En tom lokal i byggnad 18 efter att företaget hade lagts ner, Papyrus/Soab år 2010. Man ser ut genom två stora fönster med växtlighet på utsidan. På insidan mellan fönstrena sitter...

About the object

• Identifier2024_1169
• Avbildad - namn
  • Byggnad 18, 19 och 20 (1850)
    • History

      Byggnad 18

      HISTORIK

      Byggnad 18 var tidigare en del av Korndals pappersbruk och det finns uppgifter som pekar på att den kan ha uppförts redan under 1850-talet. Den ursprungliga byggnaden var en envånings tegelbyggnad med sadeltak (se bilden från 1899). Under Aktiebolaget Papyrus tid användes byggnaden som kromofabrik och sortersal. Där beströks det färdiga pappret med färg för att bli s.k. kromopapper eller fantasipapper, dvs. färgat och mönstrat papper (Althin, 1945, s. 72, 190, karta 1892).

      1909 blev byggnad 18 tillbyggd i öster med byggnad 19 eftersom den befintliga byggnaden ansågs både otillräcklig och i mycket dåligt skick. Redan 1910 revs emellertid även stora delar av byggnad 18 och återuppfördes av Skånska Cementgjuteriet.

      Den nya byggnad 18 uppfördes i souterräng i två till tre våningar med plant tak. Konstruktionen bestod av armerad betong och grunden lades på den befintliga gråstensgrunden från den tidigare fabriksbyggnaden. I samband med ombyggnaden slogs byggnad 18 och 19 samman och de båda byggnaderna bildade tillsammans kromofabriken och gavs en gemensam fasadutformning.

      Fasaden försågs med stora spröjsade gjutjärnsfönster med rektangulär form i nedre våningsplanen och stickbågeformade i övervåningen. Fönstren placerades i grupper om tre mellan de synliga betongpelarna och fönstrens spröjs pryddes med blomdekor. Under fönstren fick byggnaden en bröstning av gult tegel i kryssförband samt murad gesims. Fönsterblecken utformades i gjutjärn och gavs en räfflad form.

      Under 1900-talet genomfördes flera ombyggnationer. 1916 förlängdes byggnad 18 söderut. Den nya tillbyggnaden gjordes i samma material och liknande utförande som den ursprungliga byggnaden. 1930 blev byggnad 18 påbyggd med ett fjärde och ett mindre, femte våningsplan. Fasaden på fjärde våningen putsades och samtliga fönster gavs rektangulär utformning och grupperades lika de nedre våningsplanens fönster. Det femte våningsplanet placerades i norr och täckte endast en mindre del av planet. 1962 byggdes byggnad 19 till med byggnad 20 i öster. Under 1900-talets andra hälft blev de två översta våningarna på byggnad 18 inklädda med plåt och förlorade en del av sina tidigare fönster.

      BESKRIVNING

      - Exteriör

      Byggnad 18 är en rektangulär byggnad i souterräng uppförd i betongstomme. Byggnaden har förändrats kontinuerligt under 1900-talet och genomgått flera ombyggnader och sammanslagningar med andra byggnader. Byggnaden har fyra till fem våningar varav den översta endast utgör en mindre del av våningsplanet. De tre nedersta våningarna har en sammanhängande arkitektonisk stil med en symmetriskt utformad exteriör. De två översta våningarna har i senare tid blivit inklädda i röd plåt. Den västra fasaden har en äldre spritputs med naturstensballast och stora gjutjärnsfönster. Fönstren har spröjs med blomsterdekor och fönsterbänkarna är klädda med räfflade gjutjärnsplattor. Under dem finns en bröstning av gult tegel murad i kryssförband med en murad gesims. Majoriteten av fönstren är bevarande men några fönster i bottenvåningen har bytts ut mot nya aluminiumfönster. Mot söder har fönstren delvis byggts igen och äldre fönstren ersatts med betongglas. Fasaden mot söder är slätputsad. I det sydvästra hörnet har en lastlucka tagits upp i senare tid. Av den intilliggande byggnad 19 syns endast den södra gavelns plåtinklädda fasad och andra våningsplanets fönster.

      - Interiör

      Byggnad 18 är nära sammanbyggd med byggnad 19 och de är interiört svåra att särskilja från varandra. Båda är uppförda som skelettkonstruktioner med pelare och bjälklag i betong. Där den angränsande ytterväggen finns kvar utgör den endast en mellanvägg i fabriken. Byggnad 20 är uppförd direkt mot östra sidan av byggnad 19 vars fasad fortfarande är delvis bevarad och synlig inifrån byggnad 20.

