DigitaltMuseum

Antependium av nu brunröd silkesammet, med broderade stjärnor av guldt

Bok. KLM 23672 Bokband, träpärmar klädda med läder, svinläder. Ytan är

Värja. KLM 6589 Värja, av järn. Rak tveeggad klinga med linsformig gen

Yxa. Yxformat redskap av järn, skaft även trä. Yxbladet har konvex egg

Kapitäl. KLM 35214. Kapitäl, sten. En blandning av korintiskt och joni

Altarskåp. Skåpets motiv är Den heliga släkten med de tre Mariorna i h

Runstav. KLM 7773 Runstav, av trä. Platt fyrsidig med svärdfästliknan

Altarskåp med plats för tre, nu förlorade bilder. Av altarskåpet åters

Lykta av kopparplåt, cylindrisk, med kupformigt överstycke försett med

Kapitäl. KLM 46255. Kapitäl, sten. Korintiskt kapitäl av kalksten.

Ljusstake. Koniskt formad, åttkantig ljusstake av tegel. Skadad topp o

Runstav. KLM 7771 Runstav, av trä, mässing och järn. Stav med doppsko

Altarskåp i trä med figurer i ljust lövträ och masverk i ek. Korpus ha

Kanna. KLM 1886. Kanna, av tenn. Bukig form, försedd med lock och hand

Bägare. Totalt sexton fragment av en hög cylindrisk och bemålad bägare

Mässhake av svart sammet. Korset broderat med guld, silver och silke.

Spisomfattning. KLM 20818. Spisomfattning, Konsol, kapitäl. Karyatidhu

OBLATJÄRN. Oblatjärn med fem oblater. Motsatt sida blank. 40 cm långa

Bord. KLM 23330. Bord, trä, färg. Bord av ek med fyra kolonnformade be

Kista. KLM 3090. Kista,trä, färg, metall. Kista av ek med rik skulptur

630 names

Show all

Surahammars bruk (Bruk)

Verksamheten vid Surahammars bruk påbörjades redan under 1500-talet. Vid denna tid anlades en kronohammare vid Kolbäcksån. Bruksegendomens huvudbyggnad är belägen på en holme i ån. Vid 1600-talets slut bestod bruket endast av en mindre smedja. Efter att bruket övertogs av Sofia Christina Lilliestierna 1726, utvecklades verksamheten och företaget växte; Produktionen ökade och kvaliteten på järnet höjdes. Lillienstiernas järnstämpel kom att användas även efter hennes bortgång. Därefter kom bruket att byta ägare ett flertal gånger. Surahammars Bruks AB grundade 1891 VABIS, ett verkstadsföretag. År 1905 övertogs Svanå bruk och blev en del i företaget. År 1916 erhölls nästan alla bolagets aktier av ASEA. Surahammars Bruks AB är idag Skandinaviens enda tillverkare av elektroplåt med en årsproduktion på 70 000 ton. Företaget är en del av ”Tata Steel”.

Stripa gruva (Gruva)

Stripa gruva har varit i bruk sedan 1400-talet, med ett uppehåll mellan 1643-1771 på grund av bristande resurser. Stora Stripa gruvlag bildades 1783, varefter bolaget kom att ombildas ett antal gånger innan gruvan togs ur drift 1977. Mellan 1977-1991 fungerade Stripa gruva som forskningsgruva. Svensk Kärnbränslehantering undersökte då förutsättningar och möjligheter gällande slutförvaring av kärnkraftsavfall.

Åkers styckebruk (Bruk)

Åkers styckebruk är en ort i Strängnäs kommun som anlades under medeltiden, men som växte betydande då bruket grundades av Karl IX under 1580-talet. Här fanns ett kanongjuteri som var aktivt mellan 1588-1866. Åkers krutbruk flyttade från Forssa till Åkers Styckebruk vid 1700-talets slut. Här producerades krut ända fram till 1993. Under 1800-talet började man man även att producera civila produkter, exempelvis åkersplogen (ca 1840-1940) samt valsar för stål- och metallindustrin (från och med 1806). Idag ägs bruket av Åkers Sweden AB som bland annat tillverkar valsar för järnvägsräls och karosseriplåt för bilar.

Stråssa gruva (Gruva)

Järnmalmsbrytningen i Stråssa började på 1400-talet. Gruvan drevs under en lång tid av bergsmän, fram till dess att Stråssa Grufvebolag bildades 1874. Detta ombildades 1906 till aktiebolag. Redan följande år köptes gruvfältet av Metallurgiska AB. Efter ett antal turbulenta år och flera olika ägare, lades driften ned 1923, bland annat på grund av en sjunkande konjunktur. Vid 1950-talets mitt stod Grängeskoncernen som ägare och återigen påbörjades verksamheten vid Stråssa gruva med nya stora investeringar. Järnmalmen visade sig dock vara lågvärdig och man kunde inte konkurrera med andra bolag. Stråssa gruva samt bolagets andra gruvor överfördes 1978 till statligt ägda SSAB. På grund av dess dåliga lönsamhet, inleddes 1981 nedläggningen av gruvan som togs helt ur drift 1983. Under en period från och med 1984 fungerade Stråssa som besöksgruva och var Bergslagens djupaste. Även denna verksamhet lades dock ned, länspumparna stängdes och gruvan fylldes återigen med vatten.

Österbybruk (Bruk)

Järnbruket vid Österbybruk grundades av Gustav Vasa. Malmen kom från Dannemora gruvor. Verksamheten skulle från början specialisera sig på produktion av krigsmateriel. Ägare av bruket har därefter bland andra varit Louis De Geer, Claes Grill samt Per Olof Tamm. Den senare stod som ensam ägare av bruket från och med 1821. I nästan hundra år kom bruket sedan att ägas av släkten Tamm, fram till 1916. Verksamheten vid bruket lades ned 1983. Dannemora gruvor ägdes under 2000-talet av Dannemora Mineral AB. Efter att brytningen i gruvan legat nere under en tid, återinvigdes den 2012. Företaget gick i konkurs 2015 på grund av nedåtgående priser på malm.

Storfors bruk (Bruk)

Frälsehemmanet Fors omnämns i jordeboken för Varnums socken 1540. Hit hörde hemmanet innan Kroppa socken bildades 1642. Från 1633 kallas gården Storfors. Jordbruksmarken i området var bördig, vilket var anledningen till att platsen befolkades redan under medeltiden. Hertig Karl övertog gården 1587 och året därefter anlades ett hammarbruk. Under 1600-talet uppförs ytterligare bebyggelse i närområdet. Dessa bostäder befolkades troligtvis av arbetare vid bruket. Tackjärn och stångjärn producerades här, tillsammans med bland annat skjutvapen, kanonkulor och harnesk.

Show in map 81 results

View timeline 1,238 results