2,317 results in DigitaltMuseum:

Båtmodell

Båtmodell

Bramsegelskonaren Beata från Helsingborg, Tillverkad av kapten John Emil Olsson (1880-1950), Fiskebäckskil på Skaftö i Lysekils kommun på 1940-talet. Trä, metall, lintråd, tyg, gips. Höjd 20 cm, längd 32 cm, B 9 cm. Platta längd 42 cm och bredd 20,5 cm. Okänd skala. Vattenlinjemodell med två master, grönmålat skrov, röd bottenfärg, övriga detaljer vitmålade eller lackade. Stående och löpande rigg med utskurna block. Undre märssegel av snidat trä, revade segel av gasväv samt med däckshus, lastluckor och ratt. Monterad på utskuren platta med modellerad och målad gipssjö. På plattans långsida har kapten Olsson textat med vita tryckbokstäver: "BEATA". FRÅN HELSINGBORG LÄNSANDE FÖR "STOMPEN", UNDER EN SO ORKAN I NORDSJÖN (HOWDEN) NOV ÅR 1900. Modellen föreställer hur fartyget förlorar däcklasten överbord i en orkan i Nordsjön. I Sjöfartsbok för John Emil Olsson utfärdad vid Uddevalla Sjömanshus framgår att han var mönstrad som matros på Beata som gjorde fyra resor från Hasle på Bornholm till England via Norrland under befälhavare N. P Nilsson den 16 mars - 11 december 1901. Definitioner: Seglet på näst understa rån på råriggad mast kallas undermärssegel eller stump. Vid hårt väder beslogs fartygets alla segel utom undermärsen och man seglade "för bara stumpen". Blev vädret värre fick man försöka rida ut stormen och ligga bi för sviktade stumpar. Då revades halva stumpen så att bara en trekant blev kvar på rånockens ena sida. John Emil Olsson var mönstrad på Beata med hemmahamn Helsingborg som matros 16 mars t o m 11 december 1901 för resa Hasle - England via Norrland (fyra resor) . Ur handskrivna katalogen 1957-1958: "Beata" Modell på platta. L. (från för till akter) 25. Föremålet helt. Från kapten Olssons saml., Fiskebäckskil. För ytterligare information om John Emil Olsson och förvärvet, se UM005807. Föremålet presenterat på Bohusläns museums hemsida år 2009 - 2013, webbutställning "John Emil Olsson Fiskebäckskils sjöfartsmuseum".