      I byggnaden finns flera detaljer som ursprungligen ingått i byggnadens interiör. En ursprunglig gjutjärnstrappa med blomdekorerade trappsteg finns i byggnad 18 västra sal. Här finns även flera betongpelare vilka ytbehandlats i nederdelen (med krysshammare?). Längs den västra fasaden finns även de stora gjutjärnsfönstren som släpper in ljus i byggnaden. Flera av de gamla gjutjärnsfönstren på södra gaveln vilka satts igen är fortfarande synliga och intakta på insidan.

    • Adress,Sverige (SE) Västergötland Västra Götaland Mölndal Fässberg Forsåker Forsåker 1:101 (Forsåker 1:25) Kvarnbygatan 2A Papyrus industriområde
    • ProfessionKromofabrik Sortersal
    • Alternative namesHus 18 Hus 19 Hus 20 Byggnad 19 Byggnad 20 Byggnad 18
    • DigitaltMuseumSearch in «Byggnad 18, 19 och 20»
  • Papyrus Mölndal AB (1893 - 2005)
    • History

      Papperstillverkningen vid Mölndalsfallen har anor från 1600-talet, då det första pappersbruket etablerades. Allt papper tillverkades under denna period för hand, och råvaran utgjordes av 100 % linnelump. Ända fram till 1800-talet utgjorde textillump grunden för papperstillverkningen. Alla böcker och allt annat skrivet och tryckt material från denna period är alltså producerat på papper, som tillverkats av gamla utslitna skjortor och andra klädesplagg. Pappersbrukens produktion var helt beroende av den mängd avlagda linneplagg som de kunde samla in - en inte helt lätt uppgift i det fattiga och glesbebyggda Sverige, där folk gick klädda i vadmalskläder. Det första pappersbruket lades ned redan efter några år.

      Under 1700-talet grundades två nya bruk, och det var nu som papperstillverkningen kom igång på allvar. Efterfrågan på såväl skriv- och tryckpapper som enklare papper till omslag, påsar och strutar, låg bakom den expanderande papperstillverkningen, och denna efterfrågan växte under 1700-talet alltmer. Under slutet av 1700-talet köptes de båda bruken in av en ny ägare, och produktionen koncentrerades till det ena av pappersbruken – Korndals. Korndals pappersbruk övergick under mitten av 1800-talet från handpappersbruk till maskinpappersbruk, och företaget var dåtidens största och tekniskt mest avancerade bruk i Sverige.

      År 1856 köptes företaget in av Rosendahls Fabriker AB (1856-1879), som tidigare ägde både textilindustrier och sockerbruk vid forsen. Dominerande ägare till Rosendahl var David Otto

      Francke, och han lät utveckla nya metoder för papperstillverkning. Pappersråvaran var nu träflis, som med hjälp av kemisk kokning kunde ersätta den tidigare textillumpen. Mellan åren 1879-1893 var ägaren Korndals Fabriker AB. Så småningom kom företaget att köpas in av Marcus Wallenberg, som 1895 bildade Papyrus. Under de kommande decennierna utvecklades pappersbruket till ett stort modernt internationellt företag. Företaget producerade även senare papper, men då under namnet Stora

      Enso Mölndal AB (1998-2002). 2002-2005 ägdes företaget av Klippan AB.

      Det som är speciellt med Papyrusområdet, förutom den långa kontinuitet av papperstillverkning vid Mölndalsfallen som industrin har representerat, är alla de personalbostäder, som efter hand kom att uppföras i anslutning till fabrikerna. Inom området finns såväl arbetarkaserner och tjänstemannavillor som en storslagen disponentvilla.

      Disponentvillan, som Francke lät uppföra under 1870-talet, fick en central placering invid

      Kvarnbygatan. Där kunde den ståtliga disponentbostaden beskådas av alla förbipasserande. Runt villan anlades en stor park - ytterligare ett tecken på Franckes sociala ställning. Än idag berättar villan, genom sin monumentala utformning och storslagna parkanläggning, om vilken stark ställning företagsledaren Francke hade i dåtidens Mölndal.

