12 results in Vänersborgs museum:

Kulturlagrets dag 2016

Kulturlagrets dag 2016

På Vänersborgs museum har vi samlat på och dokumenterat vårt kulturarv sedan 1860. Det har blivit mycket föremål och fotografier och med dem fantastiska berättelser som förklarar hur livet kunde te sig och om olika företeelser genom århundraden fram till nu. På Kulturlagret förvaras alla de samlingar som inte är utställda på Vänersborgs museum, andra museer i landet eller utlånade till andra publika platser. Ett arkiv bestående av fotografier och föremål, som till stor del är sökbart digitalt men sällan att man har möjlighet att få se på plats i en allmän visning. Den 11 september 2016 öppnade vi portarna och erbjöd visningar i vårt största magasin där man fick en inblick i det material som förvaras där och höra några av de historier som är förknippade till dem. På Kulturlagrets Dag föreläste även museichef Peter Johansson. Han berättade utifrån samlingarna om bland annat den astronom som levde och verkade i Öxnered på 1600-talet och som hade en stor tubkikare i sitt hem. Han berättade även om den frejdigt skridskoåkande fotografen som hade stadens första permanenta fotoateljé, men som sällan titulerade sig fotograf, utan telegrafkommisarie. Därutöver fick vi lära känna ytterligare några fler färgstarka personer förknippade med våra samlingar. Vi visade även fotografier tagna av Olle Presto och K & A Vikner i ett bildspel, bilder från slutet1800-talet fram till 1920-talet. Kulturlagrets Dag sammanfaller med Kulturarvsdagen i Sverige, som har arrangerats i över 25 år, alltid den andra söndagen i september. Syftet är att skapa förståelse och intresse för kulturarv och kulturmiljöer. Vid olika evenemang runt om i landet visas kulturmiljöer, kulturlandskap och kulturhistoriskt intressanta byggnader och anläggningar och historierna kring dessa berättas.

Kulturarvsdagen 2015 Människors värv och verk

Kulturarvsdagen 2015 Människors värv och verk

Årets tema på Kulturarvsdagen handlar om allt ifrån uppfinningar och smarta tekniska lösningar till hur det såg ut i industrin, verkstaden och jordbruket förr. Men även om människorna i historien, människor med berättelser och minnen som har gjort avtryck i vårt kulturarv och kommer även göra det i framtiden. Spåren finns utomhus i vår miljö, men också i föremålssamlingar, arkiv och bildarkiv. Dokument och föremål som vittnar om industrier och fabriker som skofabriken i Vänersborg, Sveriges första, tegelbruken, smältverken, Teli men också enkla lösnigningar som vi använder i vardagen. Kulturlagret uppmärksammar Kulturarvsdagen med temat ”Människors värv och verk”. I våra samlingar finns dokument och föremål som vittnar om industrier och fabriker som skofabriken i Vänersborg, Sveriges första, tegelbruken, smältverken, Teli men också enkla lösnigningar och uppfinningar som vi använder i vardagen. Hur löser man problemet med skadedjur som råttor? Hur kunde dåtidens burköppnare se ut mot dagens? Vi tar även med hjälp av fotografier, föremål och arkiv och tittar närmare på några av närliggande industrier. Vill man kan man även se kortare filmer från skofabriken i Vänersborg och FERRO från Trollhättan. Eftersom man sällan får komma bakom kulisserna visar vi även ett av våra större magasin. Vilka minnen från våra trakter finns bevarade för kommande generationer? Vad finns kvar för dem att förstå det som varit och det som är nu? Kulturarvsdagen i Sverige har arrangerats i över 25 år, alltid den andra söndagen i september. Syftet är att skapa förståelse och intresse för kulturarv och kulturmiljöer. Vid olika evenemang runt om i landet visas kulturmiljöer, kulturlandskap och kulturhistoriskt intressanta byggnader och anläggningar och historierna kring dessa berättas, varje år utifrån ett nytt tema. Årets tema är ”Människors värv och verk - en resa i industri- och teknikhistoria”.

Nordiska salen - Kunskapsresan

Från mitten av 1800-talet blev ämnena naturvetenskap, dagens biologi, fysik och kemi allt viktigare vid läroverken. Undervisning skulle anpassas till det nya industrisamhälle som växte fram. Nya yrken skapades. Nya kunskaper krävdes hos eleverna. Tidigare hade främst läroböcker, kartor och annan litteratur varit det viktigaste materialet i undervisningen. För naturkunskap, fysik och kemi behövdes dock något mer ä instrument och samlingar. För att kunna lära fysik och kemi krävdes att eleverna också kunde utföra olika experiment och att man kunde illustrera vissa fysiska lagar och kemiska reaktioner. För detta krävdes att man på skolan hade olika fysiska instrument liksom laboratorieutrustning för kemin. Man inredde nu också särskilda klassrum för just dessa ämnen. Det var viktigt att inte bara läsa ämnena – man skulle själv utföra dem. När det gällde ämnet naturvetenskap, som idag kallas biologi, behövdes stora samlingar av monterade fåglar, ägg, däggdjur, fiskar, insekter, snäckor, mineraler och växter. Dessa kallades naturaliesamlingar. Fototekniken var ännu inte tillräckligt utvecklad och enda sättet att på nära håll kunna studera ett djur var att ha ett monterat exemplar. Eleverna kunde då även få se djur som levde i andra delar av landet eller världen. När det gällde växter krävdes av eleverna att de själva skulle samla ett stort antal. Dessa pressades, torkades och limmades fast på pappersark. Arken lades på hög som i en bok – ett herbarium. På flera läroverk skapades under 1800-talet vad som kunde liknas vid små naturhistoriska museer där eleverna skulle lära sig grunderna i zoologi, botanik och geologi.

Share to