Matta

Gåva 1967 av senior curator Ted E. Annandale, Public Library, Apia, W. Samoa. Överlämnad genom ambassadör Olof Kaijser. Mattan överlämnades till Kaijser av ättlingar till Nelson, när han var på tillfälligt besök i dennes hemby Safune på Samoa.

Överlämnad till minne av Nilsson född 1838 i Ödängla, Mönsterås, i Kalmar län och hans son Nelson född 1883 på Samoa:

Kalmarfödde August Nilsson som 1868 slog sig ner i byn Safune på norra sidan av ön Savai'i där han blev handelsman och gifte sig med en dotter till en "kung i byn". Han hade tjänat pengar som guldgrävare i Australien. Han levde efter principen att behandla sina kunder som vanliga männinskor sett ur hans synvinkel och han blev i sin tur behandlad som en medmänniska ur samoansk synpunkt. Hans son Olaf Frederick Nelson blev än mer uppskattad. Han framträdde med bestämdhet till den inhemska befolkningens försvar mot kolonialtjänstemännens översittarfasoner. Vilket ledde till att han under en tid blev förvisad tillsammans med sin familj och några andra personer i slutet på 1920-talet ut ur landet och hamnade i Nya Zeeland. Västsamoa hade administrerats av Nya Zeeland alltsedan 1914. Därifrån fortsatte Nelson sitt arbete att kämpa för västsamoanernas rätt. Den 16 maj 1933 återkom han till sitt hemland Västsamoa där han arbetade vidare för sin åsikt. Han dog 1944 och fick aldrig uppleva Västsamoa som ett fritt land.

Uppgifterna huvudsakligen hämtade ur en artikel om 'il toga, av Gunnel Forsberg, Länsmuseets Årsbok Kalmar län 1970-72, s 115. /2016-12-01 Birgit Körge.

Månadens föremål, juni 2007, utställningstext.

`ie toga från Samoa

Hur kommer det sig att det finns en ”samoansk matta” i länsmuseets samlingar? ”Mattan” kommer närmare bestämt från Savai`i, en av Samoas två största öar. Samoa ingår i ögruppen Polynesien i Stilla havet, på andra sidan jordklotet.

Berättelsen tar sin början redan 1868 när Kalmarfödde August Nilsson bestämmer sig för att gå i land på dåvarande Västra Samoa, i dag Samoa. August hade lämnat Kalmar redan 1850 när han som 13-åring stack till sjöss. Var han hade varit innan han kom till Samoa vet vi inte så mycket om förutom att han varit mycket lyckosam som guldgrävare. Med pengar på fickan slog han sig ner i byn Safune på norra sidan av ön Savai`i på Samoa. Här öppnade han öns första handelsbod och gifte sig med dottern till en "kung" i byn. Affärerna gick bra och August Nilsson, som bytte namn till Nelson, blev med tiden en mycket uppskattad svensk-samoan.

August Nelson och Sine Masoe fick tre barn. Äldste sonen Olof Fredrik Nelson tog efter faderns död 1909 över den växande affärsrörelsen. Men för samoanerna är han mer känd för sitt engagemang i självständighetsrörelsen. Olof Nelson blev under frihetskampen vid flera tillfällen förvisad från landet. Från sin exil i Nya Zeeland fortsatte han att organisera rörelsen. Efter att läget i landet så småningom stabiliserats och förvisningen hävts återvände Nelson till Samoa och mottogs av folket som en hjälte. Olof Nelson utsågs till medlem av rådet som representerade landets befolkning i förvaltningen av landet. Rådet fick allt större inflytande och blev också den konstitutionella regeringen vid självständighetsförklaringen 1962. Olof Nelson dog 1944 och fick inte själv uppleva den först självständiga nationen i området. Många länder i Stilla Havets övärld saknar fortfarande självstyre och än idag är den koloniala närvaron betydande.

Det är 139 år sedan August Nilsson från Kalmar gick i land på Samoa och fortfarande lever minnet av honom kvar. Han kunde nog inte drömma om att Nelsonättlingar flera generationer senare skulle förära födelsestaden Kalmar med ett samoanskt ceremoniellt plagg till hans minne.

Enligt samoansk tradition är det här ingen vanlig "matta" utan snarare att betrakta som ett ceremoniellt klädesplagg, ett värdefullt och dyrbart föremål som förekom och gavs bort vid bröllop och andra speciella tillfällen. Det tog lång tid att bereda växtmaterialet som användes vid tillverkningen. Det kunde ta upp till ett par år att tillverka en variant av "matta" vilken skulle bäras som mantel och tillverkades av hibiskusbuskens bast.

Länsmuseets är också ett klädesplagg och bärs som en kjol, dubbelvikt så att man skall kunna se fransarna. Den kallas `il toga, "mattorna" har olika namn beroende på finhetsgraden och typ av material. Vår "matta" är flätad av blad från palmväxten pandanus. De dekorativa och färgstarka fjädrarna importerades traditionellt från Fiji-öarna över Tonga till Samoa, ett avstånd på ca 1500 km.

"Mattan" överlämnades 1966 till ambassadör Olof Kaijser när han var på tillfälligt besök i Safune, August Nilssons hemby på Samoa, för att överlämnas till Kalmar året därpå.

Utställningstext/Birgit Körge, antikvarie.

Lästips: Årsboken, Kalmar län, 1970-72, Gunnel Forsberg, `ie toga.

Annat

Annat

Användning

Förvärv: 1967