3
Båt

Båt

Längd 81 ft, 24,6 m Bredd 22 ft, 6,60 m Höjd 16-17 m; (båtens utsträckning under vattenlinjen: förstäv 2.50 m, akterstäv 3,60 m, masthöjd 11 m från däck) Bruttodräktighet 107 ton Distriktsbeteckning: LL 158 Sandö Igenkänningssignal: SEWY Material i skrov, däck och däckshus: Ekspant, bordläggning av ek, ställvis spikad kopparförhydning, becknåtade däcksplank av oljad norrlandsfur, relingar och räckstöttor av ek; däckshus av aluminium med invändigt tillträde mellan styrhytt, skansar och pentry; förlig skanskapp i original av trä med skylight. Inredning i hytter, lastrum och ekonomiutrymmen: Däckshus med styrhytt, pentry, mäss och toalett; skans akterut med sex kojer från 1986 som del av tidigare maskinrum; förlig skans med åtta kojer i fast inredning helt i originalskick; lastrum med möjlighet att montera fasta bingar vid långafiske; maskinrum med bränsletankar. Skeppsbyggnadsteknik: Kravellbyggt skrov med garnering. Förstäven förnyad och förlängd ca.70 cm ovan reling i samband med reparation våren 1987. Inga förändringar av skrov-, bordläggnings- och däcksmaterial gjorda utöver stävbytet i samband med den omfattande reparationen 1987 då en fjärdedel av skrovets babordssida ovanbords och knäckta räckstöttor förnyades liksom 40 % av däcket som ersattes med oregon pine. I övrigt utfördes allt arbete med samma material, mått och teknik som fartyget ursprungligen haft. I samband med stävbytet gjordes även utbyte av stävens metallskoning av mässing mot rostfri skoning. Barlast i original av cement, barlasten av sten har avlägsnats. Skrovteknik: Underhålls- och reparationstekniker har under åren genomgående varit desamma som användes vid nybyggnationen på 1940-talet; kravellbygge, drivning, nåtning, skrapning, målning, oljning. Skrovets färg: Kopparförstärkt bottenfärg, (röd), bordläggning ovanbords målad med vit linoljefärg, klarlackad reling, däcksstöttor och klysbräda, förstäv förstärkt med stålplåt, reling ställvis förstärkt med stålplåt, rödmålad rand, svartmålad registerbeteckning, oljat däck. Fartygets överbyggnad, däckshus och styrhytt: Den ursprungliga styrhytten av trä borttagen i sin helhet 1986 och ersatt av en begagnad styrhytt tillverkad1961 på Donsö varv. På fördäck förom masten har en valback av aluminium monterats 1976. Backen har räcken av aluminium, den förliga skanskapp är av trä i vit linoljefärg och klarlack. Fartygets rigg: Den ursprungliga stormasten av trä byttes 1973 ut mot en stålmast med tåg i stålwire. Masthöjden är förmodligen något lägre än den ursprungliga. Mesanmasten av trä togs bort 1955 och utbyttes mot en kortare, också av trä, (en s.k. högfärdspinne). Ursprungligen fanns en relativt lång träbom som också togs bort någon gång på 1950-talet. Denna är ersatt av en stålbom som användes för lossning och lastning. Sandö är utrustad med stort snedsegel av nylonduk, sytt på Syversens på Smögen. Fartygets huvudmaskiner: Originalmotor June Munktell 3-cylindrisk för motorbrännolja, 225 hk; motorbyte 1955 till en ny B&W Alpha diesel på 330 hk; motorbyte 1988 till en B&W Alpha diesel på 660 hk, begagnad med ny tillhörande propeller med axel. Fartygets utrustning: Den ursprungliga livbåten i trä förnyades 1986 med en av plast, 16 fot, placerad på babords sida av styrhyttens tak. Trålwinsch (ankarspel) utbytt på 1980-talet, tillverkad på Kunghamns Mekaniska Verkstad. Originalet var tillverkat på Albin Nilssons Mekaniska Verkstad på Hönö. I övrigt är båten utrustad med tidsenlig navigationsutrustning såsom originalkompass, radar, navigationshjälpmedel mm. En äldre fungerande gränsvågsradio med sändare finns kvar. Styrutrustningen är av Säffles fabrikat, hydraulisk med äldre träratt, monterad 1961. 1978 moderniserades styrningen med autopilot med joystick. Sandö är utrustad med oljeeldad centralvärme. Långafiskeutrustningen är bevarad liksom trållämmar, räktrål, torsktrål, tråltrumma och räkkokare. En stor mängd övrig utrustning finns bevarad, bl.a. äldre verktyg, livbåtskompass och sjökort.

