ADT ingår i StriKA 85.
ADT användes dels lokalt i centralerna direkt anslutna till datorerna, dels fristående i lägre förband och kallades då FjärrADT. ADT användes även i anslutning till PPI:er vid radarstationer för målrapportering där de då försågs med speciell rapporteringstillsats.
Alla ADT:er var i grunden lika och med samma systemprogramvara men kunde konfigureras för olika tillämpningar eller användningsområden.
ADT bestod av presentationsenhet och tangentbord. Den kunde byggas in i operatörsbord eller placeras helt fristående.
Terminalen var mikroprocessorbaserad och bildpresentationen skedde med raster-scan-teknik. Den relativt stora lokala databehandlingskapaciteten kunde utnyttjas för att avlasta
det överordnade datorsystemet och för lokal bearbetning av data.
ADT kunde användas som:
- Systemterminal för styrning av ACM och DPM i StriKA-centraler. Den arbetade då i Console mode
- Lokal textterminal i centralen för StriKA-operatörer. Den arbetade då i Work station mode
- Fjärr ADT i oprioriterade förband. Den arbetade då i Application mode, med lokala StriKA-funktioner
Terminalen bestod av två enheter: presentationsenhet och tangentbord.
Presentationsenheten bestod av:
- Bildenhet
- Kontrollenhet
- Kraftenhet
- Anslutningsenhet
där kontrollenheten utgjordes av ett kretskort, Display Terminal Processor, DTP med Bildgenerator, CPU, Minne och 1+3 datakanaler, samt plats för extra minne och Tillsatskort.
Processorn var MC 68000. Minnet var på 512 kB RAM och 576 kB raderbart läsminne samt 16 kB statiskt RAM. Internkommunikationen gick via en VME-buss.
De externa synkrona datakanalerna för överföring av måldata mm följde ENDA-konceptet.
Den alfanumeriska presentationen hanterades av en progarmerbar styrkrets, CRT Controller. Bildpresentation skedde enligt raster-scan-metoden och med hög frekvens. Bildenheten arbetade med magnetisk avlänkning och dynamisk fokus.
Tangentbordet var uppbyggt kring ett mikroprocessorbaserat flexibelt tangentbordskoncept. Tangentbordet var fristående och anslöts med kabel till presentationsenheten. Kraftmatning av tangentbordet skedde från presentationsenheten. Kommunikationen mellan presentationsenhet och tangentbord skedde i full duplex över ett asynkront seriesnitt med 1200 bit/s. Tangentbordet var försett med intern test- och övervakningsfunktion.
Photo:
Museum för rörligt kustartilleri
ADT ingår i StriKA 85.
ADT användes dels lokalt i centralerna direkt anslutna till datorerna, dels fristående i lägre förband och kallades då FjärrADT. ADT användes även i anslutning till PPI:er vid radarstationer för målrapportering där de då försågs med speciell rapporteringstillsats.
Alla ADT:er var i grunden lika och med samma systemprogramvara men kunde konfigureras för olika tillämpningar eller användningsområden.
ADT bestod av presentationsenhet och tangentbord. Den kunde byggas in i operatörsbord eller placeras helt fristående.
Terminalen var mikroprocessorbaserad och bildpresentationen skedde med raster-scan-teknik. Den relativt stora lokala databehandlingskapaciteten kunde utnyttjas för att avlasta
det överordnade datorsystemet och för lokal bearbetning av data.
ADT kunde användas som:
- Systemterminal för styrning av ACM och DPM i StriKA-centraler. Den arbetade då i Console mode
- Lokal textterminal i centralen för StriKA-operatörer. Den arbetade då i Work station mode
- Fjärr ADT i oprioriterade förband. Den arbetade då i Application mode, med lokala StriKA-funktioner
Terminalen bestod av två enheter: presentationsenhet och tangentbord.
Presentationsenheten bestod av:
- Bildenhet
- Kontrollenhet
- Kraftenhet
- Anslutningsenhet
där kontrollenheten utgjordes av ett kretskort, Display Terminal Processor, DTP med Bildgenerator, CPU, Minne och 1+3 datakanaler, samt plats för extra minne och Tillsatskort.
Processorn var MC 68000. Minnet var på 512 kB RAM och 576 kB raderbart läsminne samt 16 kB statiskt RAM. Internkommunikationen gick via en VME-buss.
De externa synkrona datakanalerna för överföring av måldata mm följde ENDA-konceptet.
Den alfanumeriska presentationen hanterades av en progarmerbar styrkrets, CRT Controller. Bildpresentation skedde enligt raster-scan-metoden och med hög frekvens. Bildenheten arbetade med magnetisk avlänkning och dynamisk fokus.
Tangentbordet var uppbyggt kring ett mikroprocessorbaserat flexibelt tangentbordskoncept. Tangentbordet var fristående och anslöts med kabel till presentationsenheten. Kraftmatning av tangentbordet skedde från presentationsenheten. Kommunikationen mellan presentationsenhet och tangentbord skedde i full duplex över ett asynkront seriesnitt med 1200 bit/s. Tangentbordet var försett med intern test- och övervakningsfunktion.
Photo:
Museum för rörligt kustartilleri
