och Oregon så flyttade han till Texas 1914. Där etablerade han sig som bomullsodlare. Herbert övertog farmen efter faderns död 1929. Han var då 19 år gammal. Köttproduktion: Han bertättar lite om förutsättningarna för köttproduktionen i Texas. Mexikanska banditer: En av de första svårigheter som hans far råkade ut för när han kom till Texas var de grupper av mexikanska banditer som drog fram i Texas år 1915. Det sägs att det var tyska agenter som uppmuntrade mexikanarna att stjäla från Texasborna. Tyskarna sa att mexikanerna på så sätt skulle kunna få Texas tillbaka. Hans far förlorade alla sina seldon vid en av banditernas stöldräder. Religion: Det fanns flera svenska kyrkor i Lyford, bland annat lutherska kyrkan och svenska metodistkyrkan. Kyrkorna i Lyford hade svenska som gudstjänstspråk fram till mitten av 30-talet. Röjningsarbete: Han berättar ganska utförligt om hur det gick till att röja upp odlingsbar mark i Texas. Markpriserna var låga och de mexikanska arbetarna var effektiva och krävde inte mycket betalt. Språkkunskaper: När han började skolan så lärde han sig både engelska och spanska. Han var tvungen att lära sig spanska för att kunna kommunicera med sina spansktalande skolkamrater. Svenskarna i Lyford: Han redogör ganska ingående för vilka svenskar som bodde i Lyford och dess omgivningar när hans far kom dit. Turnertrack. Han berättar om Turnertrack, ett litet svenskt samhälle som även fick namnet Stockholm. Det låg i närheten av Lyford. Där fanns skola, affärer och missionskyrka. Samhället är numera helt avfolkat. Allt som finns kvar är en igenväxt kyrkogård. Övrigt om intervjun: Ljudkvalitén är bra. Lennart Setterdahl ställer frågorna på svenska, men den intervjuade talar uteslutande engelska.

1 audio

Kulturparken Småland / Smålands museum

View timeline 9 results

6 results in Kulturparken Småland / Smålands museum:

3 results in Värmlands Museum:

Share to