Anmärkningar: Schatull, Anders Jacob Rosendahl, 1784-1836.
Gångjärnsförsett rektangulärt lock med ett silverhandtag. Handtaget är försett med fyra olika stämplar (bild 23232__b). ...
Anmärkningar: Schatull, Anders Jacob Rosendahl, 1784-1836.
Gångjärnsförsett rektangulärt lock med ett silverhandtag. Handtaget är försett med fyra olika stämplar (bild 23232__b). Den första (från vänster) anger att handtaget är gjort av Carl Fredrik Seseman (om honom se nedan). Den andra stämpeln, en örn, är en stämpel för Arboga stad. Den tredje stämpeln (H2) är en årsstämpel och betyder 1790. Den fjärde stämpeln med tre kronor (kattfoten kallad) är en kontrollstämpel som anger att silverhalten är kontrollerad. Undertill är schatullet försett med stämpeln "A:J. ROSENDAHL / ARBOGA" (bild 23232__c). Invändigt är schatullet klätt med rosa papper (bild 23232__d). Fyra nedåt avsmalnande små fötter.
H:92 Br:161 Dj:108
Hela schatullet är fanerat med alrot, blindträet är furu. Kanterna är svärtade. Bild 23232__e visar bild på nyckeln, möjligen är den av silver. I dess innerkant finns en otydlig stämpel som kan tolkas som en kontrollstämpel (tre kronor).
Mälardalen och framför allt städerna Arboga, Köping, Kungsör och Eskilstuna var under 1700-talets senare hälft och början av 1800-talet centrum för tillverkning av alrotsfanerade möbler och föremål. Här tillverkades bl.a. fällbord, byråar och olika sorters askar. Föremålen såldes inte bara inom mälardalen utan även till Stockholm och till andra länder. Det främsta namnet inom alrotsföremålsproduktionen är Jacob Sjölin (1737-1785). Alroten togs inte från alens rötter utan från stamansvällningar vid rötterna. I synnerhet vid Mälarens stränder har tillgången på detta sorts virke varit god. På slottet förvaras en kortkatalog, upprättad av f.d. antikvarie Carin Thorsén. Den upptar över 300 alrotsföremål tillhörande museer, privatpersoner etc.
Anders Jacob Rosendahl (1762-1836), mästare i Arboga snickarämbete 1784 (troligen), verksam till sin död. 1786 blev Rosendahl ålderman i Arboga snickarämbete, osäkert hur länge han behöll den positionen. Rosendahl gifte sig 1786 med Catharina Nordling som var änka efter Jonas Nordling (Jacob Sjölins läromästare). Giftermålet mellan Rosendahl och Nordling gjorde, enligt Åke Nisbeth, att Sjölin startade egen tillverkning. Rosendahls produktion var omfattande. Bland annat gjorde han alrotsfanerade tebord och skrin.
Litteratur:
Anette Glöde, Fanering med Alrot, Linköpings universitet/Carl Malmsten, 2001
Åke Nisbeth, Schatullmakare i Köping och Kungsör, Västmanlands fornminnesförenings årsskrift 1960
Torsten Sylvén, Mästarnas möbler : Stockholmsarbeten 1700-1850, Stockholm 1999
Birgit Wennerberg, Köpings snickarämbetes historia, Västmanlands fornminnesförenings årsskrift 1932
Alrotsmästaren Anders Jacob Rosendahl, broschyr i samband med en utställning om honom, Arboga museum 1984
Carl Fredrik Seseman föddes 1753 och dog 1819. Han blev mästare i Arboga guldsmedsämbete 1782 och verkade som silversmed intill sin död. Seseman gjorde inte bara föremål riktade till en privat publik, han gjorde även arbeten åt flera kyrkor. Hans son, Johan Adolf Seseman var mästare i Arboga guldsmedsämbete 1819-1846 (1846 upphörde skråväsendet).
Periodvis har hela 31 mästare från olika städer lytt under Arboga guldsmedsämbete (som har anor från medeltiden), dessa har haft sin hemvist från Trosa i söder till Umeå i norr och Brahestad i Finland.
Litteratur:
Svenskt silversmide : guld- och silverstämplar 1520-1850, Stockholm 2000 (2:a uppl.), s236 och 240-241.
Tillstånd:
Nyckelskylt saknas. Skada vid kanten ovanför nyckelhålet.
Historik:
Inköpt på auktion hos auktionsfirman Carlsson och Jansson Eftertr., Valskog för 5200 kronor.
Add a comment or suggest edits
To publish a public comment on the object, select «Leave a comment». To send an inquiry directly to the museum, select «Send an inquiry».