Missförhållanden på Stretereds vårdhem i Kållered, år 1985. För mer information om bilden se under tilläggsinformation.

Originalbilden tillhör Kållereds hembygdsförening.

Fotografi taget av Harry Moum, HUM, i samband med artikel i Mölndals-Posten, vecka 13, år 1985.

Här följer artikeln i sin helhet:
"Politiker om missförhållanden på Stretered:
"Detta hade vi ingen aning om..."

Elaine Johansson, mamma till en 14-åring flerhandikappad flicka har tagit fram en rapport om livssituationen vid Stretereds vårdhem i Kållered.
Utredningen är beställd av Göteborgs kommun och Bohuslandstinget, den första i sitt slag i landet.
En del politiker, som har specialiserat sig inom detta vårdområde, har dragit till med den numera kända frasen "Detta hade jag ingen aaaaning om" då utredningens resultat låg klart på bordet.
Personal och administration inom Omsorgsstyrelsen har emellertid känt till problemen under lång tid. Om inte annat borde deras krav på tilläggsanslag genom åren ha givit politikerna en viss pekpinne.
När man läser rapportens dystra siffror kan det vara svårt att förstå att det trots allt har hänt mycket positivt under de senaste åren.
Lättare utvecklingsstörda har från Stretered slussats ur i samhället till eget boende och arbete. Personalen har fått mer att säga till om när det gäller de vardagliga rutinerna men framför allt när det gäller vården. Trots allt är det vårdpersonalen som både känslomässigt och praktiskt kommer eleverna på Stretered närmast. De gör och har gjort ett bra arbete. På fritiden har gjorts vissa framsteg. Kontakten med den övriga befolkningen i Kållered är bra. Marknaden på Stretered och karnevalen i Kållereds centrum varje sommar är utmärkta exempel på detta. I Kållered finns de utvecklingsstörda och flerhandikappade som en naturlig del av samhällslivet. Företagare är mer positivt inställda än tidigare till att anställa utvecklingsstörda. Trenden och arbetet för framtiden är mer positiv än någonsin.

ÖVERSIKTLIG RAPPORT
Elaine Johanssons rapport är föredömligt översiktlig och drar fram ett åtgärdsprogram för omsorgstyrelse och landsting.
För att bedöma en flerhandikappad persons livssituation har hon som utgångspunkt haft de levnadsvillkor under vilka icke-handikappade människor lever. De multihandikappade bör som alla andra ha rätt till en bra bostad, ett meningsfullt arbete och en aktiv fritid. Elaine Johansson säger i rapporten att de flerhandikappade vid Stretereds vårdhem skall ha rätt till ett eget rum tillräckligt för sig och sina personliga tillhörigheter, en daglig sysselsättning avskilt från bostaden samt en kontinuerlig fritidsverksamhet. Dessutom skall de ha service i form av social, pedagogisk, psykologisk och medicinsk hjälp som är betingad av graden av störd utveckling och tilläggshandikapp.
Antalet boende på Stretered i september 1984 var 257. Av dessa var hela 180 multihandikappade. De senaste årens utflyttning av lindrigt utvecklingsstörda samt hemtagning av elever från andra landstings vårdinrättning har drastiskt ökat vårdtyngden vid Stretered.

63 SAKNAR EGET RUM
Av utredningens tabeller kan vi se att 63 saknar eget rum, 59 dagcenterplats, 63 organiserad fritid och slutligen 28 kontakt utanför vårdhemmet. I samband med utredningen blev 258 elever synundersökta med streckretinoskop, som mäter ögats brytningsfel.
Undersökningen kräver endast begränsad medverkan av eleven och kan utföras i den utvecklingsstördes egen miljö. Resultatet blev att 50 personer ordinerades glasögon. Om någon chockeras av antalet bör det påpekas att det är mycket
svårt för omgivningen att bedöma om multihandikappade behöver glasögon. Utredarens egen dotter är ett bevis på detta. Hon var bland de 50 som fick glasögon och därmed en ny värld öppnad för sig.
Man frågar sig emellertid varför det inte har införts obligatorisk syntest långt tidigare?
Behandlingstiden hos sjukgymnast i nuläget är 51 timmar medan behovet ligger i storleken 177,5 timmar.
28 av de fler handikappade har inte en enda person som ringer, skickar kort, hälsar på eller överhuvudtaget frågar efter dem. De är hänvisade till vårdhemmet och personalen.
Elaine Johansson har en lång rad förslag till åtgärder. Listan är specificerad och går utmärkt att använda som diskussionsmaterial för omsorgs och landstingspolitiker.
Får man tro dem, så kommer de att ta sig an problemen och skjuta till pengar under en rad år. Att omfördela de 420 miljonerna, som Göteborg och Bohuslandstinget ställer upp med för närvarande för omsorgstyrelsens hela verksamhet, hjälper föga. Annan verksamhet på andra platser blir då lidande. Nyanställningar, utbildning och effektivisering är det som behövs samt massor av mänsklig värme och omsorg.
Enligt uppgift till tidningen från landstingshåll gå man in för att lösa problemen vid Stretered. Landstinget har emellertid en omfattande verksamhet med svåra prioriteringar. Detta styr i viss mån med vilken kraft och hur snabbt problemen kan lösas.
Text och foto: HUM"

Collapse text