Båtmodell

Båtmodell

Panorama i monter över Fiskebäckskils hamn på 1880-talet med 33 fartygsmodeller i vinterkvarter. Tillverkad av kapten John Emil Olsson (1880-1950), Fiskebäckskil på Skaftö i Lysekils kommun 1942. Trä, metall, lintråd, gips, glas, målat med oljefärg. Största fartygsmodell längd 16 cm; monter 202 x 61 cm, höjd 53 cm; okänd skala. Vattenlinjemodeller av 30 råseglare, två större jakter och en galeas, uppankrade eller förtöjda. Stående och löpande rigg, däckshus och lastluckor, målade och lackade placerade på en blåmålad platta. Bakgrund av utskurna och målade berg med ett 30-tal hus, sjöbodar och bryggor utspridda längs den djupgående kilen och med gatten ut mot Gullmaren. Framtill på modellens långsida står textat med vita tryckbokstäver: FISKEBÄCKSKIL:S HAMN I SLUTET AV 1880-TALET. VID VARJE FARTYGS FÖR STÅR EN SIFFRA SOM HÄNVISAR TILL TAVLAN OVANFÖR MONTERN. Den maskinskrivna texten berättar: Fiskebäckskils hamn i slutet av 1880-talet. I vinterkvarter upplagda i Fiskebäckskil hemmahörande segelfartyg. 1. Skonert Gustaf, befälhavare M. Johansson 2. Brigg Clinton, befälhavare J. Bengtsson 3. Skonertskepp Nordstjernan, befälhavare Am. Olsson 4. Barkskepp Diana, befälhavare H. Andersson, Gåsö 5. Skonert Elise, befälhavare Joh. Gren 6. Barkskepp Celeritas, befälhavare C. Bengtsson 7. Brigg Ben:s Mollén, befälhavare Joh. Månsson 8. Skonerter Elida, Magnus Gren 9. Skonert Olga, befälhavare C. Jansson 10. Skonert Idun, befälhavare Ferd. Gren 11. Skonert Ida Sofia, befälhavare O. Simonsson 12. Skonert Gustaf, befälhavare J. Andersson 13. Skonert Alfa, befälhavare A. Kihlman 14. Skonert Klara, befälhavare P. Berntsson 15. Jakt Tärnan, befälhavare P. Persson 16. Barkskepp Bohuslän, befälhavare H. Jonasson 17. Galeas Blenda, befälhavare B. Wahlberg 18. Jakt Wiktor, befälhavare J. Hansson 19. Brigg Gerda, befälhavare F. Edman, Flatön 20. Skonert Norma, befälhavare A. Larsson 21. Brigg Gustava, befälhavare J. Larsson 22. Skonertskepp Uddevalla, befälhavare J. Mattsson 23. Skonert Carolina Matilda, befälhavare C. Kihlman 24. Skonert Charlotte, befälhavare Osk. Olsson 25. Briggen Swartvik, befälhavare J. Berntsson 26. Skonerten Sirius, befälhavare A. Ödman, Ögården 27. Briggen Agnes, befälhavare P. Larsson 28. Skonert Sofia, befälhavare A. Karlson, Gåsö 29. Skonertskepp Carl, befälhavare Sim. Andersson 30. Skonert Anni, befälhavare H. Nilsson 31. Skonert Amfitrite, Kilhlberg 32. Brigg Mary, befälhavare C. L. Kristensson 33. Skonert Alfhild, befälhavare Osk. Bengtsson Anm. Nr 1? (svårtydd siffra) och 25 förliste i Nordsjön maj månad 1895. Nr 21 kolliderade i Engelska kanalen 1890. Blev räddad och reparerad. Nr 5 förliste i Nordsjön hösten 1903 med man och allt. Nr 19 ligger som museum i Gevle hamn. De övriga fartygen har tidens tand gnagt sönder, antingen här eller på främmande ort. Definitioner: Råseglare Segelfartyg som huvudsakligen är riggad för råsegel t.ex. fullriggare, bark el. brigg. Råsegel - rektangulärt eller trapetsformigt segel som förs på en rå, dvs. en horisontell stång fäst vid mastens framkant. Bark Segelfartyg med tre eller fler master med rår på alla master och ett gaffelsegel på den aktra. Råsegel - se ovan. Gaffelsegel - trapetsformat segel fäst längs akterkanten av masten och med sina övre (kortare) och undre (längre) lik (kanter) fäst vid två rundhult (gaffel resp. bom). Brigg Tvåmastat segelfartyg med rår på bägge masterna och ett gaffelsegel på den aktra. Råsegel - se ovan. Gaffelsegel - se ovan. Skonertskepp Segelfartyg med tre eller fler master av vilka den förligaste har fullständig råsegeltackling och gaffelsegelrigg på de övriga. Kallas också barkantin. Skonert Segelfartyg med två eller fler master av vilka den förligaste har fullständig råsegeltackling och övriga gaffelsegel med trekant-toppsegel. Råsegel - se ovan. Gaffelsegel - se ovan. Galeas Ett mindre, tvåmastat segelfartyg riggat med gaffelsegel som skonare med stormasten främst. Gaffelsegel - se ovan. Jakt Enmastat segelfartyg med öppet däck och en mindre kajuta akterut. Gaffelsegel - se ovan.

Share to