DigitaltMuseum

Vanadis världsomsegling 1883-85 (1883 - 1885)

Världsomseglingen med fartyget HMS Vanadis ägde rum mellan åren 1883 till 1885. Fartygschef var kommendör O. Lagerberg. Sekond var kapten H. af Klintberg. Deltagare var bland annat Hjalmar Stolpe, Oscar Ekholm (fotograf)

Slaget vid Frankenberg (1646)

Vegaekspedisjonen (1878 - 1880)

Vegaexpeditionen 1878-1880 under ledning av Adolf Erik Nordenskiöld var den första expeditionen som fann och genomseglade hela Nordostpassagen, en redan i mitten på 1700-talet förmodad sjöväg mellan Europa och Asien genom Norra ishavet. Kantad av strapatsrika äventyr och problem avslutades den dock lyckligt och expeditionen anses vara bland de främsta svenska vetenskapliga framgångarna.

Svenska expeditionen (1904 - 1905)

Den svenska expeditionen 1904-1905 var den tredje av Erland Nordenskiölds sex resor till Sydamerika. Expeditionen lämnade Stockholm 1 januari 1904.

Svenska Rhodesia-Kongo-expeditionen (1911 - 1912)

Färdväg (von Rosen 1916:14-18): 1911-06-13 Stockholm, avresa 1911--06-26 Southampton, avresa 1911-06-13 Kapstaden, ankomst 1911-07-20 Kapstaden, avresa mot Viktoriafallen - Livingstone - Broken Hill (Kabwe) - Chirukutus by (balenge) - Bwana Mkubwa - Elisabethville (Lubumbashi )- Bwana Mkubwa - Fort Rosebery - Bangveolo - Usumbura - Kivusjön - Albert-Edwardsjön - Toro (Uganda) - Hoima - Butiaba - Nimulu - Gondokoro (Sydsuan) - Nilen 1912-03-13 Alexandria (via Nilen), Svenska Rhodesia-Kongo-expeditionen 1911-12. Eric von Rosen, Robert Fries deltog.

Sten Bergmans andra resa till Nya Guinea (1952 - 1953)

Också under andra resan till Nya Guinea tillbringade Bergman huvudsakligen sin tid på Fågelhuvudhalvön. Bergman åkte själv denna gång och lämnade Stockholm den 15 augusti 1952.

Mjöbergska expeditionen till Australien (1910 - 1911)

Expedition till Australien 1910-1911 ledd av Eric Mjöberg (expeditionsledare och biolog). Deltagare var Yngve Laurell (etnograf), Cyrus Videl (konservator)l, Rudolf Söderberg (ornitolog), Ernst Smith (sjökapten, målare), Gustaf Hulthén, Birger Rossberg och Ivar Dahlstein.

Expedition till Peru och Patagonien (1920 - 1921)

Otto Nordenskjöld planerade studier dels av ett tropiskt område i Perus inre, dels i Sydpatagonien, där han ville fortsätta sina forskningar rörande de stora ismassiven. Han ingick i en peruansk expedition över Kordillererna, som emellertid möttes av åtskilliga svårigheter.

Eugenies världsomsegling (1851 - 1853)

Denna resa var den första världsomsegling som någonsin gjorts med ett svenskt örlogsfartyg, den första svenska världsomseglingen torde genomförts av den lilla brigantinen Mary Ann under befäl av kapten Nils Werngren som utförde en oplanerad världsomsegling åren 1839-41

Expedition till Eldslandet (1939 - 1941)

Claes Christian Olrog och R. Santessons botaniska expedition till Eldslandet 1939-1941.

Hedinexpeditionen, andra centralasiatiska expeditionen (1899 - 1902)

Midsommardagen 1899 lämnade Sven Hedin åter Stockholm för att i Asien fortsätta de forskningar i Tarim- och Lop Norområdet som han påbörjat under sin förra resa. Han reste via Sankt Petersburg (30 juni), Moskva, Kaspiska havet, Tasjkent, Andisjan (14 juli).

Expedition till Vita Nilen (1900 - 1901)

Expedition till Vita Nilen 1900-1901, leddes av Leonard Jägerskiöld, deltagare var professor Theodor Odhner, Naturhistoriska riksmuseet.

Forskningsresa till Afrika (1885 - 1887)

Hans Hugold von Schwerin, friherre, geograf, professor i geografi.

Kriget mot England (1810 - 1812)

Kriget mot Storbritannien var en del av Napoleonkrigen. Efter freden i Paris 1810 tvingades Sverige in i kontinentalsystemet, en handelsblockad mot Storbritannien. Eftersom Storbritannien var Sveriges största handelspartner blev det ett stort problem, även om handeln fortsatte genom smuggling. Frankrike tröttnade så småningom på den svenska oförmågan att upprätthålla handelsblockaden och ställde ett ultimatum till den svenska regeringen där de hotade med att själva, tillsammans med sina allierade, förklara Sverige krig om inte den svenska regeringen uppfyllde deras krav. Den svenska regeringen gav efter för de franska kraven och förklarade krig mot Storbritannien. Under kriget avlossades emellertid inte ett enda skott. Kriget avslutades med Freden i Örebro.

Sjöslaget vid Dynekilen (1716)

Sjöslag mellan en svensk transportflotta och danska flottorna i fjorden Dynekilen. Slaget resulterade i en dansk seger. Den svenska befälhavaren var Olof Strömstierna.

Utbrytningen från Viborgska viken (1790)

Svensk utbrytning från en rysk blockad i Viborgska viken, Finska viken. Utbrytningen resulterade i att Svenska flottan förlorade ett antal fartyg samtidigt som Skärgårdsflottan undgick total förstörelse. Utbrytningen var en taktiskt rysk seger och en strategisk svensk seger. Befälhavare för den svenska flottan var Gustav III.

Trettioåriga kriget (1618 - 1648)

Sverige i krig mot en katolsk offensiv under ledning av den tysk-romerske kejsaren. De svenska trupperna var åren 1638-48 allierade med Frankrike och under olika perioder med olika tyska stater. Svenska trupper deltog i kriget åren 1628-1648, i full skala från år 1630.

Slaget vid Ratan (1809)

Pommerska kriget (1757 - 1762)

Pommerska kriget var ett krig som utkämpades mellan Sverige och Preussen 1757–1762. Det var en del av det större sjuårskriget 1756–1763, som fördes mellan stormakterna Preussen och Storbritannien-Hannover å ena sidan och Österrike, Frankrike och Ryssland å andra sidan. Sveriges avsikt med kriget mot Pommern var att återta de delar av Pommern som förlorats till Brandenburg/Preussen i frederna i Stockholm 1720 och i S:t Germain 1679. Kriget avslutades för Sveriges del utan varken vinst eller förlust vad gäller territorium.

Kalla kriget (1948 - 1991)

Kalla kriget är benämningen på perioden som börjar i och med andra världskrigets slut och sedan varar till Sovjetunionens sammanbrott i början på 1990-talet. Kontrahenter i konflikten var västblocket mot östblocket. I väst ledde USA försvarsalliansen Nato och i öst hette den sovjetledda motsvarigheten Warszawapakten. Kalla kriget ledde inte till någon öppen konflikt mellan USA och Sovjet, istället bedrevs indirekt krigföring genom aktivt stöd till väpnade grupper i mindre länder där endera parten var inblandad som Afghanistan och Vietnam. Kalla kriget slutade med seger för västblocket i och med Sovjetunionens upplösning.