ADT utvecklades ursprungligen för StriKA 85 men vidareutvecklades sedan med bland annat grafisk presentationbaserad på DISP (som även användes för DS86). I och med att grafiken tillkom var A:ts betydelse (Alphanumeric) i ADT inte längre relevant, så ändrades det till Advanced - vilket den marknadsfördes som fortsättningsvis. ADT kunde kompletteras med en tillsatsutrustning. Följande varianter förekom:
- Fjärr ADT 841 för målrapportering från PPI vid kustspaningsradar och tornradar. Kompletterad med rapporteringstillsats 841 för samfunktion med PPI 841 och rullboll (tillverkade av SRT)
- Fjärr ADT 724 för målutpekning. Kompletterad med rapporteringstillsats 724 för anslutning till artillerieldledning 724.
I varje central kunde en specifik ADT användas som systemterminal för systemstart. Den var ansluten via bandspelarenheten för att möjliggöra omkoppling mellan datorerna.
Fjärr ADT installerades vi oprioriterade batterier, minspärrtroppar och vissa högre staber (t ex KAF, ÖrlB) som inte hade centralutrustning. De anslöts via dataförbindelse till StriKA-central. Fjärr ADT kunde också bl a placeras i anslutning till artillerieldledning 719 som "vanlig FjärrADT".
FjärrADT Nsrr installerades vid närspaningsradar för målrapportering från Termaradar med måldatautgång.
ADT Master/Slav vid två lokalt samverkande FjärrADT anslutet till en StriKA-central.
Terminalen kunde som tidigare nämnts arbeta i olika funktionsmoder. Med tangenterna SKIFT+SETUP valdes SKIFT SETUP-menyn in och i denna kunde man växla mellan moderna. Med SETUP kunde man välja mellan GENERELL SETUP och MODE SETUP. I den förra konfigurerades datakanalerna.
Det fanns också en meny för sättning av parametrar för vald skrivare. Fem olika typer av skrivare kunde anslutas till ADT för lokala uppgifter
Add a comment or suggest edits
To publish a public comment on the object, select «Leave a comment». To send an inquiry directly to the museum, select «Send an inquiry».