      Även senare utnyttjades Villa Papyrus, som byggnaden kom att kallas, som privatbostad. Man lät göra en tillbyggnad, där Papyruskoncernens huvudkontor hade sina lokaler. Den storslagna villans exklusiva interiörer gav kontoret den representativa inramning, som dåtidens företag eftersträvade.

      Sedan 2006 finns Forever Living Products Scandinavia ABs skandinaviska kontor i Villa Korndal, som den idag kallas. Interiört präglas villan av en mycket exklusiv utformning, och flera av rummen har bevarats i ursprungligt skick, inte minst den vackra representationsdelen där ståtliga möblemang, överdådiga kristallkronor och mästerliga väggmålningar finns kvar. Den omgivande parken utgör en såväl kulturhistoriskt som miljömässigt viktig miljö.

      Under de senaste decennierna har många av tjänstebostäderna rivits. Av de kvarvarande är det endast ett fåtal, som fortfarande fungerar som bostäder, resten har byggts om till kontor och konferenslokaler. För att området skall kunna bibehålla sina kulturhistoriska kvaliteter, är det viktigt att de byggnader som finns kvar bevaras. Kombinationen av industri- och bostadsbebyggelse speglar hur många av de tidiga industrietableringarna kom att utvecklas till egna samhällen. Genom sin utformning och placering speglar dessutom bostadsbebyggelsen dessa samhällens hierarkiska organisation.

      VIKTIGA KARAKTÄRSDRAG

      - Industrimiljön -

      Industribebyggelsen sträcker sig över en lång tidsperiod. Genom åren har en mängd till- och ombyggnader genomförts, men bebyggelsen speglar fortfarande olika epoker i områdets industrihistoriska utveckling.

      - Mölndalsån -

      Ån utgör förutsättningen för hela områdets framväxt. Tillgången till vatten har allt sedan det första handpappersbruket anlades varit nödvändig för papperstillverkningen, och längs med ån finns en mängd spår, som visar hur man tidigare utnyttjade vattnet i produktionen. Dessa spår och anläggningar utgör en viktig del av områdets kulturvärde. Även spåren av äldre byggnader, i form av grundmurar, fundament, m.m. är viktiga, då de vittnar om områdets historiska utveckling.

      - Personalbostäderna -

      Det som är speciellt med Papyrusområdet, förutom den långa kontinuitet av papperstillverkning vid Mölndalsfallen som industrin representerar, är alla de personalbostäder, som efterhand kom att uppföras i anslutning till fabrikerna. Under de senaste decennierna har många av dessa tjänstebostäder rivits. För att området skall kunna bibehålla sina kulturhistoriska kvaliteter, är det viktigt att de byggnader som finns kvar bevaras.

      - Områdesmuren mot Kvarnbygatan -

      Fabriksområdet avskärmas mot Kvarnbygatan genom en röd tegelstensmur. Muren illustrerar hur viktigt det var för sekelskiftets fabriksanläggningar att uppvisa ett ordnat och estetiskt yttre. Samtidigt har den stora stadsmiljömässiga kvaliteter, och det är därför viktigt, att den underhålls och bevaras. Mellan parken och gamla Kvarnbygatan finns ett äldre staket i smidesjärn bevarat.

    • Adress,Sverige (SE) Västergötland Västra Götaland Mölndal Fässberg Forsåker Forsåker 1:101 (Forsåker 1:25) Kvarnbygatan 2A Papyrus industriområde
    • ProfessionHandpappersbruk Maskinpappersbruk Pappersbruk Pappersindustri Papperstillverkning
    • Alternative namesStora Papyrys Mölndal AB (1987-1998) Stora Enso Mölndal AB (1998-2002) Rosendahls Fabriker AB (1856-1879) Korndals pappersbruk (1763-1893) Klippan AB Mölndals Bruk (2002-2005)
    • DigitaltMuseumSearch in «Papyrus Mölndal AB»
• Avbildad, ortSverige Västergötland Västra Götaland Mölndal Fässberg Forsåker Forsåker 1:101 (Forsåker 1:25) Kvarnbygatan 2A Papyrus industriområde
• General subject termByggnad
• Specific subject termsByggnadsdokumentation Industribyggnad Interiör Fönster Elcentral
• Subject

  En tom lokal i byggnad 18 efter att företaget hade lagts ner, Papyrus/Soab år 2010. Man ser ut genom två stora fönster med växtlighet på utsidan. På insidan mellan fönstrena sitter elaggregat.

  Relaterade motiv: 2024_1159 - 1183.

• Type Photograph