Sven Gustaf Wingquist föddes 1876 i Kumla. Hans far hette Sven Daniel Wingquist och var stationsinspektor i Hallsberg. Hans mor var Anna Lundquist.
Som ung var Sven Winquist en mönsterelev. Han studerade vid Örebro tekniska elementarskola och tog studenten 1894. Samma år sökte han till John Lennings vävskola i Norrköping. Det var en ingenjörsutbildning med inriktning mot textilbranschen. 1896 reste Sven Winquist till USA. Han besökte olika textilfabriker för att lära sig mer om hur industriproduktionen kunde göras mer effektiv.
De första stegen som ingenjör och kullager
Tre år senare anställdes han som driftingenjör vid Gamlestadens väveri i Göteborg. Sven Wingquist skulle se till att alla maskiner alltid fungerade som de skulle.
Men lermarken som fabriken var byggd på ställde till problem. Marken var inte stabil, vilket gjorde att byggnaden rörde sig och kunde med jämna mellanrum förflytta sig några millimeter. Fabrikens drivaxlar blev snedställa och maskinernas lager överhettades på grund av friktionen som uppstod vid snedbelastningen. Brandrisken var stor och det blev kostsamt för fabriken att hela tiden behöva stoppas på grund av de överhettade lagren.
Problemet kunde lösas med kullager. Sådana tillverkades i Tyskland, men leveranserna tog ofta flera månader. När kullagren äntligen kom fram var de ofta av dålig kvalitet och fungerade inte som de skulle. Sven Wingquist började fundera över en egen lösning. 1906 var han klar med den. Hans konstruktion var enkel. Den bestod av två ringar och dubbla kulrader. Den yttre ringens insida hade en sfärisk form, vilket gjorde att den inre ringen kunde röra sig fritt. Belastningen fördelades jämnt mellan kulorna. Kullagret klarade av drivaxlarnas snedställningar utan att skadas. I början trodde de tekniska experterna inte på uppfinningen och de ledande tyska tillverkarna av enkla kullager avfärdade Sven Wingquists idéer.
Grundandet av Svenska Kullagerfabriken
Sven Wingquist hittade dock några investerare som trodde på hans uppfinning. 1907 grundades Svenska Kullagerfabriken, SKF. Sven Wingquist reste landet runt för att visa upp sina kullager. Under några månader besökte han mer än 100 företag. De flesta blev imponerade och beställde hans kullager. Samma år tog han svenskt patent på sin uppfinning och därefter patenterades uppfinningen i tio andra länder. Senare tog Sven Wingquist patent på ett flertal varianter av sin ursprungliga uppfinning samt patent på ett verktyg för precisionsmätning.
SKF:s utveckling och Volvo
Affärerna gick strålande. 1908 fick SKF beställningar för 114 000 kronor. Åtta år efter grundandet var SKF ett världsföretag med fabriker i 27 länder. År 1920 sålde SKF kullager för 53 miljoner kronor. Sven Wingquist var mycket engagerad i sitt företag och sina arbetare. Han var SKF:s VD fram till 1919. Sedan var han styrelseordförande. Dessutom blev han direktör för vapentillverkaren Bofors i Karlskoga.
Sven Wingquist hade också ett stort intresse för bilar. När två av SKF:s unga medarbetare, Assar Gabrielsson och Gustaf Larson, ville starta ett svenskt bilföretag fick de ekonomiskt stöd från SKF. De nya svenska bilarna skulle ha hetat ”GL” eller ”Larson”. Sven Wingquist kom med ett annat förslag, ett latinskt ord som betyder ”jag rullar”. Det vill säga Volvo.
Trots sina framgångar och sin stora förmögenhet förblev Sven Wingquist en ödmjuk och jordnära person. Han pratade ogärna om sina bedrifter och gav väldigt få intervjuer. Sven Wingquist avled 1953.
SKF är fortfarande en ledande tillverkare av kullager och finns i 130 länder.
Text: Alexandra Selivanova
