Arkeologisk undersökning på gravfältet RAÄ Barnarp 171, L1971:1158 på Torsvik i Jönköping. I förgrunden syns tre gravar, stensättningarna G2, G3 och G5.

RAÄ 171 (L1971:1158) undersöktes 2000 och 2001 och bestod av sex gravanläggningar. Fyra eller möjligen fem av dessa utgjordes av närmast fyrsidiga ofyllda stensättningar (G1–G5). Den sjätte gravanläggningen bestod av en, till synes omarkerad, större nedgrävning som tolkats som en skelettgrav (G6), trots att något spår efter skelettet inte påträffades och inte heller några fynd. I två av stensättningarna framkom brända ben av människa, en var skadad, två konstruktioner innehöll fynd men inga brända ben. Två av stensättningarna var försedda med sydport. Gravarna har 14C-daterats till yngre romersk järnålder – folkvandringstid.

Ett par meter öster om gravarna framkom ett brandlager som tolkats som en brännofferplats (A1000). Den osteologiska analysen visar att brännofferplatsen innehöll brända ben av människa, häst och gris. Människobenen härrör från en vuxen individ, ca 18–44 år, troligen en man. Att brandlagret är identiskt med bålplatsen styrks av den brända sanden under brandlagret. Brandlagret har daterats till vikingatid med hjälp av två dateringar på brända ben från människa respektive häst/älg. Båda dateringarna ligger inom intervallet 870–1030 e.Kr. Fyndet visar att platsen varit betydelsefull även senare.

Övrig information: Mellan 2001 och 2006 undersöktes tre gravfält, RAÄ 171, 22 och 29, i Torsviks industriområde på tidigare Källarps och Hyltena ägor. De var belägna inom ett avstånd på ca 500 meter och uppskattningsvis har ungefär 70 personer begravts här under kanske tre- fyrahundra års tid, från ca 150-200 till ca 500-600 e.Kr. Fynden i gravarna var inte särskilt märkvärdiga i bemärkelsen ovanliga eller exklusiva. Vanligast var järnknivarna som fanns i de flesta gravarna, oavsett om det var män, kvinnor eller barn som blivit begravna. Det fanns också enstaka bronssmycken (fibulor, nålar, beslag mm), glas- och bärnstenspärlor, rester av lerkrukor, benkammar etc. Störst intresse tilldrog sig olika detaljer i gravarnas konstruktion. T.ex. så hade minst sju av gravarna portkonstruktioner, vinkelställda stenhällar i gravarnas södra kantkedja. Före undersökningarna i Torsvik så hade sådana tidigare observerats på några gravfält i Vaggerydstrakten. I och med Torsviksundersökningarna blev det uppenbart att detta fenomen var ganska vanligt förekommande även i Götaland och inte bara i Mälardalen som man tidigare antagit. Sådana portar har tolkats som porten mellan de levande och de döda.

Bilderna JMF.00330 och JMF.00330-1 - JMF.00330-3 kommer från samma arkeologiska undersökning. Ytterligare bilder finns i Jönköpings läns museums bildarkiv.

Collapse text